Vad innehåller ditt djurs foder?

Foto: Stephanie Deissner

Vilket foder är bäst? Och hur vet man vad ett foder innehåller? Som djurägare kan det vara svårt att förstå vad som står på förpackningen men faktum är att Jordbruksverket jobbar hårt för att göra innehållsförteckningen på foderpåsen lättare att förstå.
– Jordbruksverkets målsättning är nämligen att ha det tydligaste och bästa foderregelverket i världen, berättar Kjell Wejdemar som arbetar på enheten för foder och hälsa på Jordbruksverket.

Under Jordbruksverkets regler för foder räknas alla ämnen och produkter som är tänkta som mat för djur. Reglerna skiljer sig något mellan sällskapsdjur och livsmedelsproducerande djur (djur som producerar ägg, mjölk eller kött) men gemensamt för allt foder är att samma regler gäller inom hela EU.

– Det innebär dock inte alltid att samtliga länder inom EU tolkar reglerna på samma sätt. Men allt foder som importeras till EU ska vara tillverkat enligt EU:s regler, säger Kjell.

Ungefär 60 % av allt foder för sällskapsdjur importeras till Sverige och för det gäller att sammansättningen ska redovisas i fallande ordning på förpackningen. Det betyder att den största råvaran ska stå först i listan följt av den näst största och så vidare.

– Vissa tillverkare väljer dock att redovisa ingredienser som exempelvis spannmål uppdelat i till exempel vetemjöl, vetekli och vetegroddar vilket gör det lättare att tro att den samanlagda mängden är mindre än om den står som en råvara, påpekar Marie Salander, som är agronomie doktor med specialisering inom kost, motion och därtill relaterade sjukdomar hos hund och katt.

Allt foder ska vara märkt på förpackningen och inte i en fristående broschyr eller liknande. Vissa undantag görs dock för multiförpackningar och lösviktsvaror men då måste informationen finnas i anslutning till produkten i butiken eller skickas med kunden.

Tillsatser i foder

Jordbruksverkets webbplats finns ett ständigt uppdaterat register över vilka tillsatser som är godkända i EU.

– Gemensamt för samtliga tillsatser på listan är att inga risker finns med dem så länge de används som det är tänkt, säger Kjell.

Den mängd som anges på förpackningen är den mängd som tillsatts vid tillverkningen medan det som kallas ”analytiska beståndsdelar” anger den mängd tillverkaren garanterar av olika näringsämnen, exempelvis av vitaminer, fram till sista förbrukningsdatum.  

– Det betyder att det vid produktion tillsätts ganska mycket av vissa tillsatser för att säkerställa att ämnet finns kvar fram till sista förbrukningsdag. Oftast är det inga problem att ett foder innehåller till exempel mer vitaminer och protein i början så länge det inte handlar om en tillsats som har en maxhalt, konstaterar Kjell.

Belägg för påståenden

Vilka råvaror och tillsatser som bör finnas i djurens foder avgörs helt och hållet av tillverkaren och kontrolleras inte av någon myndighet. Jordbruksverket kräver dock att alla påståenden och rekommendationer gällande ett foder ska kunna styrkas vid en kontroll.

– Det betyder att en fodertillverkare inte kan rekommendera intag av vitaminer och liknande utan att ha belägg för det. När det gäller till exempel C-vitamin så är det enda sällskapsdjur som dokumenterat måste ha det i kosten marsvin, säger Marie.

Vetenskapliga försök gjorda på relevant djurslag är det som står sig bäst vid en stickprovskontroll. Att hänvisa till en kundundersökning eller liknande duger inte.

– Dessutom kan inte en tillverkare av ett foder innehållandes till exempel fiskmjöl i sin marknadsföring hävda att just deras foder skulle vara extra bra för att det innehåller omega-3-fettsyror om konkurrentens foder också innehåller fiskmjöl. Då menar Jordbruksverket att detta påstående är alltför generellt, eftersom andra foder kan förväntas ha samma effekt, poängterar Kjell.

Skyldighet att redovisa innehåll

Samma sak gäller frivilliga uppgifter i innehållsförteckningen. Tillverkaren måste man kunna redovisa hur en uppgift räknats ut.

– Energinivån i fodret och smältbarheten är exempel på frivilliga uppgifter. Energinivån går att räkna ut med en schablonmetod eller genom utfodringsstudier där man mäter hur stor andel av ett foder hundarna tillgodogör sig. Schablonmetoden underskattar ofta energin i ett foder jämfört med om man testar fodret på hundar vilket kan förklara en del av skillnaden mellan hur mycket energi det står att fodret innehåller, menar Marie.

Dessutom har tillverkare och importörer av foder i Sverige krav på sig när det gäller upplysningar till kund.

– Som konsument har du rätt att få kompletterande uppgifter om råvaruinnehåll och tillsatser av din fodertillverkare som är skyldig att svara med en marginal (vingelmån) på 15 %, avslutar Marie.

På fodrets förpackning ska enligt lag följande info finnas:

Typ av foder:

Är fodret ett helfoder eller kompletteringsfoder.

Sammansättning:

Foderråvaror i fallande ordning efter vikt.

Anaytiska beståndsdelar:

Mängd av olika näringsämnen redovisas i procent. Vattenhalt ska anges här om den överstigen 14 %.

Djurslag:

Vilket djur är fodret tänkt för.

Märkningsansvarig:

Tillverkaren eller importören.

Tillsatser:

Tillverkaren är inte skyldig att ange samtliga tillsatser utan enbart sådana där det finns risker med felanvänding, t.ex. de som har en fastställd maxhalt.

Godkännandenummer:

Krävs enbart för vissa foderråvaror t.ex. fett och oljor eller råa animaliska biprodukter. I foderblandningar krävs endast ett godkännandenummer vid användning av särskilda fodertillsatser.

Partinummer:

Så att fodret går att spåra om så behövs (kan vara tillverkningsdatumet).

Garantitid:

Bäst-före-datum.

Nettokvantitet:

Mängd i förpackningen som helst anges i kilo eller gram.

Varnings- och upplysningstexter:

Exempelvis om fodret är ett KRAV-foder.

Bruksanvisning:

Det ska stå hur fodret ska användas, oftast anges detta i en doseringstabell efter storlek eller aktivitet, valp eller vuxen hund.

Gratis kontaktsätt:

Telefonnummer, webbsida eller e-postadress.

Namn- och adressuppgifter:

Tillverkare och märkningsansvarig (om detta inte är lika med tillverkaren).

Språket

Ska vara svenska i Sverige. Skandinaviska språk accepteras ifall ”svårare” ord finns på flera språk.

För dig som är intresserad av näringslära, motion och samband med olika sjukdomar eller märkning av foder finns möjligheten att gå kurs hos Marie Sallander. Mer om dessa kan du läsa här: www.sallanderconsulting.com.

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg