Undersökningen har gjorts på uppdrag av Agria Djurförsäkring, Svenska Kennelklubben, Jordbruksverket och Royal Canin och är en uppföljning av den studie som gjordes 2006.

Resultatrapporten innehåller uppgifter om hur många hundar och katter det finns i Sverige, var i Sverige de bor och i vilken typ av av hushåll. Det finns också uppgift om åldersfördelning och i vilken utsträckning hunden och katten har stamtavla, ID-märkning och hur stor andel som är kastrerade.

Rapporten innehåller också fakta om andra sällskapsdjur; hur många hushåll som har kanin, marsvin, hamster, fågel, eller mus/råtta och hur många av varje djurslag som finns i Sverige 2012. För de djurslagen finns däremot inga uppgifter om antal djur 2006 eller fördelning på hushållstyp.

Antal hundar och katter

I SCBs undersökning från 2006 uppskattades antalet hundar i Sverige till cirka 730 000 och antalet katter till cirka 1,3 miljoner. I den nya undersökningen har antalet hundar ökat till cirka 780 000 medan katterna har minskat och är nu cirka 1 159 000 individer.

Försäkringsgrad

Undersökningen visar att vi fortfarande i högre grad försäkrar hundar än katter men katterna har ökat sin försäkringsgrad kraftigt sedan den senaste studien 2006. Då var 27 procent av katterna försäkrade och samma siffra 2012 är 36 procent.

Hundar och katter i olika län

Hundarna är mest populära i Värmland, Dalarna och Gävleborg. Där finns 129 hundar per 1000 invånare. Skåne och Blekinge är kattälskande län, där finns toppnoteringen 167 katter per 1000 invånare.

Hundar och katter i olika hushållstyper

Bland de 1,2 miljoner katterna lever 70 procent i ett hushåll med enbart vuxna.
Även de flesta hundar lever i vuxenhushåll; 68 procent. Jämfört med 2006 har andelen barnhushåll som har hund har minskat med nära 4 procentenheter och för katt är samma siffra nästan 3 procentenheter lägre jämfört med 2006.

Om undersökningen

I undersökningen ingick 20 000 personer i åldrarna 16-99 år, precis som när studien gjordes 2006. Undersökningen från 2012 har ett större konfidensintervall än den förra, vilket innebär att siffrorna är mer osäkra. Det beror på en lägre svarsfrekvens än 2006. Daniel Persson på SCB som varit undersökningsledare för 2012 års studie förklarar att det är en spegling av samhället i stort. Det är tyvärr betydligt svårare att få svenskarna att delta i undersökningar nuförtiden.

Även om uppgifterna är mer osäkra än 2006 finns det ett värde i att ha nyare  uppskattningar.