I samarbete med Stiftelsen Lantbruksforskning delar Agria årligen ut medel till forskning inom lantbruket. En av årets mottagare är Lars Persson, agronomie doktor och forskare vid Agri Science Sweden. För att grödorna ska bli ett lönsamt alternativ för odlarna och industrin ser han behov av att fördjupa kunskapen.
– Baljväxter är mycket värdefulla i växtföljden och har positiv inverkan på den totala skörden av övriga grödor. Men de kräver omtanke och planering för att uppnå sin fulla potential. Samtidigt som de ger avbrott och minskar angreppen av sjukdomar i stråsäd har de sina egna växtföljdssjukdomar, säger Lars Persson.
Vill förebygga svampangrepp
Målet med projektet är att samla in och identifiera de svampar som orsakar rotsjukdomar på baljväxter, undersöka om det finns skillnader mellan olika sorter i hur stor skadan blir och se vilka andra grödor i växtföljden som angrips.
En viktig del är att befinna sig ute i odlingarna och projektgruppen har sedan tidigare samarbete med livsmedelsindustrin som Findus Sverige, Foodhill och Nordisk Råvara som arbetar med baljväxter.
De flesta lantbrukare inser skördevärdet av en fin baljväxtgröda och den positiva inverkan växten har på andra grödor i växtföljden. Samtidigt är lantbrukarna medvetna om de risker som är förknippade med baljodlingen som exempelvis sjukdomar.
– Med rätt verktyg och kunskap kan vi lära oss att hantera och minimera riskerna, och förhoppningsvis öka intresset för baljväxtodling bland lantbrukare, säger Lars Persson.
Stort intresse för inhemska proteingrödor
Det finns flera faktorer som tyder på att odlingen av baljväxter skulle kunna öka i Sverige, exempelvis ett stort intresse för växtbaserat protein och en övergång till inhemsk produktion av vegetabiliskt protein för ökad försörjningsförmåga. En inhemsk produktion av proteingrödor för djurfoder är också viktig för att minska långväga transporter av soja och utsläpp av växthusgaser.
Ytterligare en fördel med baljväxter är att de kan fixera luftkväve, vilket blir tillgängligt till efterföljande grödor. Odlaren kan därmed minska kostnaderna för mineralgödsel.
Både Lars Persson och Mariann Wikström har ett förflutet som växtskyddsexperter på Findus i Bjuv som producerade gröna ärter. I projektgruppen ingår även forskare från universitetet i Gent och Lantmännen Bioagri.