Det finns i huvudsak två sorters sniglar som kan skapa problem för bonden, åkersnigeln som är den vanligaste snigeln på åkern, samt spansk skogssnigel som även kallas för mördarsnigel som man dels har haft problem med i trädgårdar men även ute på vallarna.

Det har pågått en hel del forskning och diskussioner kring om det finns en ökad hälsorisk för kor som konsumerar foder där sniglar har tagit sig in i ensileringen.

Skador orsakade av sniglar

Spannmålsgrödorna skadas genom att sniglarna antingen dödar frön och groddplantor, vilket resulterar i dålig uppkomst på åkrarna eller att de förstör stjälken eller tillväxtpunkten genom att reducera bladytan. Detta kan leda till att utvecklingen försenas och att skörden minskar.

Bland höstoljeväxter förekommer de allvarligaste skadorna eftersom de är känsliga från uppkomst till dess att de har fått ett par örtblad. Även bland höstsäd är angreppen vanliga. Störst skada blir det om sniglarna angriper groende utsäde vilket resulterar i dålig uppkomst.

Mördarsnigeln gör ingen större skada på vallen under tillväxt men vid skörd kan delar eller hela snigeln komma in i ensilagebalarna. Det finns en del fall under 2007 där ensilagekvalitén har försämrats till följd av en hög förekomst av sniglar i ensilaget. Detta resulterade i att kalvarna fick diarré och man noterade en minskad dräktighet hos korna.

SVA och SLU har gjort en undersökning för att styrka detta, dock har denna studie inte kunnat visa på några negativa effekter på ensilagekvalitén. I studien hade man endast använt sig av sniglar från en vall och därför behövs vidare studier för att kunna säkerställa resultatens säkerhet.

Åtgärder och bekämpning av sniglar    

För att minska andelen sniglar på åkrarna finns det flera odlingsåtgärder eller kemiska bekämpningsmedel att testa.

Jordbearbetning kan minska mängden sniglar avsevärt. Plöjning rekommenderas framför kultivering för att minska mängden växtrester i markytan. Liksom att en fin och återpackad såbädd försvårar för sniglarna som då får färre gömslen mot uttorkning. 

Om sådd eller plantering av känsliga grödor sker ungefär tre till fem meter från trädor, ängar eller lähäckar minskar risken för sniglar. Att slå åkrarna och vallarna med en något högre stubbhöjd, samt att inte låta grönmassa och halm ligga i strängar under för lång tid ute minskar också risken.

Den kemiska bekämpningen sker genom att man ytsprider pellets som dels innehåller ett lockbete för sniglarna men även järnfosfat som är giftigt för sniglar. Har snigelangrepp tidigare konstaterats eller fynd gjorts i förfrukten bör bekämpning ske omedelbart efter sådd. Håll fältet under uppsikt! Det kan behöva sprida pellets ytterligare en gång, om pelletsen ätits upp och grödan fortfarande är i ett känsligt stadie.

Källor: Jordbruksverket, SVA, SLU