Diabetes, som ibland slarvigt kallas för sockersjuka, är en av våra stora folksjukdomar med 350 000 drabbade personer bara i Sverige. Även hundar insjuknar i diabetes och deras diabetes uppvisar många likheter, men också skillnader, jämfört med den mänskliga varianten.

Sedan 2005 finns ett svenskt forskningsprojekt om diabetes hos hund vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Uppsala universitet. Forskningen bedrivs med ekonomiskt stöd från bland andra Agrias och SKKs Forskningsfond för sällskapsdjur.

– Vi tittar bland annat på hur utbredd diabetes är hos hund, vilka raser som drabbas mest, vilka riskfaktorer som finns och på den genetiska bakgrunden, säger Tove Fall, veterinär som doktorerat på sjukdomen och den som lett de flesta av studierna inom projektet.

– Ett annat mål är att ta reda på mer om vilka former av diabetes som förekommer hos hund.

En av 100 blir sjuk

För att kartlägga hur vanlig diabetes är bland svenska hundar analyserade Tove Fall och hennes forskarkollegor data från försäkringsbolaget Agria. Materialet omfattade 180 000 hundar av 294 olika raser som var försäkrade hos Agria åren 1995-2004.

Av de 180 000 hundarna utvecklade 860 diabetes. Omräknat innebär det att runt en procent av de svenska hundarna blir sjuka i diabetes om de blir tolv år gamla. Diabetes är alltså inte någon särskilt vanlig sjukdom. Men risken för att bli sjuk skiljer sig kraftigt mellan olika raser.

Allra störst risk att få diabetes har enligt studien den australiska terriern. Näst högst risk har samojedhund, följd av svensk lapphund, jämthund och border collie. Bland de tio mest drabbade raserna finns även finsk stövare, drever, west highland white terrier, hamiltonstövare och beagle. Lägst risk av alla raser uppvisar papillon och boxer.

Nordiska raser i topp

– De nordiska raserna ligger i topp när gäller risken att bli sjuka, konstaterar Tove Fall.

En intressant parallell: av alla världens länder toppar Finland och Sverige listan för antal drabbade av diabetes typ 1.

Vad som ligger bakom dessa höga förekomster vet man ännu inte, varken hos hund eller människa. Men enligt vissa teorier var höga sockernivåer i blodet en överlevnadsfördel under verkligt kalla tider, eftersom de sänkte fryspunkten för kroppsvätskorna.

Idag, när människan lever betydligt längre än förr, har istället den dåtida fördelen blivit en nackdel.

– Det är tänkbart att detta haft betydelse även för våra nordiska hundraser, säger Tove Fall.

Studien visade att även åldern har stor betydelse för risken att utveckla diabetes. I snitt insjuknade hundarna vid åtta och ett halvt års ålder, men risken ökar ju äldre hunden blir. Unga hundar däremot drabbas sällan.

Tikar mer utsatta

Forskarna tittade också på könsfördelningen bland diabeteshundar. Det visade sig att nära tre fjärdedelar av de sjuka hundarna i studien var tikar. Hos jämthund, gråhund och border collie var andelen tikar nära hundra procent.
Att tikar är mer utsatta för diabetes än hanhundar har sin orsak främst i att de efter varje löp har höga nivåer av dräktighetshormonet progesteron i kroppen, vare sig de är dräktiga eller ej.

– Progesteron motverkar insulinets effekt – det ger upphov till så kallad insulinresistens. Det gör att blodsockerhalten höjs, vilket kan framkalla diabetes, förklarar Tove Fall.

De dräktiga tikarna som blir sjuka får dräktighetsdiabetes och de icke-dräktiga så kallad diöstrusdiabetes (diöstrus = efterlöpsperioden). Ytterligare en riskfaktor för just tikar är den mycket vanligt förekommande  livmoderinflammationen, eftersom inflammationer också motverkar insulinets effekt.

Vid en autoimmun reaktion förstör kroppens immunförsvar kroppsegna celler, i det här fallet de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Hos människor klassas denna form av sjukdomen som typ 1-diabetes.

Hittills har man inom veterinärmedicinsk forskning ansett att hälften av alla diabetesfall hos hund uppstår på samma sätt. En ny, hittills opublicerad studie, ledd av Tove Falls forskarkollega Kerstin Ahlgren, kunde dock inte bekräfta några tecken på autoimmunitet.

– För låg insulinproduktion beror som vi ser det snarare på att hundar är känsligare för glukotoxicitet än människor, säger Tove Fall. Går de med för hög glukoshalt länge slås kroppens förmåga till insulinproduktion ut.

Övervikt en riskfaktor

Den andra stora orsaken till att människor får diabetes har att göra med livsstilsfaktorer – fetma och brist på motion. Fetma minskar insulinets effekt, vilket kan ge upphov till diabetes.

