- Delar av utredningen har alldeles för låg ambitionsnivå och motsvarar inte våra förväntningar. Jag tänker främst på förslaget att stänga ned tillgången på veterinären under natten men också att utöka antalet utbildningsplatser på 10-15 års sikt som tar alldeles för lång tid. Det är bråttom redan nu, säger Agnes Fabricius, vd för Agria.

Men det finns ljusglimtar bland paneldeltagarnas förslag som att förbättra arbetsmiljön, etablering av fler utbildningsorter och minska den administrativa bördan för veterinärer. Andra föreslår insatser för att öka kunskapen hos djurägare och utökat samarbete mellan statliga och privata aktörer. Samtidigt är alla överens om att antalet platser vid veterinärprogrammet måste utökas omgående.

Några citat från panelsamtalet:

- Utredningens förslag om att minska tillgången på veterinärvård och hantera sjuka djur som trasiga kylskåp är otroligt stötande, så kan vi inte göra, säger Kees de Jong, vd för Svenska kennelklubben. Han saknar också arbetsgivaransvaret i debatten och menar att det är hög tid att ställa krav på arbetsgivarna för att erbjuda medarbetarna en bättre arbetsmiljö – precis som arbetsgivare gör inom andra bristyrken.

- Vi måste uppvärdera veterinärberedskap som är en viktig samhällsfunktion. Utredningen har problematiserat kring att dra ned på veterinär service, vi skulle tycka det var bättre om staten tillför mer resurser. Privata veterinärer är en stor del av kåren idag och där finns inget krav om beredskap, det skulle man kunna titta på, säger Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna.

- Förslaget om fler utbildningsplatser för veterinärer borde snarare ligga runt 350–400 platser per år för att möta behovet på klinikerna, säger Hans Boskär, förbundsekonom på SVERAK. Han ser också behov av insatser för att öka kunskapen hos djurägare och därmed minska skador och onödiga veterinärbesök.

-Vi behöver tid för att förbereda oss inför ett utökat uppdrag med flera utbildningsplatser, eftersom det saknas lärare. Det tar minst fem år att utbilda fler lärare, kliniska specialister och forskarstuderande. Dessutom behöver vi hitta större lokaler och anpassa utbildningsprogrammet för att kunna ta emot fler studenter, säger Johanna Penell, veterinär & vice dekan, Sveriges lantbruksuniversitet.

- Vi behöver inte testa förslaget om att stänga tillgången på djursjukvård om natten eftersom vi redan har vissa områden utan jourservice. Det som händer redan nu är en förfärlig situation där hästar dör i brist på vård. I dagsläget handlar det om ungefär 2000 hästar per år som behöver vård på natten, om förslaget genomförs fullt ut så innebär det att cirka 6 hästar kan dö per natt. Det är inte acceptabelt att föreslå avlivning som enda alternativ för hästägare som inte kan transportera sina sjuka djur på natten, säger Karolina Lagerlund, vd, Hästnäringens nationella stiftelse.

- Genom att erbjuda utbildningar vid fler campus skulle det underlätta att hitta praktikplatser. De privata aktörerna är positiva till att ta emot studenter för klinisk praktik, säger Lena-Liisa Tengblad, vd, Gröna Arbetsgivare.

- Svenska veterinärer jobbar väldigt mycket deltid på grund av den höga arbetsbelastningen. Den snabbaste lösningen på veternärbristen är att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen och få fler att orka jobba heltid, säger Markus Abrahmsén, veterinär & ledamot Svenska Veterinärförbundet.

Titta på panelsamtalet i efterhand

Paneldeltagare:

  • Lena-Liisa Tengblad, vd, Gröna Arbetsgivare
  • Kees de Jong, vd, Svenska kennelklubben
  • Johanna Penell, veterinär & vice dekan, Sveriges lantbruksuniversitet
  • Markus Abrahmsén, veterinär & ledamot Svenska Veterinärförbundet
  • Karolina Lagerlund, vd, Hästnäringens nationella stiftelse
  • Hillevi Lindström, chef, Distriktsveterinärerna
  • Hans Boskär, förbundsekonom, SVERAK
  • Agnes Fabricius, vd, Agria Djurförsäkring