Torka och översvämningar – förbered gården för klimatförändringar

Foto: Karianne Widsell

Utan vatten inget liv, heter det. Frågan har aktualiserats alltmer på Sveriges gårdar i takt med att klimatförändringarna blir mer påtagliga. Långa tider av torka ger sinande brunnar, vilket innebär en katastrof för gårdar med djurbesättningar. Samtidigt kan höga vattenflöden förorena tidigare stabila brunnar.

- Tänk igenom olika scenarier, hur de påverkar gården och hur de kan åtgärdas både lång- och kortsiktigt, säger Rasmus Troedsson hos Agria Djurförsäkrings specialistavdelning Lantbruk.

I somras slog torkan till på allvar på flera platser i landet. En snöfattig vinter följd av en torr vår och sommar gjorde att flera brunnar sinade i Mellansverige. Med enorma arbetsinsatser som följd. Vissa gårdar med stora djurbesättningar valde till sist att anpassa sig och skicka sina djur till slakt i förtid.

- Stat och kommun är inte skyldiga att förse lantbruk med vatten om brunnen sinar eller blir förorenad till följd av översvämningar. Samtidigt är en gård mer beroende av vatten än många andra företag. Konsekvenserna är enorma och arbetsinsatsen kan bli ohållbar för en småföretagare, säger Rasmus Troedson.

Skyfall i södra Sverige

I Skåne, Blekinge och Halland däremot, avlöste skyfallen varandra på löpande band och nederbördsrekorden stod som spön i backen. I den värsta av världar kunde skörden ha torkat bort i stora delar av landet och regnat bort i ännu större delar. I Norrland har det blöta höstvädret gjort att maskinerna inte har kunnat köra ut på åkrarna över huvud taget.

- Ökad nederbörd ställer större krav på dränering och markavvattning av jordbruksmarken. Samtidigt kan behovet av att hålla kvar vatten som skydd för översvämningar eller som bevattningsvatten under torrperioder, bli större i ett framtida klimat, säger Rasmus Troedson.

Ändrade flödesriktningar av grundvattnet

Både höjda och sänkta grundvattennivåer kan leda till en ändrad flödesriktning av grundvattnet, vilket i praktiken kan innebära att föroreningar kan transporteras mot en dricksvattenbrunn där flödesriktningen tidigare var riktad bort från brunnen.
När nederbörden ökar så stiger vattenståndet i diken och vattendrag. Det betyder i sin tur att slänterna eroderas och kan skadas. Vattenflödet tar med sig både näringsämnen och jord. Ett förhöjt vattenstånd leder till försämrad dränering på åkern. Beroende på utgångsläge kan en decimeters höjning av vattenståndet innebära en märkbar förlust, cirka 10 procent, i produktionsvärdet på marken. 

Så förbereder du dig:

  • Hur ser dikena ut? I vilket skick är de i och hur stora vattenmängder kan de leda bort? Arbeta med dikesunderhållet!
  • Kan växtodlingen säkras med bevattningsdammar och/eller dränering?
  • Bygga nytt eller renovera? Fundera på om det är dags att uppgradera regnvattensystemet med kraftigare hängrännor och uppsamling av regnvatten.
  • Gör en uppskattning av hur mycket vatten som går åt en vanlig dag på gården. Räkna in förbrukningen för både boende, personal, gårdens djur och tvätt av redskap. En ko dricker ca 100 liter vatten per dygn och en person gör i snitt av med 160 liter per dag, det mesta på hygien och toalettspolning.
  • Hur ser gårdens backup ut? Går det att lagra vatten i behållare eller dammar för att ha till torkperioder?
  • Om du bor i områden som riskerar att drabbas av torka, kan det vara idé att titta på lösningar som renar regn och annat vatten.