I en nyligen publicerad studie från det svenska diabetesprojektet intervjuade forskarna ägarna av 48 jämt- och gråhundar med dräktighets- eller diöstrusdiabetes och 58 friska kontrollhundar av samma raser. Frågorna
gällde bland annat vikt, utfodring och motion. Det viktigaste fyndet var att de diabetessjuka hundarna hade varit mer överviktiga före sin sjukdomsdebut än de friska kontrollerna.

Hälften blir friska

För att få djupare inblick i progesteronorsakad diabetes utförde Tove Fall och
hennes kollegor två studier. Den ena omfattade tretton tikar som fått diabetes under sin dräktighet. I den andra studien fördjupade sig forskarna i två raser där i princip bara tikar drabbas, jämthund och gråhund.

Det visade sig att samtliga tikar hade fått sina symptom inom två månader efter avslutat löp. Det framkom också att nära hälften (46 procent) av tikarna i den större studien blev helt fria från sin sjukdom efter kastration. Det är första gången detta kunnat visas vetenskapligt.

– Men det gäller att agera snabbt. Risken för att tiken inte blir frisk ökar för varje vecka kastrationen dröjer, betonar Tove Fall.

Generna ska kartläggas

Att somliga raser drabbas mer än andra tyder på att sjukdomen har ärftliga orsaker. Vid Uppsala Biomedicinska Centrum forskar veterinären Maja Arendt och bioinformatikern Abhirami Ratnakumar om den genetiska bakgrunden
till progesteronrelaterad diabetes.

– Diabetes är en multifaktoriell sjukdom där gener, hormoner och miljöfaktorer samverkar, förklarar Maja Arendt. Troligen kommer det att visa sig att flera gener tillsammans ger risk för diabetes. Förhoppningsvis kommer vi så småningom kunna utveckla DNA-tester för att identifiera högriskindivider.

Inga tecken på autoimmunitet

Vid sidan av graviditet är autoimmuna reaktioner och fetma de två stora  orsakerna bakom diabetes hos människan. Tove Fall och hennes kollegor har belyst om dessa faktorer även har betydelse för sjukdomsuppkomsten
hos hund.

– Fetma i sig framkallar inte diabetes hos hund. Men om hunden redan har benägenhet att utveckla en viss typ av diabetes kan fetma utgöra den extra belastning som gör att hunden blir sjuk. Därför bör man alltid hålla hunden i normalhull, betonar Tove Fall.

Tillväxthormon kan ha betydelse

I en annan studie som också möjliggörs genom bidrag från SKK och
Agria undersöker Emma Strage vid SLU sambandet mellan tillväxthormon
och sjukdomar som diabetes, juvertumörer och akromegali (onormal
kroppslig tillväxt) hos hund och katt.

I förlängningen kan denna forskning bidra till att se om tillväxthormonrubbningar
ökar risken för diabetes hos hund. Den kan också skapa möjligheter att på ett tidigt plan avgöra vilka hundar som står i riskzonen för att bli sjuka och hur allvarlig sjukdomen riskerar att bli.

Fler studier väntar

Framöver väntar fler forskningsprojekt som ska öka insikterna i hunddiabetes.
Dit hör en undersökning av diabetes hos australisk terrier och border collie.
I Tove Falls planer ingår också att undersöka om det går att förutse vilka tikar som kommer bli friska från sin dräktighets- eller diöstrusdiabetes om de kastreras, och vilka som inte blir det.

Ett annat framtidsprojekt är forskning om omvårdnad.

– Det är djurägaren som sköter hundens hundens dagliga behandling
vid diabetes, säger Tove Fall. Att undersöka hur man bäst lär djurägare
till exempel att ge sprutor eller ta blodprover är därför angeläget.

Källor:
Leg vet Tove Fall, leg vet Emma Strage, leg vet Maja-Louise Arendt, www.hunddiabetes.se, www.diabetes.se, www.nationalencyklopedin.se, www.nobelprize. org, pubmed.gov m fl Vetenskapliga publikationer från det svenska hunddiabetesprojektet (t o m juli 2011):

Gestational diabetes mellitus in 13 dogs. Fall, T, Johansson Kreuger, S, Juberget, A, Bergström, A, Hedhammar, A. Journal of Veterinary Internal Medicine, nov-dec 2008

Characterization of Diabetes Mellitus in Dogs. Tove Fall. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet 2009

Diabetes Mellitus in Elkhounds is Associated to Diestrus and Pregnancy. T. Fall, A. Hedhammar, A. Wallberg, N. Fall, K.M. Ahlgren, H.H. Hamlin, K. Lindblad-Toh, G.

Andersson, O. Kämpe. Journal of Veterinary Internal Medicine, 2010.

Lifestyle risk factors for progesteronerelated diabetes mellitus in elkhounds – a case–control study. Wejdmark, A-K, Bonnett, B., Hedhammar, Å. Fall, T. Journal of Small Animal Practice, vol 52, maj 2011.

Denna artikel är publicerad i sin helhet i Svenska Kennelklubbens tidning "Hundsport Special".