”När hästar rör sig utan skor känner de av underlaget”

Hej Peder, hur kom det sig att du plockade av skorna på hästarna från första början?

– Det började med att en häst i stallet hade en skada och fick behandlas flera gånger, men den blev fortfarande inte helt bra. Jag kände att jag inte kunde hålla på och behandla och behandla, det räcker. Så vi tog av skorna och släppte ut den i hagen i ett år, för att skadan skulle få tid att läka.

– När hästen skulle sättas i gång igen fick jag för mig att prova utan skor. Och den kom tillbaka till sporten, det var ingen spikrak resa men till och från hoppade den ganska stora klasser. Det tror jag inte hade gått med traditionella skor. Vi provade även att ta av skorna på en annan häst med hälsoproblem, också där blev resultatet riktigt bra.

– Eftersom det här var så nytt för mig var jag lite osäker på om de goda hälsoresultaten skulle hålla i sig, det gick ganska lång tid innan jag testade att ha även de andra hästarna barfota. Men nu går i stort sett alla utan skor och vi har haft mycket färre skador på ben och hovar, från armbågen och nedåt. Någon sa att det kunde bli fler hovbölder men det har vi inte märkt, jag tror inte att vi har haft en enda böld på de oskodda hästarna.

Foto: Roland Thunholm

Har du sett några förändringar i hästarnas beteende?

– Ja, absolut! När hästar rör sig utan skor känner de av underlaget, de går försiktigt om det är hårt eller ojämnt. Ungefär som vi människor anpassar oss när vi är barfota, är det stenigt rör vi oss försiktigare.

– Anpassningen till markförhållandena tror jag är en del i att de håller sig sunda. Hästar tittar inte var de sätter fötterna, de känner genom sina hovar. Med skor tar vi bort känseln från hoven, då rör de sig obehindrat oavsett underlag. Även i de lägen då de egentligen skulle ha behövt ta det lite försiktigt.

Det måste vara viktigt att ryttaren är lyhörd?

– Precis, är hästen barfota behöver du anpassa dig ännu mer. Den vet hur den ska röra sig optimalt på ett visst underlag, du får lyssna in signalerna och kan inte pressa på om hästen vill röra sig trevande. Intensiva arbetspass kan enbart ridas på bekväma underlag om din häst är utan skor.

– Man kan jämföra med när vi människor går barfota över en grusplan. Det kan se ont ut innan fötterna har härdats och anpassat sig, men när vi kommer fram till gräset kan vi gå normalt igen. Du behöver lära dig och förstå skillnaden mellan vad som är en temporär känslighet och vad som är en skada. Med skor kan hästar ibland röra sig fint trots begynnande skador, det hinner ofta gå längre innan ett problem upptäcks.

Hur funkar det i vardagen – är det du, hovslagaren eller hästskötaren som tar hand om hovarna?

– Det är en kombination. För mig som ryttare är det nytt att jag, tillsammans med hovslagaren, ansvarar för hovvården. Jag och hästskötaren visiterar och håller efter hovarna dagligen, lite som när man tar hand om sina naglar. Det kan exempelvis vara en mindre skärva som lossnat och behöver filas till.

– Sedan tittar förstås hovslagaren på alla hästar med jämna mellanrum och kollar vinklar, balanserar och verkar om det behövs. Hovarna slits dock så mycket i vardagen att man sällan behöver verka, det är nästan att du får tänka åt andra hållet. Hästen kan behöva boots om den rids på hårt underlag, så att inte hornet slits mer än det växer.

Peders hästskötare Alva Svensson visar en barfotahov. Foto: Roland Thunholm

Vad upplever du för utmaningar med att ha hästarna barfota?

– Även om det mest är fördelar finns det också nackdelar. Du kan inte rida var du vill, när du rider ut kan du som sagt behöva sätta på boots. Sedan är greppet sämre än med brodd, ska du hoppa lite högre banor på gräs behöver du sko för att kunna brodda.

– Går hästarna mycket på hårt underlag, antingen när de rids eller i en isig hage på vintern, finns risk för att hovarna slits mer än de växer. Blir en häst ömfotad måste den genast skyddas med skor eller boots. Den kan inte ens ”bara gå i hagen” om den är obekväm. Då spänner den sig och kan få ont på andra ställen, som i ryggen. Hela vitsen med barfota är att hästen ska vara bekväm.

