Varför hälsar hundar genom att hoppa och studsa?
Hundar hälsar på varandra genom att först nosa på varandra framifrån och därefter kolla varandras doft bakifrån. När en hund är ödmjuk i sitt hälsande vill den slicka den andra individen i ansiktet. Därför hoppar många hundar i sin strävan att nå upp till ansiktet på oss. När valpen kommer emot oss med krum rygg och viftar på allt den har är den fantasiskt söt och rar. Den spontana reaktionen blir att böja sig ned och med glad röst ta emot den. Valpen tycker det är kul att hälsa, blir vi dessutom så glada tar valpen gärna i lite till. Skrattar vi då ännu mer kommer valpen att bli än livligare. Valpen agerar och vi belönar.
Du skapar beteendet
Det är nu redan när valpen är åtta veckor gammal som vi måste tänka oss för och fråga oss: är det så här vi vill ha det. Är vi nöjda med valpens agerande? Kommer vi tycka att samma beteende är kul när valpen väger 10 kg till (eller mer) och fått mer spänst i benen? Kom ihåg att det bara är vi människor som kan räkna ut hur samma beteende kommer att upplevas om 6 månader. Hunden kan det inte.
Hur låter du när valpen hälsar på dig?
Är din röst glatt jollrande när du hälsar på valpen? Var medveten om att din röst därmed har en hetsande inverkan på hunden. En av de vanligaste tabbarna vi gör är att upprepa ett ord som ”lugna dig” fem gånger på en sekund. Effekten blir förstås den motsatta, du hetsar hunden. Vad du säger till hunden är helt ointressant, hur du säger det är helt avgörande. Vill du att valpen ska studsa mera så kvittra, vill du att valpen ska ta det lite mer piano, prata tyst och sakta med djup röst. Ditt agerande är helt avgörande på hur din hund kommer bete sig när den är som livligast runt 1 till 2 års ålder.
Det är inte hunden som skapat situationen!
Ingen hund lär sig på egen hand att studsa runt som en tokig. Hundar studsar nämligen inte runt på varandra när de hälsar. Hundar hälsar mycket mer dämpat på varandra än de vanligtvis gör när de hälsar på oss människor. Tänk efter, hur ser det ut när en valp hälsar på en vuxen obekant hund. Precis innan valpen nått fram till den vuxna hunden kryper den ihop och gör sig liten. När den väl hälsar gör den oftast det försiktigt. Den valp som är för burdus och hoppar, ställer sig på bakbenen eller rent av krafsar med framtassarna på den andra hunden får ofta ett hotfullt muller eller ännu handgripligare reaktion till svar. Att hälsa så är inte artigt.
Vi lär våra tvåbenta barn att ta i hand och hälsa på andra vuxna. På likartat sätt får valpar lära sig av andra hundar att hälsa artigt. När vi låter valpen studsa upp på oss när den hälsar gör vi alltså valpen en otjänst eftersom samma studsande mot en artfrände leder till obehag för valpen.
Hälsa på artfrände
Fast det här med att hälsa är rätt intressant. Har man två hundar som trivs bra med varandra brukar hälsnings cermonin sträcka sig till att de nosar varandra i ansiktet några sekunder för att sedan övergå till att nosa varandra i baken lika många sekunder. Därefter kanske de fortsätter att glatt vifta på svansen i någon minut men själva hälsandet brukar vara avklarat.
När jag kommer hem till min man (som jag älskar) brukar det sällan bli så mycket mer än en kram och en puss. Behovet att hångla i 10 min var gång vi ser varandra har för rätt länge sen gått över.
Med andra ord är hälsnings cermonin, alltså både för människa och hund, ganska korta och snabbt överstökade. Men det gäller alltså bara när vi hälsar på en annan av samma sort som oss själva. När människa och hund hälsar på varandra blir det andra bullar. Plötsligt har både människa och hund behov av tio minuters puss och kramkalas. Och det trots att de bara har varit åtskilda i fem minuter.
Avgör därför själv hur mycket du vill ha av hälsandet
Tycker du att det är kul så kan du fortsätta men kom ihåg att du inte gör det för din hunds skull utan för din egen. Att först tycka det är roligt och därmed hetsa upp hunden för att sedan plötsligt svänga och börja skälla på hunden för att den är för livlig tycker jag däremot är rent elakt. Inse hur mycket du påverkar hundens agerande med ditt eget sätt.
Vill du läsa mer i ämnet vilja tipsa dig om min bok Hundmöten och Inkallning är så mycket mera.
Memea Mohlin är utbildad hundinstruktör och arbetar med såväl vardagslydnad som problemhundar. Hon har skrivit ett flertal böcker inom området.