Väder - inte bara temperatur

Omgivningens temperatur är den viktigaste klimatfaktorn, men hur klimatet upplevs beror också på luftfuktighet, vind, regn, snö och solstrålning.

Vinden har betydelse för pälsens isolerande förmåga. När det blåser 8 m/s leder pälsen bort två till tre gånger mer värme än om det är vindstilla. Regn ökar förlusten av värme på två sätt: dels på grund av ökad fuktavgivning, dels genom att pälsens isolerande förmåga minskar.

Det finns rapporter om att hästar i kallt och blött väder förlorade i vikt trots att de gavs 1,5 gång rekommenderad fodergiva. Snö kan vara mindre avkylande än regn för hästar med en tät vinterpäls som isolerar och hindrar snön från att smälta. Solstrålning och värmestrålning från omgivningen kan minska värmeförlusterna betydligt vid låga temperaturer.

Studie av hästar i klimatkammare

För att ta reda på hästens nedre kritiska temperatur och hur hästens värmebalans fungerar vid olika omgivningstemperaturer placeras hästen i en klimatkammare. Klimatkammaren är ett välisolerat rum, där temperaturen kan varieras. Som markörer på hästens inre reglering mäts antalet andetag per minut, pulsen och blodets pH. Fuktavgivningen mäts genom att placera hästen i ett tält och mäta skillnaden i fuktinnehåll mellan.

Från luften ut ur tältet och till luften in till tältet. För att studera värmefördelningen i kroppen och värmeavgivningen mäts temperaturer på olika nivåer: blodets temperatur inne i kroppen samt hudens, pälsytans och den omgivande luftens temperatur. Med hjälp av dessa temperaturer kan hästens förmåga att leda värme och den fria värmeavgivningen beräknas.

Praktisk tillämpning

Hur kan man påverka hästens värmebalans? De viktigaste faktorerna för värmebalansen och den nedre kritiska temperaturen är hästens foderintag, kroppens isolering och kroppsytan.

Fodrets energimängd är avgörande för hur mycket värme hästen producerar. Detta kan skötaren påverka genom fodermängden samt i viss mån med foderslag. Vid ökat foderintag producerar hästen mer värme, eftersom värme är en biprodukt av ämnesomsättningen. Den nedre kritiska temperaturen för hästarna i försöket i klimatkammaren var i medeltal 5°C. Dessa hästar var uppstallade inomhus och vistades i hage under dagen.

De normalstora hästarna åt ungefär 8 kg hö per dag. När omgivningstemperaturen sjönk förlorade hästarna extra energi motsvarande ca 32 W/m2 för varje 10 graders sänkning under den kritiska temperaturen. Den extra värmeförlusten för en häst på 500 kg kan motsvaras av ungefär 0,15 kg hö/dag för varje grad under den nedre kritiska temperaturen. Figur 2 visar en kurva med motsvarande högiva för olika kroppsvikter.

I litteraturen anges värden för den nedre kritiska temperaturen från -15°C till 20°C där den högre siffran avser föl. Vid mätningar av ämnesomsättningen på hästar i Kanada fick man fram en nedre kritisk temperatur på -15°C. Dessa hästar fick dock 1,5 gång mer foder än hästarna i klimatkammarförsöket och deras ämnesomsättning var anpassad till utevistelse hela dygnet. Allmänt gäller att hästar i träning och växande hästar har en energirikare foderstat och därför klarar lägre temperaturer än hästar av motsvarande vikt som varken tränas eller växer.

För att klara värmebalansen vid kyla behöver hästen mera foder. En häst på 500 kg behöver ungefär 0,15 kg hö extra för varje grad under den nedre kritiska temperaturen, dvs. cirka 20x0, 15 = 3 kg vid -2°C, om den nedre kritiska temperaturen är 18°C.

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg