En färsk forskarstudie har samlat in data från 4 300 katter i 26 olika rasgrupper för att kartlägga katternas personlighet och beteende. Professor Hannes Lohi vid universitetet i Helsingfors har lett studien tillsammans med doktorandstudenterna Salla Mikkola och Milla Salonen. Studien är finansierad av Agria SKK forskningsfond.
– Jämfört med hundar vet vi mindre om katters beteende och personlighet, och det finns behov av att identifiera relaterade problem och riskfaktorer. Vi behöver mer förståelse och verktyg för att få bort problematiskt beteende och förbättra kattvälfärden. En av de vanligaste beteendeutmaningarna med katter är aggression, säger doktoranden Salla Mikkola från Helsingfors universitet och Folkhälsan Research Center.
Sju kattpersonligheter och beteende
Kattbeteende undersöks alltmer på grund av en rad beteendeproblem. Ett annat ämne av intresse är personlighet eftersom det kan kopplas till beteendeproblem. Genom att bearbeta data identifierades totalt sju personlighets- och beteendeegenskaper:
- Aktivitet och lekfullhet
- Rädsla
- Aggression mot människor
- Socialisering med människor
- Socialisering med andra katter
- Problem med kattlåda (olämpliga platser, precision när det gäller renlighet i kattlådor)
- Överdriven rengöring av sin kropp (grooming)
Rädda katter hade både mer aggression mot människor och överdriven grooming, medan god socialisering till människor var förknippad med lägre rädsla. Resultaten tyder på att årliga hälsa kontroller rekommenderas för att undvika aggression relaterad till smärta.
Förutom individuella skillnader i beteendet har vissa personlighets- och beteendeegenskaper visat sig vanligare bland vissa kattraser. Undersökningen visar att den mest rädda rasen var russian blue, medan abessiniern var den minst rädda. Bengalen var den mest aktiva rasen, medan perser och exotic var de mest passiva. De raser som uppvisade den mest överdrivna grooming var siameserna och balineserna, medan turkiska van fick betydligt högre poäng i aggression mot människor och lägre i sällskaplighet mot katter.
– Vi ville få en grov uppfattning om det finns skillnader i personlighetsdrag mellan raser. I ytterligare studier kommer vi att undersöka faktorer som påverkar egenskaper och problematiskt beteende. I det arbetet tar vi utöver rasen hänsyn till kattens ålder, kön, hälsa och ett brett spektrum av miljöfaktorer, säger Mikkola.
Den forskning som utförs av Lohis grupp kommer att göra det möjligt att identifiera genetiska, miljömässiga och personlighetsfaktorer relaterade till problematiskt kattbeteende. Ett erkännande av miljöfaktorer i beteende kan leda till livsstilsförändringar för katter och därmed förbättra kattens välfärd.