Allt om korsförlamning hos häst

Vad är symptomen på korsförlamning? Vad är orsaken? Hur kan man förebygga sjukdomen? Här kan du läsa allt om korsförlamning hos häst.

I mera allvarliga fall blir hästen ovillig att röra sig, den svettas, får ökad puls och andningsfrekvens samt rödfärgad urin. I enstaka fall blir hästen så dålig att den lägger sig.

Vilka är symptomen?

  • Stel gång
  • Ovilja att röra sig
  • Svullen, hård bakbensmuskulatur
  • Smärta vid tryck mot muskulaturen i bakbenen
  • Svettningar
  • Ökad andningsfrekvens (normal andningsfrekvens i vila är 8-16 andetag per minut)
  • Ökad puls (normal hjärtfrekvens i vila är 28-40 slag per minut)
  • Rödfärgad urin
  • Hästen blir liggande

Vad orsakar korsförlamning hos hästar?

Den klassiska korsförlamningen uppstod hos tunga arbetshästar som sattes igång efter en helgvila med bibehållen fodergiva. Därför går korsförlamning också under benämningen ”måndagssjukan”. Det är fortfarande vanligt att sjukdomen drabbar hästar som tränas efter att de vilat någon eller några dagar, utan att man dragit ner på kraftfodret. En annan utlösande faktor är ojämn träning. Olika typer av stress som att transportera hästen, kan också påverka. Den exakta mekanismen bakom sjukdomen känner man inte till. Man tror att det krävs någon form av predisponerande faktor, det vill säga något hos hästen som gör hästen mottaglig för korsförlamning. Ston drabbas oftare än hingstar och valacker.

Vid korsförlamning uppstår muskelskador, framförallt i bakbensmuskulaturen. Omfattningen av skadorna går att mäta genom blodprov. Enzymerna ASAT och CK finns normalt i muskelcellerna. Vid korsförlamning går cellerna sönder, ASAT och CK läcker ut i blodbanorna och ett blodprov kommer att visa förhöjda värden. Ju kraftigare korsförlamningen är, desto högre värden kan man mäta upp. Muskelcellerna innehåller också myoglobin, ett ämne som tar upp syre från blodet och som också ger musklerna dess röda färg. Det är myoglobinet från de skadade muskelcellerna som gör att urinen ibland färgas mörkröd vid korsförlamning.

Symptomen vid korsförlamning kan vara varierande.

Symptomen vid korsförlamning varierar från individ till individ, men också från gång till gång. Det kan röra sig om alltifrån en lätt stelhet efter ett träningspass, till symptom på stelhet ovilja att röra sig, onormal svettning och kraftig ökning av puls och andning redan under passet. I vissa fall blir hästen så dålig att den blir liggande.

Följder av korsförlamning

Lindriga anfall ger lindriga muskelskador som läker snabbt utan att ge bestående besvär. Ett kraftigt anfall orsakar mera omfattande muskelskador. Det kan ge bestående men, på grund av att en del muskelceller ersätts av ärrvävnad. Bildningen av ärrvävnad kan leda till att muskeln inte fungerar som förut, utan ger hästen en bestående rörelsestörning.

Hur påverkas användbarheten?

De flesta hästar som drabbats av korsförlamning blir återställda och kan användas som förut. För att undvika återfall i framtiden, är det viktigt att man ser över foderstaten och att träningen är regelbunden. Enstaka hästar drabbas av så omfattande skador att det kommer att påverka deras prestationsförmåga i framtiden. Riktigt kraftiga anfall kan leda till att hästen måste avlivas akut.

Hur förebygger jag korsförlamning?

Fysiologi

Man misstänker att det finns någon predisponerande faktor hos de hästar som drabbas av korsförlamning, det vill säga något hos hästen som gör den mottaglig för korsförlamning. Därför är det ofta bara en individ i ett stall som får korsförlamning, även om alla hästar hanteras, tränas och utfodras på samma sätt. Unga hästar som drabbas av korsförlamning, löper större risk att drabbas igen än äldre hästar. Anfallen brukar bli mindre allvarliga med åren. Ston drabbas oftare av korsförlamning än hingstar och valacker, varför vet man inte.

Miljö

Daglig utevistelse i stora hagar ger hästen en möjlighet att själv röra på sig. Det gör den mindre känslig för eventuella uppehåll i träningen och minskar därför risken för korsförlamning hos de hästar som är känsliga.

