Går det att bli av med Staphylococcus aureus-mastiter?

Den frågan ställdes under SVA: s seminarium den 20 september 2012. Svaret på frågan är ja, men kanske inte med de metoder som används idag. Nya rön och gamla sanningar presenterades under dagen som hade samlat ett 25-tal veterinärer och andra intresserade. Under dagen föreläste veterinärerna Karin Persson Waller, Karin Arturson och Ylva Persson.

Staphylococcus aureus är den vanligast förekommande bakterien vid mastit, vilket är den mest kostsamma sjukdomen i produktionen. Bakterien ligger bakom minst 21 procent av de akuta mastiterna och 19 procent av de subkliniska mastiterna. S.aureus hittas i mjölk men också på djurets kropp och i omgivningen. Störst chans att hitta bakterien är om man provtar skadad hashud. Bakterien överlever några dagar utanför kon men kan finnas kvar i minst tre år i besättningen, trots att man inte har några symtom på korna. Hygien och en bra miljö för djuren är A och O vid bekämpning av S.aureus.

Riskfaktorer

Det finns flera faktorer som man bör se upp med. Det finns ett klart samband mellan förekomsten av hassår och S.aureus-mastit. Under stallperioden är utbrott av klinisk mastit vanligare än under betesperioden. Mjölkläckage, spenödem och skadade spenspetsar medför en stor risk för att bakterien ska få fäste. När man flyttar en smittad ko flyttar man också bakterien. Gemensamma kalvningsboxar och inköp av djur är stora risker för smittspridning.

Går det att bekämpa bakterien och förebygga?

Det är viktigt att provta innan man sätter in antibiotika för att veta vilken bakterie man har att göra med, samt vilken antibiotika som kan vara aktuell för behandling. Det är också av stor betydelse att kon behandlas i tillräckligt många dagar, men inte för länge. Är kon akut sjuk med hög feber är det förstås nödvändigt även med understödjande behandling med NSAID, eventuellt dropp, täta urmjölkningar och god omvårdnad om kon. Man förespråkar juvertuber vid sinläggning och att alla kroniker och alla kor som har S.aureus pc+, det vill säga bakterien är immun mot antibiotika, slås ut.

Att tänka på

  • Alla djur som köps till besättningen ska vara provtagna innan leverans. Bäst är att köpa yngre lågdräktiga djur som får tid att anpassa sig till miljön i besättningen.
     
  • Håll rent och snyggt i djurutrymmena. Handhygien och djurens miljö är viktiga faktorer.
     
  • Kor vill ligga mjukt! Blanda 10 procent släkt kalk i ströblandningen och använd helst torv. Halm är det sämsta strömedlet och finhackad halm kan vara orsaken till förekomst av hassår.
     
  • Bekämpa alltid hassår och så fort det finns tecken på hassår i besättningen.
     
  • Gruppera korna om möjligt. Friska kor ska vara med friska kor.
     
  • Blanda inte kvigor och sinkor då det finns risk för överföring av smitta från sinkorna till kvigorna.
     
  • Sjukbox och kalvningsbox är inte samma sak. Se till att bara en ko kalvar i boxen och gör rent mellan kalvningarna. Undvik vatten då bakterier trivs i vätska.
     
  • Flyttas en smittad ko ska koplatsen räknas som smittbärande under minst tre dygn. Stäng av den och torrengör innan nya djur ställs där.
     
  • Se till att det finns tillräckligt med foder under hela dygnet för att undvika stångningsskador på juver hos kor med lägre rang.
     
  • Spendoppning är effektivare än spensprejning eftersom man ofta missar spenar med sprej.

Källa: SVA

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg