Klimatförändringar – möjligheter och hot för svenskt lantbruk

Närbild på kornfält. Foto: Caroline Willberg Johnn

Mer regn, längre torkperioder, nya skadeinsekter. Klimatförändringarna för med sig en rad konsekvenser för svenskt lantbruk, men innebär också nya möjligheter.

-Vinnarna blir kanske de riktigt stora lantbruken som har resurser att sprida riskerna och de småskaliga som lättare kan ställa om snabbt. Många i det stora mellanskiktet kan nog få det tufft, spår Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist hos Länsförsäkringar. 

Klimatförändringarna innebär i korthet att när det blir varmare, blir det mer vatten som går runt i vattnets kretslopp. Med mer vatten i omlopp blir det både mer regn och mer torka. Globalt kan man beskriva det som att det blir torrare där det redan är torrt och regnigare där det redan är regnigt.

I Sverige kan vi förvänta oss mer regn när det väl kommer regn, men även längre perioder utan nederbörd.

- Konsekvensen blir å ena sidan att skördar kan torka bort eller regna bort, men också att odlingssäsongen blir längre i stora delar av Sverige. Flera platser kommer exempelvis inom ganska snar framtid att kunna ta fler skördar än man gör idag, säger Pär Holmgren.

Men det är inte bara grödorna som växer snabbare och får längre säsong. Det får även ogräset. Och skadeinsekterna. Fuktiga perioder innebär också större risk för mögelangrepp. En annan konsekvens är att växter och djur sprider sig allt längre norrut.

- I genomsnitt har det blivit 2 grader varmare sedan 1800-talets mitt. Det motsvarar en förskjutning i växtzoner norrut med 20 - 30 mil. Men det finns naturliga variationer i väder mellan år. Vi hade tre riktigt kalla vintrar i mitten av 1980-talet. Det kan hända även i framtiden trots att det nu blir allt vanligare med milda vintrar, säger Pär Holmgren. 

I Sverige påverkas vädret inte bara av klimatförändringar. Vissa forskare hävdar att jetströmmen håller på att försvagas, vilket i så fall kan leda till fler högtrycksblockeringar och fastlåsta vädersituationer. Det innebär att kall luft kan ligga kvar längre vintertid och varm luft kan stanna länge sommartid. 

- Det viktigaste för lantbrukets del är att sprida riskerna och att inte satsa allt på en typ av produktion eller nisch. Det kan slå hårt vissa år. Överlag behöver både jord- och skogsbruk tänka på biologisk mångfald för att vara livskraftiga över tid, säger Rasmus Troedson hos Agria Djurförsäkring, affärsområde lantbruk.

Ett tips är att titta på hur man löst problematiken längre söderut i Europa. Här är klimatet så som vi kommer att få det i Sverige. Vilka grödor satsar de på? Hur sprider de sina risker? Hur arbetar de med skadedjursbekämpning och mot mögelangrepp? 

- Sverige har ett försprång i jämförelse med många andra länder, tack vare att vi är ett glest befolkat land med stora åkerarealer som inte används idag. Vi har marginaler som kommer väl till pass nu när hela samhället ska ställa om mot fossilfritt, avslutar Pär Holmgren.