Blåtunga är en virussjukdom som drabbar idisslare och som sprids med svidknott, den kan orsaka stort lidande hos drabbade djur. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tror på fortsatt smittspridning under 2025, därför bör man överväga att vaccinera djuren om man bor i eller nära ett riskområde.
Ingen säker gräns mot norr
Även i år förväntas smittoppen komma under september, men troligtvis kommer smittspridningen i gång tidigare än 2024. Många faktorer påverkar såsom hur varmt det blir, mängden knott, hur vindarna blåser, om det sker förflyttning av viruspositiva djur, samt vaccinationsgrad i grannländer som påverkar hur mycket smittade svidknott som blåser in.
Störst risk för blåtunga är det i sydvästra Sverige, men det anses vara stor risk även i sydöstra. Norrut kan fall inte uteslutas, det beror bland annat på hur mycket knott som blåser uppåt med vinden. Det finns alltså inte någon säker gräns mot norr.
Viktigt är att hålla sig informerad om smittläget. Vaccinera i god tid, minst sex veckor, innan kliniska fall med blåtunga närmar sig geografiskt.
Blåtunga – så gäller försäkringen
Försäkringen hos Agria gäller enligt försäkringsvillkoren som vanligt, exempelvis om djur avlider eller blir så sjuka att de enligt veterinär måste avlivas.
Beroende på vilken försäkring eller kombination av försäkring man tecknat kan det exempelvis handla om livförsäkring mot årssjälvrisk, större djurförlust under 30 dagar utan självrisk, kalvförlust under 12 månader utan självrisk, mjölkavbrottsförsäkring, veterinärvårdsförsäkring, eller fruktsamhet tjur (enskild försäkring).
Branschens rekommendationer
Distriktsveterinärerna, Gård & Djurhälsan och Växa har i samråd med SVA och Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram vaccinationsrekommendationer för får och nöt. Dessa kan dock komma att ändras, så ta för vana att hålla dig uppdaterad.
Gård & Djurhälsan om fårbesättningar
Fåren blir värst drabbade av blåtunga, även om andelen vuxna djur med synliga symtom varierar kraftigt. Bland ovaccinerade får med symtom är dödligheten hög. Djur som insjuknar kan få starka smärtor, ätsvårigheter, andnöd, viktförlust, hälta med mera. Klarar de sig behöver de lång tid för återhämtning.
Baggar kan få nedsatt fertilitet, så det kan vara klokt att ha reservbaggar till hösten och att undersöka testiklarna noga innan betäckning.
- Vaccinera fårbesättningar i de områden som drabbades i höstas, i områden nordost om dessa, samt även besättningar på Gotland och Öland.
- Vuxna får vaccineras på våren innan betessläpp.
- Ge två doser med minst tre veckors mellanrum. Får som vaccinerats hösten 2024 bör få en dos till i vår.
- Lamm efter ovaccinerade tackor kan vaccineras vid fyra veckors ålder. Är lammen efter vaccinerade tackor kan de vaccineras vid tolv veckor. Diskutera vaccinationsstrategi för lammen med din veterinär.
- Viktiga grupper att vaccinera är avelsbaggar, värdefulla avelstackor och emotionellt värdefulla djur.
- Livdjur som flyttas från smittade till smittfria områden bör vaccineras med två doser, med minst tre veckors mellanrum, i god tid innan flytt. Gärna redan under våren.
Gård & Djurhälsan om dikobesättningar
Även nötkreatur kan få allvarliga symtom och kor kan drabbas av aborter eller för tidigt födda kalvar. Kalvarna kan födas viruspositiva och kan få missbildningar. På avelstjurar finns rapporter om nedsatt spermieproduktion och sämre fertilitet, vilket gör det extra viktigt med ”tjurcheck” inför betäckningssäsongen.
- Vaccinera i första hand betande djur i de områden som drabbades i höstas, i områden nordost om dessa, samt djur med värdefullt avelsmaterial och/eller högt affektionsvärde.
- Vaccinera avelstjurar samt moderdjur som är dräktiga på bete, för inte få problem med kalven.
- Vaccinera livdjur som flyttas från smittade till smittfria områden. Grundvaccination bör ske i god tid innan flytt.
- Av praktiska skäl rekommenderas vaccination innan betessläpp.
- För nötkreatur ska två injektioner ges med tre veckors mellanrum. Fullgott skydd uppnås cirka tre veckor efter genomförd grundvaccination.
- Om djuret vaccinerats på hösten bör en påfyllnadsdos ges tre veckor innan betessläpp.
- Kalvar med ovaccinerade moderdjur kan vaccineras från en månads ålder. Kalvar med vaccinerade eller tidigare infekterade moderdjur kan vaccineras från 2,5 månader.
- Du kan vaccinera under dräktighet, men helst inte runt kalvning eftersom kon kan bli stressad.
- När det gäller ungnötsbesättningar/tjurar på stall finns inga specifika rekommendationer framtagna. Det är lägre smittrisk inomhus än på bete, men risken är inte obefintlig.
- Djur som haft bekräftad BTV3 har sannolikt livslång immunitet och behöver inte vaccineras.
Växa om mjölkbesättningar
Enligt Växa har majoriteten av mjölkbesättningarna i Nederländerna och Danmark inte rapporterat individer med symtom, men i drabbade besättningar är variationen stor vad gäller andelen sjuka djur (kliniska fall).
Även påverkan på mjölkproduktionen varierar stort och det rapporteras kunna ta 8–10 veckor innan mjölkproduktionen har återhämtat sig efter sjukdomsfall.
- Det är störst risk för smitta på knottrika beten i södra Sverige. Överväg att vaccinera alla djur som betar, särskilt om de betar när svidknotten är som mest aktiva (skymning, natt och gryning).
- Beakta särskilt vaccination av mjölkkor, samt kor och kvigor som är dräktiga under sensommaren, avelstjurar, sällsynta raser och alla djur med högt avels- och/eller affektionsvärde.
- Livdjur som ska flyttas från smittad till osmittad region bör grundvaccinernas i god tid innan flytt.
- Besättningar i sydvästra Sverige bör vaccinernas tidigt, så att djuren är fullt skyddade innan sommaren eller senast i juli. För besättningar i övriga södra Sverige bör man också överväga tidig vaccination, eftersom smittan troligtvis når dit under sensommaren/hösten. Ostkusten är troligen även utsatt för risk av inblåsande svidknott söderifrån.
- Mjölkproducenter med besättningar i höjd med Uppland och längre norrut bör följa utbredningen, och överväga vaccination i god tid innan kliniska fall närmar sig geografiskt.
- Ge två doser med minst tre veckors mellanrum. Optimalt skydd uppnås om andra dosen ges minst 3–4 veckor innan djuren utsätts för smitta.
- Kalvar med ovaccinerade moderdjur kan vaccineras från en månads ålder. Kalvar med vaccinerade eller tidigare infekterade moderdjur kan vaccineras från 2,5 månader.
- Djur som haft bekräftad BTV3 har sannolikt livslång immunitet och behöver inte vaccineras.
Fotnot: I dagsläget finns ingen rekommendation om att vaccinera getter och vilda idisslare, de verkar inte bli inte lika sjuka och verkar svara sämre på vaccin.
Håll dig uppdaterad via: SVA, Jordbruksverket, LRF, Distriktsveterinärerna, Gård & Djurhälsan och Växa.