Vad är magkatarr hos katt?

Magkatarr innebär att magsäckens slemhinna är inflammerad. Tillståndet kan vara akut (plötsligt uppkommet och ofta övergående) eller kroniskt (pågår längre än tre veckor). Magkatarr kan också delas in i primär eller sekundär, utifrån var orsaken till inflammationen finns. Primär om orsaken sitter i magsäcken och sekundär om orsaken finns i andra organ eller system.

Kronisk och sekundär magkatarr är ofta svårare att behandla, eftersom de ofta beror på underliggande sjukdomar.

Akut magkatarr:

Akut magkatarr uppstår plötsligt och är ofta övergående. Den kan orsakas av att katten har ätit något olämpligt, fått en infektion eller reagerat på ett läkemedel. Akuta besvär går ofta över inom några dagar till någon vecka om katten får rätt behandling.

Kronisk magkatarr:

Om inflammationen i magsäcken pågår längre än tre veckor räknas tillståndet som kroniskt. Kronisk magkatarr kan vara svårbehandlad och kräver ofta en noggrann utredning för att hitta den bakomliggande orsaken. Katter med kronisk magkatarr kan ha återkommande eller långvariga symtom.

Primär magkatarr:

Vid primär magkatarr sitter orsaken direkt i magsäcken, till exempel på grund av att katten har ätit något som irriterar slemhinnan eller fått en inflammation i magsäcken.

Sekundär magkatarr:

Sekundär magkatarr innebär att inflammationen i magsäcken är en följd av en sjukdom, behandling med vissa läkemedel eller ett problem i ett annat organ, till exempel njursvikt, leversjukdom eller hormonella rubbningar. Sekundär magkatarr är ofta kronisk och kan vara svårare att behandla, eftersom det krävs att man även behandlar den bakomliggande sjukdomen.

Orsaker till magkatarr hos katt

  • Förtäring av olämpliga ämnen:Till exempel växter, matrester, främmande föremål eller giftiga ämnen.
  • Läkemedel: Vissa mediciner, särskilt antiinflammatoriska läkemedel och antibiotika, kan irritera magslemhinnan.
  • Infektioner: Virus, bakterier (till exempel salmonella) eller parasiter kan orsaka inflammation.
  • Foderbyte eller foderintolerans: Plötsliga foderbyten eller överkänslighet mot vissa ämnen i maten.
  • Allergier: Foderallergi kan ibland ge magkatarr, ofta tillsammans med andra mag-tarmsymtom.
  • Stress: Stressade katter kan få magbesvär, särskilt vid miljöombyten eller förändringar i hemmet.
  • Sjukdomar i andra organ: Njursvikt, leversjukdom, hypertyreos (förhöjd ämnesomsättning), bukspottkörtelinflammation eller tumörer.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): Kronisk inflammation i mag-tarmkanalen.
  • Hårbollar eller överätning: Kan tillfälligt irritera magsäcken.
  • Orsak kan inte fastställas: Ibland går det inte att hitta någon tydlig orsak till magkatarr hos katt och det kallas då för idiopatisk magkatarr.

Symtom på magkatarr hos katt

Magkatarr kan ge olika symtom beroende på orsak och om tillståndet är akut eller kroniskt. Vanliga tecken är:

  • Kräkningar - ofta direkt efter mat eller vatten, men ibland senare.
  • Illamående - katten kan slicka sig om munnen, dregla eller svälja ofta.
  • Minskad aptit eller matvägran - katten slutar äta eller tappar aptiten.
  • Buksmärta - katten kan jama, dra sig undan eller reagera vid beröring av magen.
  • Trötthet och nedsatt allmäntillstånd - katten kan vara dämpad, direkt slö, orka mindre än vanligt eller verka mindre intresserad av sin omgivning. Katten kan sova mer, leka mindre och dra sig undan.
  • Viktminskning - vid långvariga besvär.
  • Onormal avföring - diarré, hård eller blodblandad avföring.
  • Avföringsförändringar - lös, hård eller blodblandad avföring.
“Även om kräkningar är det vanligaste symtomet på magkatarr, finns det katter med magkatarr som inte kräks utan mest visar symtom som nedsatt aptit.”

När ska jag kontakta veterinär?

Du bör alltid kontakta veterinär om din katt:

  • Är allmänpåverkad.
  • Kräks ofta (mer än till exempel 1-2 gånger i veckan).
  • Inte får behålla vatten eller mat.
  • Kräks till exempel osmält mat eller har blodiga kräkningar.
  • Kräks upp osmält mat.
  • Har intensiva kräkningar.
  • Verkar dämpad, slö, svag eller har buksmärta.
  • Har fått i sig något giftigt eller ett främmande föremål.

Behandling av magkatarr hos katt hemma

Om katten bara kräks någon enstaka gång, är pigg och du vet att den inte fått i sig något olämpligt, kan du prova följande:

  1. Minska mängden mat - ge små portioner mat, men ofta under 12–24 timmar (observera att katten inte ska fasta).
  2. Skonkost - ge små mängder lättsmält mat med några timmars mellanrum.
  3. Färskt vatten - se till att katten alltid har tillgång till vatten. Om katten inte dricker självmant, ge små mängder vatten ofta exempelvis genom att blanda med maten.
  4. Öka fodergivan långsamt - när katten slutar kräkas kan du successivt öka portionerna under 1–2 dygn.
  5. Återgå till vanligt foder - gör detta först när katten är helt återställd.

Om katten kräks igen, blir sämre eller får andra symtom – kontakta veterinär direkt.

Vad gör veterinären?

Vid svårare eller långvariga besvär gör veterinären en noggrann utredning för att hitta orsaken till kattens problem. Först går veterinären igenom kattens sjukdomshistoria och gör en grundlig klinisk undersökning. Blodprover tas för att kontrollera om det finns tecken på andra sjukdomar, till exempel njur- eller leversjukdom. Ofta kompletteras undersökningen med ultraljud eller röntgen av buken för att utesluta tumörer, främmande föremål eller andra förändringar.

Om veterinären misstänker parasiter eller infektion kan även avföringsprov analyseras.

I vissa fall används gastroskopi, där en liten kamera förs ner i magsäcken för att undersöka slemhinnan och ta vävnadsprover (biopsier) om det behövs. Ibland behöver katten opereras via buken för att ta vävnadsprover. Vid gastroskopi måste katten vara i narkos.

Behandling hos veterinär

Behandlingen anpassas efter vad utredningen visar. Ofta rekommenderas skonkost och särskilda dietråd, läkemedel som skyddar magslemhinnan och medel mot illamående. Om katten är uttorkad eller allvarligt sjuk kan den behöva dropp och understödjande vård. Upptäcks en bakomliggande sjukdom, behandlas även den.

Förebygg magkatarr hos katt

  • Håll koll på kattens allmäntillstånd och sök vård vid förändringar.
  • Undvik plötsliga foderbyten – byt foder gradvis.
  • Håll farliga växter och giftiga ämnen utom räckhåll.
  • Ge inte läkemedel utan veterinärens ordination.
  • Se till att katten får regelbunden hälsokontroll, särskilt om den är äldre.

Prognos vid magkatarr hos katt

Prognosen för katter med magkatarr varierar beroende på orsak och hur snabbt katten får rätt behandling. Akut magkatarr som beror på tillfälliga orsaker, som att katten ätit något olämpligt, har ofta en god prognos och de flesta katter återhämtar sig helt med skonkost och vila.

Om magkatarren är kronisk eller sekundär till en annan sjukdom, till exempel njurproblem eller inflammatorisk tarmsjukdom, kan behandlingen bli mer långvarig och prognosen beror på hur väl den bakomliggande orsaken svarar på behandlingen. Vissa katter kan behöva specialfoder eller medicinering under längre tid för att må bra.

Läs också: Magsår