Du sitter i styrelsen för FEEVA, Federation of European Equine Veterinary Associations, där du även leder arbetsgruppen för hästvälfärd. Vad jobbar ni med?
– FEEVA är en hästveterinärorganisation med 20 medlemsländer som bevakar en rad olika områden. I välfärdsgruppen arbetar vi brett med hästvälfärdsfrågan – oftast hamnar fokus på hästsporten, men runt om i Europa används hästar bland annat till jordbruk, turism, militär, polis och inom läkemedelsindustrin. En viktig välfärdsfråga just nu är exempelvis den lukrativa och ibland grymma industrin där man utvinner PSMG-hormon från dräktiga ston.
Hur går diskussionerna internationellt om hästsport, ridning och körning?
– När det kommer till sporten finns det mycket vi gör med hästar som skulle behöva ses över, från elitnivå och hela vägen ner till oss hobbyutövare. I många fall sitter vi fast i gamla traditioner kring träning och hästhållning. Vissa av traditionerna är bra, men i andra fall behöver vi tänka om. Ett konkret exempel är nosgrimmorna, där forskning visar att hästar riskerar sår i munnen om man drar åt hårt. Ändå fortsätter många med detta och utan att de egentligen vet varför.
– Det finns kritik inom hästvärlden, men också personer som inte själva håller på med hästar undrar tidvis vad vi sysslar med. Exempelvis när det dyker upp skandalbilder på kända ryttare som slår hästar eller behandlar dem som redskap. Om vi vill behålla ridsporten i OS och i andra stora sammanhang måste vi visa att vi tar hand om djuren på bästa sätt. Att ridning är en konst och ett samarbete, inte bara en sport.
– Något vi inte kan göra är att stoppa huvudet i sanden, kalla kritikerna för okunniga eller inkompetenta och porta dem från framridningsbanorna. Transparens och självrannsakan är jätteviktigt. Samtidigt måste vi förstås hjälpa varandra att bli bättre, vi kan inte bara hänga ut och fördöma andra.
Har din egen syn på hästhållning och ridning förändrats över tid?
– Personligen har jag tänkt om en hel del de senaste åren när det gäller träning av mina egna hästar. Jag inspireras ganska mycket av hur jag tränar med min hund, där är det mycket fokus på inlärningsteori och på att vi leker och har roligt ihop. Det får inte bara handla om att prestera, hästen ska tycka att det är kul också.
– Alla säger att ”vi gör det här för att vi älskar hästarna”. Men tycker våra hästar lika mycket om oss och det vi gör med dem? Hästar är otroligt tåliga och anpassningsbara, de ställer upp år efter år. Vi måste ständigt jobba på att förvalta den lojaliteten.
Vissa länder har infört ”nytänkande” hästväldfärdsregler, berätta!
– Ja, i länder som Italien och Frankrike får man exempelvis inte köpa häst hur som helst, utan behöver ha ett kunskapsbevis eller godkännande. Och i Italien får man inte avliva hästar om det inte finns tydliga djurskyddsskäl. Det räcker alltså inte med att hästen är gammal eller att den inte håller för att ridas på längre.
Sverige, håller vi oss väl framme tycker du?
– Både ja och nej. Vi har bra och tydliga djurskyddslagar, men i uppföljningen och tillsynen finns brister. Sedan upplever jag att det har skett en normalisering av hästcenter där hästarna får kort tid ute i små hagar, sådan hästhållning har blivit mer accepterad. Trots att vi vet att hästar behöver stora ytor för att må bra. Nere på kontinenten går hästarna inte ute så mycket på grund av brist på mark. Men här i Sverige har vi ju yta!
Hur kan vi förbättra välfärden för våra svenska hästar, vid sidan av att de får gå på stora ytor med kompisar?
– Övervikt är ett generellt problem som jag som veterinär stöter på hela tiden. Vi ger ofta hästarna för näringsrik och koncentrerad mat, det finns en övertro på att de måste få kraftfoder. I kombination med att vi överskattar hur mycket de arbetar leder detta till fetma och välfärdssjukdomar.
– Att det är arbete i sig som ger skador är en missuppfattning. I Agrias statistik ser vi att hältor är ett vanligt problem bland hästarna. Problemet finns hos alla hästar på alla nivåer och discipliner. Det tycker jag visar att det inte alltid är mängden arbete som skadar dem utan att de tränas på fel sätt. De är inte är tillräckligt förberedda för det de ska göra, vi måste ge dem tid och en systematisk uppbyggnad oavsett prestationsnivå.
– Hältorna är en välfärdsfråga vi behöver ta tag i. Dels lider djuren av sina skador, dels ifrågasätter allmänheten varför vi använder hästar på ett sätt de blir skadade av. Många gånger premieras att unghästar ser mogna ut, vi imponeras om en fyraåring går som en sjuåring. Men skelettet är fortfarande bara fyra år, hur mycket talang hästen än har.
Vad tycker du att Hästkontraktet fyller för funktion?
– För mig handlar Hästkontraktet om eftertanke, det är väldigt lätt att bli hemmablind, det blir jag också! En del saker i hästhållningen eller träningen kan vara enkla att justera, medan andra kan blir aktuella när man väljer stall eller bygger ny anläggning.
– Kanske kan lösdrift eller aktiv grupphästhållning vara ett alternativ? Traditionen är att hästen ska komma in och sova i åtta timmar, men den har ju ett helt annat sovmönster än vad människan har. Ibland kan det vara nyttigt att våga tänka ”utanför boxen”.
Så här många har skrivit under Hästkontraktet hittills: