Antibiotikaresistens - Ett globalt hot!

Antibiotikaresistens är ett stort globalt hot mot både folkhälsan och djurhälsan, samt mot hela den moderna hälso- och sjukvården. I Sverige har vi ett gott läge jämfört med många andra länder, men med en ökad rörlighet av människor, djur och livsmedel blir åtgärder för att begränsa antibiotikaresistens allt viktigare.

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som används för att behandla bakteriesjukdomar hos människor och djur. Antibiotika verkar genom att störa viktiga funktioner hos bakterierna, eller döda dem. Många antibiotika har ursprungligen utvunnits från mikroorganismer som förekommer naturligt, som svampar och bakterier. Penicillin, tetracyklin och streptomycin är exempel på sådana antibiotika. Uttrycket antibiotika används även för syntetiska medel, som verkar på liknande sätt. Sulfa och kinoloner är exempel på syntetiska antibiotika.

Minskad användning av antibiotika till djur i Sverige

Socialstyrelsen och Jordbruksverket arrangerade den 16 november, i samverkan med SVA och andra berörda myndigheter, ett forum för utbyte av information och kunskap för aktörerna i arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Där framkom bland annat att Sverige ligger bra till när det gäller antibiotikaresistens, jämfört med andra länder i Europa. Det krävs ett fortsatt stort gemensamt engagemang av både djurägare, djurhälsopersonal, näringens organisationer samt involverade myndigheter, för att behålla det goda läget.

Viktigt att motverka antibiotikaresistens hos djur

Att begränsa antibiotikaresistensen på djursidan är viktigt på flera sätt, dels för att begränsa spridning till människor men också för en hållbar djurhållning. En förutsättning för en hållbar djurhållning är att sjuka djur även i framtiden kan behandlas effektivt mot bakteriella infektioner, och då är det viktigt att hålla antibiotikaresistensen på en låg nivå. Först och främst är det viktigt med smittskyddsförebyggande åtgärder för att hålla djuren friska, och i största möjliga mån slippa användningen av antibiotika.

Uppkomst och spridning av antibiotikaresistens

Komplexa problem som uppkomst och spridning kan bara lösas genom gediget och långvarigt arbete, nationellt och internationellt. De problem som är involverade går inte att angripa på samma sätt. Vissa av de resistenta bakterierna orsakar endast problem inom antingen veterinär- eller humanmedicin, medan andra är zoonoser som kan överföras från djur till människa. Det är heller inte bara den resistenta bakterien i sig som kan spridas, utan även själva resistensanlaget (generna) kan spridas, både inom och mellan bakteriearter.

Olika strategier för att minska antibiotikaresistens

Man talar om två huvudstrategier för att minska resistensproblematiken, minskad uppkomst och minskad spridning. ”Minskad uppkomst” kan delas upp i minskad användning och korrekt användning av antibiotika.

Minskad uppkomst

Minskad användning: Bästa sättet att minska användningen av antibiotika är att förhindra att sjukdomar uppstår. Det kan göras på en mängd olika sätt, som till exempel förbättrad hygien och skötsel, en riktad avel för friskare djur samt med vaccinering.

Korrekt användning av antibiotika innebär till exempel att bara använda det då en bakteriell infektion är diagnosticerad, och då välja ett preparat som är direkt riktat mot just den bakterien. Helst ska en provtagning för bakteriologisk undersökning och resistensbestämning göras innan man sätter in antibiotika. Valet av preparat korrigeras då med ledning av resultatet från undersökningen.

Minskad spridning

Resistenta bakterier och resistensgener kan spridas både mellan djur och mellan djur och människor. Spridningen sker antingen vid direktkontakt eller indirekt via exempelvis foder, livsmedel eller utrustning. Risken för spridning vid direktkontakt kan minskas genom att begränsa inköp och transporter av levande djur samt att använda sig av karantänrutiner. För att minska risken för spridning från djur till människor via livsmedel är en god hygien nödvändig, inte bara på gårdarna och på slakterierna, utan även vid tillagning av livsmedel.

Friska djur behöver ingen antibiotika

Att minska användningen av antibiotika till djur och motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är ett högprioriterat område för Jordbruksverket. Smittskyddsförebyggande åtgärder är A och O för att fortsatt styra utvecklingen i rätt riktning. Här nedan följer lite tips från Jordbruksverket på smittskyddsförebyggande åtgärder:

  • Håll djuren så friska som möjligt genom god miljö, bra skötsel och bra utfodring.
     
  • Ha en god hygien - tvätta händerna med tvål och vatten, använd rena kläder, skor och stövlar, samt se till att utrustningen och transportmedlen är ordentligt rengjorda.
     
  • Håll sjuka eller smittade djur åtskilda från friska djur för att motverka smittspridning.
     
  • Om du ska köpa in djur till din besättning, tänk då på att fråga säljaren om det finns några sjukdomsproblem i dennes besättning och fundera på hur du ska agera för att undvika att smitta når din besättning, till exempel genom att sätta inköpta djur i isolering.
     
  • Kräv inte att få antibiotika till dina djur.

Läs mer om vad Jordbruksverket gör för att motverka antibiotikaresistens på Jordbruksverkets webbplats.

Vill du se inspelningen från Antibiotikaforum 2012 i efterhand går det att göra på Socialstyrelsens webbplats.

Källor:

www.sva.se

www.sjv.se

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg