Studien finansieras av Agria SKK forskningsfond
Studien, som finansieras av Agria SKK forskningsfond, ska identifiera effektiva och säkra smärtlindringsmetoder för kattmamman utan att äventyra kattungarnas hälsa. Anneli Rydén vid SLU berättar att målet är att höja standarden för neonatalvård inom djursjukvården, både nationellt och internationellt, bland annat genom att ta hjälp av en väletablerad metod från humanvården.
Mellan 6–8 procent av alla kattfödslar kompliceras av förlossningssvårigheter, vilket ofta leder till kejsarsnitt. Ingreppet innebär en ökad risk för att kattungarna föds döda eller med nedsatt livskraft. Trots rekommendationer om smärtlindring vid bukoperationer saknas evidensbaserade riktlinjer för kejsarsnitt på katt, och oro för att läkemedel överförs till ungarna gör att honkatterna ibland får otillräcklig smärtlindring.
– Genom att ge honkatter trygg och evidensbaserad smärtlindring vid kejsarsnitt hoppas vi förbättra deras återhämtning, stärka moder–unge-beteendet och öka kattungarnas chans att överleva, säger, Anneli Rydén, biträdande universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.
Studien syftar till bättre smärlindring vid kejsarsnitt
Projektet syftar till att ge honkatter en bättre och mer evidensbaserad smärtbehandling vid kejsarsnitt, utan att utsätta kattungarna för skadliga läkemedelsnivåer. Förväntade effekter för kattmamman är kortare och lugnare uppvaknande samt ökad omvårdnad av ungarna.
Under tre år genomförs en klinisk studie på 40 honkatter som genomgår kejsarsnitt av medicinska skäl. Katterna delas in i tre behandlingsgrupper för att jämföra olika tidpunkter av smärtstillande läkemedel med opioider, som liknar kroppens egna smärtstillande ämnen. Blod-, placenta- och mjölkprover analyseras för att kartlägga läkemedlets upptag och eventuell överföring till kattungarna.
Genom att dessutom använda en modifierad Apgar-skala – en väletablerad metod inom human neonatalvård som snabbt bedömer en nyfödds tillstånd utifrån fem parametrar: andning, puls, reflexer, utseende och muskelfunktion – kan både kattmammans återhämtning och moderbeteende följas noggrant.
- Med hjälp av samma fem parametrar som används för nyfödda bebisar kan vi snabbt kunna identifiera och hjälpa svaga kattungar, samtidigt som kattmammans uppvaknande och moderbeteenden övervakas och graderas, säger Anneli Rydén.
Utsikter på kort och lång sikt
Projektet ska ge veterinärer och djursjukskötare tydliga och praktiska råd om smärtlindring, vård av nyfödda kattungar och hur man använder Apgar-skalan. På kort sikt kan resultaten användas på de djursjukhus som deltar, och spridas vidare genom utbildningar och artiklar. På längre sikt hoppas forskarna att projektet leder till gemensamma riktlinjer för kejsarsnitt hos katt, både i Sverige och utomlands. Det kan i sin tur ge fler överlevande kattungar och bättre välmående för både kattmammor och ungar och därmed en förbättrad djurvälfärd.
Projekt beräknas var klart under 2028.