”Det går att odla quinoa och alla möjliga böntyper i Sverige”

Per Modig är utbildad agronom och jobbar 60 procent som växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet, med ekologisk inriktning. Dessutom driver han och hustrun jordbruk på Fagraslätt, detta i samarbete med Pers bror på granngården Sixtorp samt med hjälp av ett gäng året runt- och säsongsanställda. År 2009 började de testodla olika sorters bönor.

– Jag fick tag i lite utsäde från ett av Hushållningssällskapets försök, sedan har det rullat på. Alla sa på den tiden att ”i Sverige går det bara att odla bruna bönor”. Men det går alldeles utmärkt att producera alla möjliga böntyper, om du använder rätt sorter. Du kan inte ta vad som helst, berättar Per Modig.

En mångfald av grödor

Till gården hör i dag cirka 160 hektar KRAV-godkänd mark, ägorna sträcker sig från en höjd med ren sandjord ner mot dalen där det finns fläckar av styv lera och morän. På halva arealen – den som består av lättare grönsaksjord – odlas det matbönor (svart och vit böna samt kidney- och soldatböna), grå- och kikärt, chiafrön, popcornmajs, hampa, morot, lök, potatis, rödbeta, råg och vall alternativt gröngödsling för att förbättra jorden. Den andra halvan består av tyngre jord där det odlas quinoa, ärtor, linser, lin, nakenhavre, nakenkorn, Ölandsvete, vårråg, sockerbeta, raps, havre, vårkorn och gröngödsling/vall.

Växtföljden på de olika åkrarna planeras noggrant för att behålla näringshalten i marken. Det är nödvändigt vid ekologisk odling där man inte får använda konstgödsel.

– Jag är en liten producent, visst, men man måste börja någonstans. Och du behöver nog vara funtad på ett speciellt sätt för att odla sådant här, vi är alla intresserade av olika saker, säger Per Modig med ett snett leende.

Brist på inhemskt växtprotein

Intresset för och efterfrågan på baljväxter och växtbaserat protein har ökat under senare år, men den inhemska odlingen och förädlingen har inte riktigt hängt med.

– De som exempelvis tar fram vegetariska biffar och burgare har haft svårt att hitta svenska råvaror, det är enklare att köpa soja från USA. Tyvärr händer det inte jättemycket på den fronten för tillfället, visst finns det mycket baljväxter i butikerna men väldigt lite är svenskproducerat. Där finns det ett glapp, förklarar Per Modig.

Personligen tycker han att så mycket som möjligt av det vi äter i Sverige borde vara producerat här. För det som odlas på Fagraslätt är avsättningen inga problem, familjen säljer allt de får fram antingen till grossisten Nordisk råvara eller egenpaketerat via den egna hemsidan. Enligt Per behövs det dock utveckling på nationell nivå.

– Dels måste vi lantbrukare lyssna på vad konsumenterna vill ha, exempelvis svarta bönor och quinoa. Dels behöver vi hjälpa svenska konsumenter så att de lär sig vad som passar bäst att odla i Sverige, till exempel åkerböna, och förklara hur man använder och tillagar de grödorna.

Soja, ärtor eller åkerböna?

Många av de vegetariska hel- och halvfabrikat som säljs i Sverige, såsom vegoburgare, tillagas av sojaprotein. Enligt Per går det absolut att odla soja i Sverige, men säsongen är egentligen snudd på för kort. Dessutom får man ofta problem med fåglar och vildsvin som gärna kalasar på grödorna.

– Sår jag en hektar sojabönor har jag hela kommunens fågelbestånd hos mig sedan, det blir som ett festbord för dem. Ibland har vi odlat rättviksärt runt sojan i och med att den är lite bitter i smaken. Vi tänker att det kanske kan hindra en och annan av vildgrisarna …

Betydligt säkrare än soja att odla här är vanliga ärtor, bönor och åkerbönor – dem kan man enligt Per Modig skörda i stort sett var som helst i Sverige. Linser går att producera i stora delar av landet, men där är ogräset en utmaning. Framför allt vid ekologisk odling då man inte använder bekämpningsmedel, sommartid tar Fagerslätt in säsongsanställda som rensar ogräs ute på fälten.

– Kikärter är ”på gränsen” klimatmässigt i Sverige och även där får vi problem med kalasande fåglar. Matlupin fungerar okej i Skåne, men tillväxten blir något ojämn. Specialbönor kan odlas i skyddade lägen, men de lockar fram svartfågel och duvor. Med bönor generellt kan bönstjälkflugan vara utmanande, så lite pyssel krävs med baljväxterna, säger Per Modig.

Utsäde och egen rensning

När det kommer till utsäde gäller det att få tag i sorter som trivs i vårt svenska klimat. Men oavsett frön går det inte att så för tidigt på säsongen eftersom bönor är frostkänsliga.

– Jag har plockat hem en del utsäde själv, sedan har jag lite kontakter och så har återförsäljaren Olssons frö ett bra utbud. Det hade faktiskt underlättat om Kanada hade varit med i EU, så att det var smidigare att handla därifrån. De har nämligen mycket bön- och linssorter och klimatet är inte så olikt.

I och med att jordbruket sker i liten skala, med små volymer och med många lite udda grödor, kan inte Katrin och Per Modig anlita de stora rensnings- och sorteringsanläggningarna. I stället har de fått införskaffa sina egna maskiner.

– Jag fick tag i labbmaskiner som de större aktörerna använder för att testsortera med, de var lagom stora för oss. Sedan har vi modifierat dem lite. Våra maskiner kan rensa allt mellan 50 kilo och 10 ton gröda, men de fungerar bäst med mindre mängder.

Från Sydamerika till Sverige

Quinoa odlas på Fagraslätt sedan 2015, det blir två ton per hektar om det är en bra skörd och cirka 700 kilo vid en dålig sådan. Det tåliga utsädet kan vi tacka en dansk forskare för.

– Han har jobbat i över 30 år med att ta fram sorter som fungerar att odla här. Annars kommer den quinoa som säljs på den internationella marknaden främst från Peru och Bolivia, säger Per Modig.

Som liten planta liknar quinoan faktiskt ogräset svinmålla, som den är släkt med, vilket är en utmaning för ogräsplockarna. Men när den växer sig större ser man mer skillnad.

En annan intressant detalj du upptäcker när du promenerar kring Fagraslätts odlingar är att det här och var dyker upp små oaser med blommande växter, till exempel blodklöver.

– Det är kul med lite gömställen för humlor och andra pollinerare!

Om Agrias grödaförsäkring

Agria erbjuder växtodlare en försäkring som ger ekonomiskt skydd om grödan drabbas av hagelskador, om du blir tvungen att så om på våren eller hösten eller om du hittar salmonella i exempelvis lagrad spannmål. Du kan försäkra de flesta grödor såsom stråsäd, trindsäd, oljeväxter, fröer, potatis, sockerbetor och många sorters grönsaker.

Läs mer om att försäkra grödor