Skötsel av hamster

Hamster behöver aktivering, här i form av en aktiveringsboll.
Hamster (Mesocricetus auratus) är en liten gnagare med stora kindpåsar och korta svansar. De har fått allt större popularitet som sällskapsdjur och försöksdjur sedan 1930-talet.

Den syriska hamstern (guldhamstern) lever i det vilda i Mellanöstern och sydöstra Europa. 1930 togs en kull om 8 ungar till dåvarande Palestina, och användes till försöksdjursavel. I princip alla hamstrar som idag säljs som sällskaps- och försöksdjur härstammar från 3 djur från denna första kull.

Alltsedan de började avlas i fångenskap, har flera färg- och pälsvarianter uppstått genom selektiv avel. De 3 grundtyperna som nu finns omfattar den vanliga "guld"-hamstern, den färgade korthåriga hamstern, och den långhåriga "teddy"-hamstern. Alla 3 är populära som sällskapsdjur, medan man som försöksdjur framför allt håller sig till guldhamstern.

Emellanåt kan man stöta på andra arter av hamster, men dessa är mycket mindre vanliga än den syriska hamstern. Den mindre, mörkbruna kinesiska hamstern (dvärghamstern) används ofta i medicinsk forskning, och ses ibland som sällskapsdjur. Dessa känns igen genom sin mindre storlek, samt mörkbrun färg med svarta band över ryggen. Den armeniska (grå) hamstern och den europeiska hamstern är två andra arter som ibland används i forskningen, men sällan som sällskapsdjur. Den följande informationen rör framför allt den syriska, guldhamstern, eftersom det är den populäraste arten.

Hamstern lever vanligen i 2-3 år. Den väger ca 100-150 gram.

Utfodring

Vad en hamster i det vilda äter, är ännu inte i detalj klarlagt men de är allätare och kan äta mycket av det vi människor äter. Eftersom det kan vara svårt att komponera en bra diet själv, är det lämpligt att som basutfodring ge de färdigproducerade pellets som finns för hamstrar och gnagare. Dessa pellets ska innehålla 15-20% protein.

Observera att pellets inte ska förväxlas med förekommande fröblandningar av olika slag. Dessa blandningar har en för hög fetthalt och tillåter djuret att plocka ut de godaste bitarna. De flesta hamstrar är väldigt matglada och de blir lätt överviktiga om de får fri tillgång på gnagarblandningar. Bitar av fröblandningarna kan ges som godis då och då men bör inte vara en del av den dagliga utfodringen.

För att göra maten mer varierad och intressant kan man komplettera pelletsdieten med grönsaker, husmanskost och lite frukt. Man kan ge det mesta som är nyttigt för människor och har man lite sunt förnuft kan man låta hamstern smaka på mycket av det man äter själv.

Inga kryddor!

Flertalet av våra grönsaker går att ge samt lite ris, pasta, kokt potatis, magert kött, kyckling, fullkornsbröd och frukt. Sötsaker, feta produkter, stekt/friterad mat, salt och starka kryddor ska man undvika helt. Man bör heller inte ge frukt i för stora mängder. Generellt gäller att ju mer man varierar desto bättre är det.

Ger man en bra kost till hamstern behöver den inga vitaminer eller mineraltillskott.

Utmärkande för hamstern är att den samlar mat i sina kindpåsar och gömmer innehållet på olika ställen i buren. Detta för att ha ett litet reservlager i händelse av dålig tillgång på föda eller svält. Om man ger hamstern färsk föda måste man rensa bort dessa små matförråd dagligen så att det inte ligger rutten eller möglig mat i buren.

Rent vatten

Som alla djur måste hamstern ha tillgång till rent vatten dygnet runt. Eftersom det snabbt kan bli skräpigt i en öppen vattenskål, väljer många hamsterägare att ha en vattenflaska i stället. Viktigt att tänka på då är att man ändå måste byta vattnet dagligen och diska ur flaskan noga, framför allt i pipen. Tänk också på att små hamsterungar kanske inte lärt sig att drick ur pip och behöver en tillvänjningsperiod.