– Vid snö och is är det mindre halt barfota än med skor, sedan ger givetvis broddar det allra bästa greppet. Jag tror egentligen inte att det är så bra att hästar går med brodd hela tiden, om det inte är nödvändigt för att de inte ska halka och få fläkningsskador.

Hur ska man tänka som hobbyryttare, om man funderar på att plocka av skorna på hästen?

– Det blir inte bra om folk smyger för sina hovslagare, min förhoppning är att hovslagarkåren och hästägarna kommer att jobba ännu mer tillsammans i framtiden. Det är viktigt att den som vill prova att ha sin häst barfota tar kompetent hjälp. I början kanske hovarna behöver tittas till varannan vecka, så småningom hittar ägaren sina rutiner så att hovslagaren kan komma mer sällan.

– Sedan finns det utrymme för nya produkter som gör det lättare att ta av skorna, exempelvis om hästen blir lite öm. Personligen har jag har testat allt möjligt, jag har limmat, plastat och tejpat. De finns gott om hjälpmedel på marknaden för hästar som är konvalescenter, men färre sportprodukter som det går att träna ordentligt med. Mycket av det som finns är klumpigt och inte så slittåligt, då är risken att hästen får skav eller andra skador.

Foto: Roland Thunholm

Forskningsprojektet i samarbete med SLU och Agria, hur blev du involverad? Och vad är din roll?

– Jag tog kontakt med professor Lars Roepstorff och frågade om han, vetenskapligt, kunde förklara varför jag fick de här positiva effekterna. Men det var svårt att hitta svar i befintlig forskning. Det visade sig dock att veterinär Staffan Lidbeck redan hade pratat med Lars. Liksom jag hade han föreslagit en forskningsstudie där man jämförde sporthästar med och utan skor. Sedan var det Staffan som kontaktade Agria och fick det hela att hända.

– Min roll i projektet blir framför allt att ställa upp med anläggning, hästar och ryttare under de praktiska testerna (läs hur studien kommer att genomföras här). Hästarna kommer att få utföra samma uppgifter både med och utan skor, detta höghastighetsfilmas och analyseras av forskarna.

– Förhoppningsvis blir studien starten på något bra, jag hoppas att vi får mer kunskap och att det väcks nya frågor att forska vidare kring. I dagsläget vet jag och mina kollegor i branschen alldeles för lite om det här, kunskap är vägen till allt.

Efter dina och andras framgångar, har intresset för barfotatävlande spridit sig bland proffsryttarna?

– Ja, intresset har fullkomligen exploderat, väldigt många av toppryttarna inom hoppningen är nyfikna och testar. Förut var det typ 0,5 procent som red oskodda hästar, nu är det kanske 10 procent.

– På dressyrsidan vet jag inte hur det ser ut, de har nog en längre sträcka att gå. En häst utan skor ändrar sitt rörelseschema lite grann, den rör sig mer ekonomiskt. Därmed kanske även domarna och bedömningen behöver anpassas. Å andra sidan måste väl hållbarhet vara det övergripande målet, snarare än att hästen rör sig väldigt stort?

Slutligen, din bror Jens Fredricson knep nyligen bronsplatsen i världscupfinalen. Hur kändes det? Och visst var hans häst Markan Cosmopolit barfota?

– Det var jättekul och välförtjänt, jag är väldigt stolt över honom! Vi hjälper varandra en hel del i vardagen, Jens är ett fantastiskt bollplank. Och ja, hans häst gick världscupfinalen utan skor, sedan ett par månader tillbaka har även Jens ett antal av sina hästar barfota.

Medverkande i ”En studie kring rörelser och krafter med och utan skor”

• Lars Roepstorff, forskare och professor på institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
• Peder Fredricson, i skrivande stund världsetta i hoppning, som under senare år har tränat och tävlat på högsta nivå utan skor på hästarna. Detta med positiva erfarenheter.
• Staffan Lidbeck, veterinär vid Löberöds hästklinik.

• Studien sker i samarbete med Agria Djurförsäkring.
  – Agria har under flera år strävat efter att minska risken för hästar att drabbas av hältor. Nu går vi in i en ny studie tillsammans med ett dreamteam i hästkunskap. Jag har stora förhoppningar om att vi kan få ett resultat som på sikt kan komma fler hästar och hästägare till nytta, säger Agnes Fabricius, vd i Agria Djurförsäkring och initiativtagare till kunskapsprojektet #stoppahältan.

Lars Roepstorff, Staffan Lidbeck, Agnes Fabricius och Peder Fredricson.