Det 10-åriga stoet Enlightenment, Mysan kallad, har haft föl tidigare men årets avkomma (efter I’m Special de Muze) var den första som skulle födas hos Linda Nyström. Det var på morgonen den 1 maj som fölningen startade, något som inte överraskade Linda. 

- Hon var beräknad till den 10 maj, så det var inte så att hon fölade alldeles för tidigt, berättar hon.

- Det var inga konstigheter, det var en normal förlossning. Efter att det första fölet kommit så la hon sig på sidan och började krysta igen. Min dotter frågade varför hon gjorde så, och vi svarade att det var för att hon skulle få ut efterbörden.

Familjen lämnade sto och föl i ett par minuter, för att låta dem knyta an till varandra. Efter en stund gick de tillbaka för att titta till dem igen.

- Vi gick in för att se efter vad det var för kön på fölet. Då såg vi att det var en till fosterblåsa på väg ut.

"Lite av en chock"

- Det var lite av en chock. Vi hade klämt ett extra ägg efter insemineringen, men hon måste ha släppt ett ägg till lite senare, konstaterar Linda Nyström. 

Det första fölet var normalstort med sina 42 kilo, medan det andra var ganska litet och vägde endast 29 kilo. 

- Vi hjälpte till att dra ut den och den första tanken var nog, rent instinktivt, att det här kan ju inte ha gått bra. Att man måste nog ta bort ett av fölen. Men de var pigga alla tre, stoet tog snabbt till sig båda och började tvätta dem. 

Linda Nyström ringde ändå till specialisterna på Helsingborgs djursjukhus, för att höra om det var något särskilt som man skulle tänka på, men fick svaret att de ska behandlas precis som vanliga fölungar.

- De behöver ju få i sig råmjölken, det är det viktigaste för alla föl. Det gick ett par timmar och vi försökte hjälpa dem att dia, men det är svårt att veta om de får i sig tillräckligt. Framåt lunch så ringde jag Helsingborg igen och då bestämde vi oss för att köra ner dem dit, för att få bättre koll på dem – fölen var rätt trötta och medtagna.

På vägen ner fick det lilla fölet en skada på hoven, då stoet råkade trampa på den i transporten.

- När vi upptäckte den skadan tänkte jag igen, att det här kan ju inte gå bra.

En dyr historia

I Helsingborg finns förutsättningar att ta hand om de allra sjukaste fölen, och Linda Nyström uppskattar den raka kommunikationen med personalen.

- De är väldigt tydliga med läget - det här är bra och det här är inte bra. Som hästägare är man ju utlämnad till vad veterinären säger - är det värt att kämpa vidare eller inte? Det är nog viktigt att berätta var man står som ägare, många vill vårda hästen till varje pris, medan jag tycker att det finns gränser för vad man kan utsätta dem för. Man måste veta att det kan bli bra i slutändan för att det ska vara värt det.

Det är kostsamt att vårda små föl på klinik - ett dygn kan kosta allt från 15 000 kronor upp till 50 000. De första dygnen är de mest kritiska, och för tvillingfölen gick det lite upp och ned.

- Först var det den lille som var svag, och andra dygnet var det istället den större som behövde en extra insats, berättar Linda.

Dela på foster- och fölförsäkringen

Fölen hade foster- och fölförsäkring genom stoet, men hur fungerar det när det plötsligt blir två föl istället för ett? 

- Mitt agriaombud Ann Hellström hörde av sig när hon fick höra om vad som hänt. Hon hade kollat upp hur det funkar med just tvillingar, att de får dela på pengarna som ingår i försäkringen. Ann var till stor hjälp, hon kollade upp alla detaljer åt oss.

Som hästägare fick Linda löpande rapporter om kostnaderna från Helsingborg.

- Det är ju inte en självklarhet, att bara för man har till exempel 120 000 kronor i tak på försäkringen, så kanske man inte har råd att utnyttja hela. Det blir ju rätt dyrt ändå, när man ska betala rörlig och fast självrisk. Det är mycket att ta ställning till, säger hon och fortsätter:

- Man är väldigt tacksam att man hade den här försäkringen, men som hästägare måste man också tänka till när man tecknar sin försäkring - vad har jag råd att betala om jag måste använda den? Var går min smärtgräns?

Tillbaka hemma på gården

Efter två veckor fick fölen komma hem till Småland igen, och även om det har varit en del jobb med den lilla fölungens hov så verkar de repa sig bra. 

- Vi får bara hoppas att de fortsätter hålla sig friska. De är så härliga, de är så trygga med människor efter allt som hänt. När vi fixar med den lilles hov så lägger vi honom ner och så ligger han där och sover tills vi är färdiga.

Tvillingföl kan vara sent utvecklade, och under vistelsen på Helsingborg röntgades fölen för att se så att deras leder var fullt utvecklade. Förhoppningen är att de nu ska växa upp till ridhästar. 

- Tanken är att behålla dem, och den lilla har vi ju fått på köpet kan man ju säga, säger Linda med ett skratt. 

Missa inte filmen från fölavdelningen på Helsingborgs djursjukhus, där tvillingfölen vårdades: