Kortison är ett effektivt läkemedel som ofta används för att behandla inflammatoriska sjukdomar hos katt. Det kan ges vid allt från allergier och hudproblem till allvarliga autoimmuna sjukdomar och tarminflammationer. Här får du exempel på när kortison används, hur det ges, möjliga biverkningar, och vad du som kattägare behöver tänka på.
Kortison är ett läkemedel som tillhör gruppen kortikosteroider. Det är en syntetisk variant av kroppens eget hormon kortisol, som produceras i binjurarna och är känt som kroppens “stresshormon”. Kortisol hjälper kroppen att hantera stress, men har också viktiga funktioner för immunförsvaret och ämnesomsättningen.
Kortisol är avgörande för att kroppen ska kunna hantera inflammatoriska processer. När kroppen själv inte producerar tillräckligt med kortisol, eller när det behövs extra hjälp att dämpa inflammation, blir kortison avgörande för att stödja dessa viktiga funktioner.
Kortison verkar genom att dämpa kroppens immunförsvar och minska produktionen av inflammatoriska ämnen (så kallade cytokiner och prostaglandiner). Kortison minskar svullnad, rodnad, smärta och klåda genom att hämma de celler och processer som orsakar inflammation. Kortison påverkar även vita blodkroppar och minskar deras aktivitet, vilket är särskilt viktigt vid autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Effekten är bred och kraftfull, vilket gör att kortison används vid många olika sjukdomstillstånd för katter.
Kortison används vid många olika sjukdomar och tillstånd hos katt, bland annat:
Dos och längd på behandling varierar beroende på sjukdom och kattens behov. Katter är generellt mer toleranta mot kortison än hundar och människor och kan ibland stå på högre doser eller långtidsbehandling utan att få allvarliga biverkningar. Vissa katter kan behöva kortison hela livet, ofta på en så kallad underhållsdos.
Vissa katter behöver kortison under lång tid, ibland livet ut. Då används ofta en så låg dos som möjligt och helst varannan dag (underhållsdos) för att minska risken för biverkningar. Regelbundna kontroller hos veterinär görs då för att följa upp kattens hälsa, särskilt vad gäller levervärden och blodsocker.
Kortison ska aldrig sättas ut plötsligt, särskilt inte efter långvarig behandling. Nedtrappning måste ske långsamt enligt veterinärens behandlingsschema och rekommendation för att undvika risk för binjurebarksvikt (binjurarna slutar producera tillräckligt med eget kortisol) och andra allvarliga komplikationer.
Den vanligaste formen är kortisontabletter, som ges i munnen och ofta används vid längre behandling. Injektioner är också vanligt förekommande. Preparaten längre ner i listan är mer ovanliga för katt, men kan användas vid särskilda behov eller lokala problem:
Katter tål kortison ganska bra och får sällan allvarliga biverkningar, men det finns alltid en risk för biverkningar särskilt vid höga doser och/eller längre tids behandling.
Vissa katter kan vara känsliga för kortison eller få biverkningar som gör att behandlingen behöver bytas ut. Tecken på att katten är känslig mot kortison kan du läsa om under “Vanliga biverkningar” ovan. Om du märker sådana tecken, eller om katten verkar må dåligt av behandlingen, är det viktigt att kontakta veterinär. Veterinären kan då bedöma om dosen ska justeras eller om annan typ av antiinflammatorisk behandling, kan vara mer lämplig för din katt. Rådgör alltid med veterinär om alternativ.
Prognosen för katter som behandlas med kortison beror på orsaken till behandlingen. Många katter får snabb lindring av sina symtom och kan leva ett gott liv även vid kroniska sjukdomar. Vid långtidsbehandling är det viktigt att hålla dosen så låg som möjligt och att vara uppmärksam på eventuella biverkningar. De flesta katter tolererar kortison väl, men risken för biverkningar ökar vid höga doser och långvarig behandling. Med rätt dosering och veterinärkontroll kan kortison vara en säker och effektiv behandling för många katter.
Kortison är effektivt för många sjukdomar hos katt och används för att dämpa inflammation och behandla sjukdomar som IBD, allergier, astma, autoimmuna sjukdomar, hudproblem och vissa cancersjukdomar.
Vanliga biverkningar är ökad törst, ökad urinering, ökad aptit, viktuppgång, trötthet och ibland förhöjda levervärden. Biverkningar är ovanligare hos katt än hos hund och syns oftare hos katter som behöver långtidsbehandling med kortison.
Nej, kortison är receptbelagt och ska alltid ordineras av veterinär.
Ja, vissa katter behöver långtidsbehandling med kortison, men då ofta på en lägre dos.
Mild trötthet är en relativt vanlig biverkning. Kontakta veterinär om katten blir mycket slö eller får andra symtom.
Vissa katter kan få magbesvär, som magkatarr. Prata med behandlande veterinär om din katt får besvär av sin kortisonbehandling.
Nej, nedtrappning ska ske enligt veterinärens instruktioner för att undvika komplikationer.
Ja, kortison är ofta effektivt för att lindra klåda och dämpa inflammation vid hudproblem hos katt. Behandlingen ges vanligtvis som tabletter, eftersom katter lätt slickar bort krämer och salvor, vilket kan minska effekten och öka risken för biverkningar.
Ja, kortison är en vanlig behandling vid astma och ges då som tabletter eller inhalation.
Ja, beroende på sjukdom kan NSAID, immunmodulerande läkemedel eller specialfoder vara alternativ – rådgör alltid med veterinär. Om din katt får biverkningar eller verkar känslig för kortison, kontakta veterinär för att diskutera andra behandlingsmöjligheter.
