- Det är viktigt att investera i mer kunskap om sällskapsdjurens hälsa och därmed kunna bidra till ökad djurvälfärd. Årets forskningsprojekt undersöker flera intressanta områden, och jag ser fram emot resultat som på sikt kan göra livet bättre för många hundar, säger David Haak, vd i Agria.

Årets forskningsområden

Med målet att öka hundars välfärd kommer forskarna bland annat att undersöka minskad förekomst av hjärtsjukdom hos Cavalier King Charles spaniel, hur ny teknik kan upptäcka hälta hos hund och katt samt ta reda på hur vanliga beteendeproblem är hos olika hundraser.

Av de sex nya projekten kommer fyra att utföras vid svenska universitet, med de övriga två rullas ut i Köpenhamn och Helsingfors.

1. Mäta hälta hos hund

Ortopediska sjukdomar som artros ger smärta, men upptäcks ofta för sent. Nu ska Marie Rhodin vid Sveriges lantbruksuniversitet utveckla en datormetod som kan mäta hälta hos katter och hundar. Med hjälp av videor, 3D-skanning och AI vill forskarna hitta hälta tidigt och följa djurens rörelser noggrant. Det kan göra att diagnos och behandling blir bättre, och att djuren mår bättre.

2. Friskare Cavalier King Charles Spaniels

Cavalier King Charles Spaniel är en hundras som ofta drabbas av en vanlig hjärtsjukdom som kallas myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD). Vid Köpenhamns universitet ska Lisbeth Høier Olsen undersöka om nya genvarianter kan visa vilka hundar som riskerar att dö i hjärtsjukdomen, och hur vanliga dessa genvarianter är hos unga avelshundar. Målet är att ta fram en säker gentest som kan minska sjukdomen hos rasen.

3. Beteendeproblem hos olika hundraser

Hur vanligt är det med beteendeproblem hos olika hundraser i Sverige? Det ska Per Jensen vid Linköpings universitet undersöka med hjälp av opartisk statistik om hur ofta olika problem förekommer och varför. Forskarteamet kommer att undersöka många olika raser och fråga deras ägare med hjälp av enkäter. Resultaten ska hjälpa uppfödare och skapa en viktig databas om hundars beteendeproblem.

4. Synen på hundar i samhället

Det finns fler hundar än någonsin och hunden är en viktig del av både hem och samhälle. För att förstå hundens roll i framtiden vill Patrik Öhberg vid Göteborgs universitet undersöka hur synen på hundar har förändrats över tid och hur hundägande hänger ihop med ett hållbart samhälle.

5. Ökat välmående vid fysiska krav

Agility kan vara påfrestande för hundar och risken för skador ökar samtidigt som oro kring djurvälfärden växer. Den finska agilitystudien, som leds av Anna Boström, Veterinary Teaching Hospital i Helsingfors, vill ta reda på vilka fysiska krav som agility ställer på hundar för att öka deras säkerhet och välmående.

6. Gener visar vägen

Peter Savolainen vid Kungliga Tekniska Högskola i Sverige ska undersöka hur avel har påverkat jämthundens och svensk lapphunds gener och hälsa, jämfört med äldre hundar utan ras genom att analysera DNA från 100–200 år gamla hundskinn från gamla kläder. Sedan jämförs detta med blodprover från dagens hundar för att se skillnader i genetisk mångfald, inavel och skadliga gener.