Foder

Bibehållen foderstat trots att hästen vilar, kan orsaka korsförlamning när hästen sätts igång igen. Därför är det viktigt att sänka kraftfodergivan om hästen måste vila några dagar. Det gäller framförallt om hästen får mycket kraftfoder och är extra viktigt om hästen inte får gå i hage. Man kan till exempel ge hälften av kraftfodret och gärna börja redan kvällen innan vilan. När man sätter igång hästen igen, ökar man mängden kraftfoder successivt. Om hästen av någon anledning tvingas till boxvila under en tid, kan man ibland behöva ta bort kraftfodret helt.

För att undvika överutfordring, räkna på foderstaten.

Överutfodra varken med energi eller med protein. För att kunna undvika det, krävs att man räknar på foderstaten och att man har analyserat grovfodret.

Det finns många laboratorier i Sverige som utför grovfoderanalyser. Man kan till exempel vända sig till, SVA, Sveriges veterinärmedicinska anstalt, i Uppsala, 018-67 40 00. Mera information om analyser och priser finns på sva.se. Information om hur man räknar ut en foderstat finns bland annat i häftet ”Hästen näringsbehov och fodermedel” av Christina Planck m fl, 1997 och i boken ”Hästens näringsbehov och utfodring” av Christina Planck och Margareta Rundgren, 2003.

Kontrollera att hästen får i sig tillräckligt med selen och vitamin E i foderstaten. Selen och vitamin E behövs för att läka skador som uppkommit och verkar till viss del kunna förebygga korsförlamning. Eftersom både selen och vitamin E är giftigt i för hög dos, gäller det att inte överdosera.

Hantering och Nyttjande

Alla hästar mår bra av regelbunden träning. Det förebygger dessutom korsförlamning hos hästar som är känsliga för det.

Förhindra att hästen blir nedkyld. En häst som blir nedkyld, står och spänner sig. Spänningarna kan leda till ömhet i muskulaturen och påverka hästen negativt när den ska arbeta. Låt den ha täcke på sig i hagen när väderleken kräver det, framförallt om det är fuktigt och blåser mycket. Lägg också på ett täcke efter träningspass då hästen blivit svettig. Det är osäkert om nedkylning har någon betydelse för uppkomsten av korsförlamning, men det bör för säkerhetsskull undvikas.

Att tänka på:

  • Korrigera foderstaten om hästen måste vila en period
  • Överutfodra inte med energi eller protein
  • Träna hästen regelbundet
  • Håll muskulaturen torr och varm

Hur märker jag att hästen är sjuk?

  • Tilltagande stelhet
  • Ovilja att röra sig
  • Smärta vid tryck mot muskulaturen i bakbenen
  • Svullen, hård bakbensmuskulatur
  • Svettningar
  • Ökad andningsfrekvens (Normal andningsfrekvens i vila är 8-16 andetag per minut)
  • Ökad puls (Normal hjärtfrekvens i vila är 28-40 slag per minut)
  • Rödfärgad urin
  • Hästen blir liggande

Symptomen vid korsförlamning brukar uppkomma när man anstränger hästen, men det förekommer att hästar får symptom först efteråt. Ju snabbare symptomen visar sig, desto kraftigare brukar anfallet bli. En del hästar visar en lätt stelhet efter ansträngning som snabbt går över. Andra visar symptom redan under träningspasset. Om man inte är uppmärksam och genast låter hästen ta det lugnt, förvärras symptomen. Hästen får allt svårare att röra sig, puls och andning ökar och den börjar svettas. Om man känner på muskulaturen i bakbenen, känns den svullen och hård. Om en häst blir akut dålig och snabbt ovillig att röra sig, bör man låta den stå kvar där den är och inte tvinga den att röra sig ytterligare, eftersom det kan förvärra läget och i värsta fall göra att hästen lägger sig. Om hästen lägger sig är prognosen mycket sämre. Hästar som ligger får lätt ytterligare muskelskador av sin egen tyngd, särskilt om de har svårt att röra sig. Det minskar dess chanser att kunna resa sig betydligt.

Vad ska jag göra?

  • Avbryt omedelbart all form av motion eller träning om hästen visar symptom på korsförlamning. Om symptomen beror på en sträckning eller liknande, är det positivt att röra på hästen, men om man misstänker korsförlamning ska man låta bli, eftersom rörelse förvärrar muskelskadorna.
  • Förhindra att hästen blir nedkyld. Lägg på den ett täcke om den är svettig och fortsätt hålla muskulaturen varm.
  • Låt en häst som blivit liggande ligga kvar. Se till att den ligger mjukt för att förebygga tryckskador. Tvinga den inte att resa sig, eftersom ytterligare ansträngning leder till ytterligare muskelskador och förvärrar situationen.
  • Se till att hästen har fri tillgång till vatten.
  • Kontakta veterinär för undersökning och behandling.
  • Vid lättare anfall, där man är säker på att det rör sig om korsförlamning, är det inte säkert att veterinären behöver komma ut, men det kan vara bra att rådfråga per telefon i alla fall.
  • Undvik att transportera hästen. Transport är en stress för hästen och kan förvärra korsförlamningen.
  • Se över foderstaten. Ge enbart grovfoder och vatten till att börja med och smyg in övrigt foder långsamt. Undvik att överutfodra protein och energi. Se till att grunden i foderstaten är ett bra grovfoder och att mineralbalansen är korrekt.
  • Ge tillskott av selen och vitamin E. De bidrar till läkningen av muskelskadorna.
  • Var noga med att inte överdosera, eftersom ämnena är giftiga i för hög dos. Både selen och vitamin E brukar finnas som tillskott i mineralfoder, i färdigfoderblandningar och pelleterade foder. Läs noga på förpackningarna så att den totala mängden inte blir för stor.
  • Ge B-vitamin. B-vitaminerna är vattenlösliga och kan inte lagras i hästen. Allt eventuellt överskott kissas ut. Därför behöver man inte vara rädd för överdosering. B-vitaminer anses påverka läkningen av muskelskador positivt.
  • Om hästen är mycket stel efter ett korsförlamningsanfall, bör den få gå ensam i en mindre hage utan andra hästar, till dess den blivit bättre.

Att göra:

  • Avbryt pågående motion eller träning
  • Håll hästen torr och varm
  • Tvinga inte en liggande häst att resa sig
  • Se till att en liggande häst ligger mjukt
  • Kontakta veterinär
  • Ge selen och vitamin E
  • Ge B-vitamin
  • Se över foderstaten
  • Låt hästen vila i liten hage utan andra hästar
  • Undvik alla former av stress, till exempel transport av hästen

Gratis videosamtal till veterinären

Är du med i Agria får du fri sjukvårdsrådgivning för ditt djur hos FirstVet. Öppet alla dagar mellan 07:00-24:00.

Logga in och boka tid

Läs mer om FirstVet

Vad gör veterinären?

Veterinären vill veta så mycket som möjligt om hästens tidigare sjukdomshistoria, samt hur hästen skötts, tränats och utfodrats den senaste tiden. Vid undersökningen av hästen tittar veterinären på hur hästen rör sig, känner på muskulaturen och undersöker andnings och hjärtfrekvens. Vid misstänkt korsförlamning brukar man också ta ett blodprov för att undersöka muskelskadornas omfattning.

För att minska smärtan och stelheten är det vanligt att veterinären ger någon typ av antiinflammatorisk medicin mot den svullna, ömmande muskulaturen. Ofta ger veterinären också B-vitamin.

Det akuta stadiet är över, vad ska jag göra nu?

Följ den behandlande veterinärens råd om hur hästen ska behandlas och tränas upp efter sin sjukdom. För att undvika att hästen drabbas igen, är det viktigt att se över foderstat och träning. Genom att räkna på foderstaten, kan man undvika onödig överutfodring och därmed minska risken att hästen drabbas av korsförlamning. Om hästen behöver vila några dagar på grund av en skada, eller på grund av att man inte har möjlighet att motionera den, ska man dra ner på kraftfodret, gärna med början kvällen innan. Regelbunden träning minskar också risken för utveckling av korsförlamning. Om man själv har svårt att hinna med hästen alla dagar, bör man att skaffa en medryttare eller medkusk som kan hjälpa till att motionera hästen.

Genom att ge tillskott av selen och vitamin E, ger man hästen hjälp att reparera muskelskador som ändå uppstår. Det kan troligen också medverka till att förebygga nya anfall.

Att göra:

  • Följ veterinärens råd noga
  • Se över foderstaten
  • Ge hästen regelbunden motion
  • Dra ner på kraftfodret inför viloperioder
  • Ge tillskott av selen och vitamin E
Gillar? 0 av 2 gillade, 0 i betyg