Hantering

Hamstrar som hanteras ofta från det att de är ungar blir vanligen lugna och bits sällan. De kan då plockas upp genom att de fångas in i en eller båda händerna kupad runt kroppen. Tänk på att även lugna hamstrar kan bita om de överraskas eller väcks abrupt.

Andra hamstrar som inte har fått uppmärksamhet och hanterats mycket, kan vara mycket avvaktande och aggressiva. Man kan då använda sig av en liten handduk eller handskar för att fånga in och hålla djuret. Ett annat sätt att fånga djuret kan vara att locka in det i en behållare, t ex en burk eller ett rör. Då djuret väl tagits från buren kan det hållas fast genom att hålla i nackskinnet. Man måste fatta tag i så mycket skinn som möjligt eftersom huden är mycket lös. Tar man tag i för litet kan hamstern lätt vända sig runt "inuti" skinnet och bitas.

Avel

Det är lätt att avgöra könet på en hamster. Vuxna hanar har stora framträdande testiklar - ägaren oroas ofta av dessa knölar och tror att de är tumörer. Dessutom är avståndet mellan urinrörsmynningen och anus mycket större hos hanar än hos honor, vilket gör det lätt att se könet även på unga hamstrar.

Hanhamstrar kan användas i avel efter 14 veckors ålder. Svenska hamsterföreningen rekommenderar att man inte avlar på honan förrän hon är 5 månader, och att hon inte bör vara äldre än 11 månader vid sista kullen. Då honan blir brunstig, intar hon en parningsställning med utsträckt kropp. Då man rör henne på ryggen står hon still och sträcker ut ryggen ännu mer. Lite tunt slem kan ses vid vulva. Honan ska nu placeras i hanens bur ca 1 timme före mörkrets inbrott på kvällen. Observera paret noga efter parning eller slagsmål. Honan kan vara mycket aggressiv mot hanen och kan orsaka allvarlig skada. Vid minsta tecken på aggression från honan ska hanen avlägsnas, försök sedan igen nästa kväll. Hanen ska även avlägsnas direkt efter en lyckad parning.

Dräktigheten är mycket kort, den varar bara 15-16 dagar. Alldeles före förlossning blir honan rastlös, det kan komma lite blod från vulva. Hon får inte hanteras eller störas nu. Det är lämpligt att rengöra hennes bur två veckor efter parningen, så att buren är relativt ren då kullen föds. Kullen är vanligen på 5-10 ungar, det är dock inte ovanligt med större kullar. Ungarna föds hårlösa med slutna ögon och öron. De har dock redan utväxta framtänder.

Låt mamman och ungarna vara ifred

Se till att honan och ungarna har rikligt med bo- och strömaterial. Rikligt med färsk mat och friskt vatten ska finnas redo innan ungarna har fötts. STÖR INTE honan och ungarna under första veckan efter förlossningen, oavsett orsak. Om honan känner sig hotad av någon anledning så kommer hon att döda och äta upp ungarna! Hon kan även stoppa in ungarna i kindpåsarna och bära runt dem i buren och leta efter en säker plats att bygga ett nytt bo på. Ibland kvävs ungarna som en följd av detta, framför allt om störningen pågår länge.

Anpassa buren efter ungarna

Unga hamstrar börjar vanligen äta fast föda vid 7-10 dagars ålder, men de avvänjs inte förrän vid 21-25 dagar. Se till att ungarna har rikligt med mat på burgolvet, samt att de har fuktade uppmjukade pellets tillgängliga. Se till att vattenflaskan hänger så lågt att ungarna når den, samt att de är starka nog att suga i den. Det ska inte finnas några öppna vattenkärl i buren då ungarna är små eftersom de kan riskera att drunkna.

Gillar? 19 av 21 gillade, 4,5 i betyg