Hortonomen Åsa Olsson Nyström, projektledare och forskare inom nematologi och växtodling, driver tillsammans med Nordic Beet Research Foundation (NBR), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Potatisodlarna projektet ”Mellangrödor i växtföljden för ökad bördighet och minskad klimatpåverkan” som i år stöttas av Agrias forskningsfond.
– Vi hoppas få en bredare och djupare kunskap om hur odling av mellangrödor kan användas för att minska klimatpåverkan och öka bördigheten. En ny intressant inriktning är att vi kommer att studera insekter som kan förväntas övervintra i mellangrödorna och som kan komma att påverka nästa års huvudgröda. Vi kommer även att titta på vilka arter som finns, både skadegörare och nyttoinsekter.
Både fördelar och farhågor
Odling av mellangrödor ökar och många lantbrukare ser flera fördelar med dem, men det finns också en del farhågor. För att kunna utnyttja mellangrödornas egenskaper på bästa sätt behövs mer kunskap.
– Att kunna mäta markkolseffekten mer exakt är viktigt för att förstå hur åtgärder påverkar bördighet och minskar växthusgasutsläpp. Många mellangrödor kan också minska problem med nematoder och jordburna svampar. Vi kommer dessutom att studera hur olika mellangrödor kan kontrollera ogräs på hösten, säger Åsa Olsson Nyström.
Projektet – där det ingår forskare, rådgivare och lantbrukare med specialistkunskap – kommer att genomföras genom fältförsök och studier i praktiska odlingar. Även om fältförsök ofta innebär utmaningar, då vädret spelar en stor roll, så kommer undersökningarna att genomföras under flera år för att få tillförlitliga resultat.
Vad är en mellangröda?
En mellangröda är en gröda som odlas mellan två huvudgrödor. Mellangrödor kan ha olika funktioner i odlingssystemet såsom att minska växtnäringsläckaget, öka inlagringen av kol i marken, bekämpa ogräs, fungera som erosionsskydd eller användas som råvara för produktion av till exempel bioetanol och biogas.
Källa: Wikipedia