Giftstruma hos katt

Giftstruma (hypertyreos) är en av de vanligaste hormonella sjukdomarna hos den äldre katten. Symtomen uppträder från cirka 8 års ålder men katter från 4 år och uppåt kan drabbas. Giftstruma innebär att det produceras mera sköldkörtelhormon än normalt.

Hypotyreos, en för liten mängd producerad sköldkörtelhormon, är mycket sällsynt hos katt. Förhållandena är de omvända hos hund.

Anatomi

Sköldkörteln är belägen på halsens undersida ungefär i höjd med struphuvudet. Den är uppdelad i två lober. Loberna ligger på var sida om luftstrupen, i halsens mittlinje. På en frisk katt kan sköldkörteln inte kännas. För att underlätta identifiering av körteln kan kattens huvud böjas försiktigt bakåt, samtidigt som man stryker lätt med fingrarna över aktuellt område.

Fysiologi

Sköldkörteln styr kroppens ämnesomsättning, och här bildas hormonerna tyroxin och triiodtyronin.

Etiologi

Vad är orsaken till giftstruma? I en majoritet av fallen påvisas godartade förändringar i sköldkörteln, så kallade adenom. Det förekommer mycket sällan elakartade förändringar.

I cirka 70 % av fallen finns förändringar i sköldkörtelns båda delar. I ungefär 80-90 % av fallen kan sköldkörteln kännas med fingrarna. Orsaken till varför sköldkörteln förändras är inte fastställd. Här pågår forskning.

Kliniska symtom

En katt med typiska tecken på giftstruma kan uppvisa följande symtom: avmagring, beteendeförändringar såsom oro och aggressivitet, matt, tovig päls, håravfall, öroninflammationer, ökad törst, ökad urinering, ökad aptit, diarré, kräkningar, snabb hjärtfrekvens, onormal hjärtrytm, blåsljud, ökad andningsfrekvens samt intensiva jamanden.

Det finns dock katter vilka inte blir hyperaktiva utan tvärtom drar sig undan, blir inaktiva, äter mindre och blir svaga (5-10 %). Eftersom katterna som regel är äldre individer bör man tänka på att det kan föreligga flera sjukdomar samtidigt. Det har inte påvisats någon korrelation vare sig till kön eller ras.

Diagnos

En klinisk undersökning av en patient med sjukdomshistoria/fynd enligt ovan leder lätt tankarna till denna diagnos. Initialt tas ett blodprov där ett antal parametrar analyseras. Ofta ses här en förhöjning av levervärden.

Om katten samtidigt har problem med njurarna kan ändå njurvärdena vara normala på grund av giftstrumans effekter. Paradoxalt nog kan sägas att njurarna inledningsvis ”mår bra” av giftstruman.
För att mäta mängden sköldkörtelhormon tas ett blodprov där mängden tyroxin (T4) analyseras.

Om värdet ligger över referensområdet kan diagnosen giftstruma ställas. Ibland fångas dock patienten i ett tidigt skede av sjukdomen då värdena inte hunnit stiga. I ett sådant fall rekommenderas att ta om värdet efter några veckor. Ytterligare en förklaring till normalt värde kan vara att hormonhalten fluktuerar över dygnet. Finns en annan pågående sjukdom såsom diabetes, njur- eller leverproblem kan sköldkörtelvärdet vara falskt normalt.

Med tanke på patientens ålder bör man screena patienten för andra sjukdomar. Det bör observeras att dessa patienter kan vara mycket känsliga för stress i samband med provtagning och undersökningar. De bör hanteras i en så lugn miljö som möjligt.

Kliniskt kan en katt med giftstruma möjligen misstas för en patient med njursvikt (avmagring, matt päls, ökad törst och aptit). Ofta är dock en katt med giftstruma mera alert och har typiskt nog en strålande aptit, vilket sällan katter med njursjukdom har.

Andra differentialdiagnoser är diabetes (ökad törst, aptit, urinering samt avmagring) alternativt leversjukdom (avmagring, kräkningar, förhöjda levervärden). Tumörsjukdom med avseende på avmagring är en annan möjlig diagnos.

Behandling

Det finns flera olika behandlingsmetoder för giftstruma:

Tabletter

En behandlingsmetod är behandling med Felimazole tabletter. Tabletterna gör att produktionen av sköldkörtelhormonet minskar. Tabletterna ges dagligen till katten, hela kattens liv. Vi behandling med tabletter göra regelbundna återbesök hos veterinären för att kunna justera så dosen blir rätt och för att upptäcka eventuella biverkningar.

Biverkningar av tabletterna kan vara kräkningar, diarré, minskad aptit, klåda eller påverkan på benmärgen.

Operation

En mera permanent behandling är kirurgi där de överaktiva loberna avlägsnas. Olika metoder förekommer. En obehandlad patient med giftstruma är olämplig att söva.

Det är mycket väsentligt att kirurgen är noggrann vid operationen. De fyra små loberna av paratyroidea (bisköldkörtlarna) måste lämnas intakta. De är livsavgörande för kroppen calciumbalans. Av den anledningen kontrolleras calcium efter operationen. Symtom på calciumbrist är oro, beteendeförändringar och kramper. Vid behov ges calciumtillskott.

Ibland fortsätter symtomen på giftstruma. Förklaringen kan vara att en lob avlägsnats medan den andra till synes ”normala” loben lämnades och denna innehåller förändrad vävnad. Det förekommer ektopisk tyroideavävnad, och för att upptäcka denna krävs särskild utrustning.

Jodfoder

Allt vanligare är att behandla med jodfritt foder. Fodret hjälper till att sänka sköldkörtelvärdet, då jod annars hjälper till att bilda sköldkörtelhormon. Om katten behandlas med denna metod får den inte äta något annat, vare sig godis eller annan typ av foder. Återbesök görs även här med provtagning.

Jodspruta

En tredje behandlingsmetod är en injektion med radioaktivt jod, radionuklidterapi. Denna behandling är i princip ”permanent”. Det förekommer dock att två injektioner fordras. Injicerat jod har affinitet till aktiv tyroideavävnad, det vill säga, den förändrade överaktiva vävnaden. Substansen utstrålar beta och gammastrålning vilket förstör förändrade celler. Normal sköldkörtelvävnad är tillbakabildad men brukar kunna återhämta sig till normal produktion successivt.

Biverkningarna är få men inledningsvis kan övergående röstförändringar samt svårigheter att svälja ses.

Behandlingen fordrar särskild personal och utrustning. I Sverige görs den vid Jönköpings djursjukhus, Blå stjärnan i Göteborg samt SLU. Efter behandlingen stannar katten på djursjukhuset i ungefär en vecka.

En kompletterande medicinering vilket gäller alla ovanstående behandlingsmetoder är hjärtmedicinen atenolol (Tenormin). Dess effekt består av sänkning av hjärtfrekvens samt blodtryck vilket bidrar till patientens välmående/stabiliserande.

Komplikationer

Giftstruma kan dölja att patienten lider av njursvikt. I takt med att struman kontrolleras minskar njurgenomblödningen liksom cardiac output. Fram träder njurarnas verkliga kapacitet.

Tilltagande njursvikt är ett vanligt problem bland våra medelålders-äldre katter. Om det visar sig att patientens njurar har nedsatt funktion bör dosen justeras. Detta kan vara nog så komplicerat. Varannan dags behandling kan vara aktuell.

Självklart kontrolleras njurvärdena inför en tyroidea operation eller inför behandling med jod efter den inledande tablett behandlingen. Diet som är skonsamt för njurarna kan vara att rekommendera i ett sådant fall.

Tyroidea förändringarna är sällan elakartade. Däremot kan kattens hälsostatus vara nedsatt till följd av strumans verkningar alternativt andra pågående sjukdomar. Huruvida behandling av något slag är aktuell beror dels på kattens status och ålder, ägarens möjlighet att behandla.

Gillar? 23 av 23 gillade, 5 i betyg