Hästens mun och tänder

Hästens digestionskanal börjar i munnen där hästens tänder är första steget. Hästen har precis som vi människor både mjölktänder och permanenta tänder. Hästar producerar dock väldigt mycker mer saliv för att kunna blöta upp sitt foder.

Hästen har mycket rörliga och känsliga läppar, som den använder för att sortera bort sådant den inte vill ha i sig. Tänderna är strecktecknade, vilket innebär att de är uppbyggda av tre ämnen, tandben, cement och emalj. Emaljen är hårdast och slits inte lika fort som de andra delarna. Emaljen är också veckad och på så sätt skapas en tuggyta med vassa åsar, som effektivt kan mala sönder gräs. Detta malverktyg skärps kontinuerligt vartefter tänderna slits. Samtidigt växer hästens tänder ca 2 mm per år, vilket är ungefär lika mycket som de slits och de håller sig därför lika långa.

Tänderna slutar växa i tjugoårsåldern. Därefter kan hästen leva på gräs (grovfoder) bara till dess tänderna slitits ner helt. Det brukar ta ett tiotal år, men det varierar sannolikt mycket mellan individer. I naturen är den vanligaste dödsorsaken bland de stora gräsätande djuren just att de svälter ihjäl på grund av nerslitna tänder.

Hästens tanduppsättning

Hästen har liksom vi två uppsättningar tänder, dels mjölktänder, dels permanenta tänder som successivt ersätter mjölktänderna. Hästen har 24 mjölktänder, varav 12 framtänder och 12 till 14 premolarer (främre kindtänder). Premolarerna finns vid födseln eller kommer fram under de två första veckorna. De främsta framtänderna finns också vid födseln eller kommer fram under den första veckan medan nästa kommer mellan 4 och 6 veckor och de yttersta mellan 6 och 9 månaders ålder.

Mjölktänderna byts successivt mellan 2,5 och 4,5 års ålder. De första molarerna (inre kindtänderna), som det bara finns en permanent uppsättning av, bryter fram mellan 9 och 12 månader, de andra vid ca 2 år och de tredje mellan 3,5 och 4 års ålder. Hörntänderna, som också bara finns som permanenta och endast hos hingstar och valacker, kommer mellan 4 och 5 års ålder.

Unghästen får alltså full uppsättning framtänder först vid ca 9 månaders ålder, då också de första molarerna bryter fram. Denna tid överensstämmer med den naturliga avvänjningsåldern, då fölet helt skall börja leva på gräs. Full tanduppsättning (40 - 42 tänder) har dock inte hästen förrän mellan 4 och 5 års ålder. I samband med tandbyten eller när nya tänder bryter fram är det inte ovanligt att hästen äter sämre, på grund av ömhet eller annat obehag i munnen.

Hästens salivproduktion

Hästen tuggar normalt fodret omsorgsfullt. Underkäken är smalare än överkäken, vilket medför att hästen bara kan tugga på en sida i taget. Däremot kan hästen röra käken i sidled, vilket gör att den kan tugga med roterande rörelser, som effektivt mal sönder fodret mot emaljåsarna. Friska tänder maler normalt ner hö och gräspartiklar till en längd mindre än 1,6 mm.

Två tredjedelar av partiklarna i hästens magsäck är mindre än 1 mm. Grovfoder kräver betydligt fler tuggningar än kraftfoder och tar längre tid att äta. Detta har betydelse dels för salivproduktionen, som stimuleras av att det är foder i munhålan, dels för hästens mentala upplevelse av att ha "ätit färdigt".

Ättider, min/kg foder (efter Meyer)
Foder Ättid
40
Halm 40-60
Havrekärnor, hela eller krossade 10
Foderblandning, pelletterad (4-8 mm) 10
Foderblandning, opelletterad 20

Salivens funktion är att blöta upp fodret, så att det går lättare att svälja. Spottkörtlarna producerar en slemrik saliv som smörjer fodret, så att det ännu lättare passerar genom foderstrupen. När hästen får foder som den snabbt tuggar sönder, produceras det mindre saliv. Det medför att fodret inte blir tillräckligt genomfuktat och risken för att det skall fastna i foderstrupen ökar.

En medelstor häst producerar 10-30 l saliv per dygn, desto mer grovfoder ju högre produktion. Saliven har ett neutralt pH, men kan till viss del buffra sura ämnen. Det beror på att den innehåller bikarbonat. Koncentrationen ökar med sekretionstiden och buffringskapaciteten är således beroende av den tid hästen äter. Till skillnad mot vår egen saliv innehåller inte hästens saliv några enzymer.

Snabbäten mat kan ge beteendestörningar

Tiden som hästen tuggar och sväljer påverkar också dess "ätmotivation". Ett foder som äts upp för snabbt gör att hästen fortfarande har en stark vilja att äta när fodret är slut, även om den fått tillräckligt med näring. Detta ökar risken för att hästen utvecklar beteendestörningar.

Gillar? 2 av 2 gillade, 5 i betyg