Magkatarr, även kallat gastrit, innebär en inflammation i magsäckens slemhinna. Tillståndet kan vara både akut och kroniskt, och symtomen varierar från lindriga besvär till allvarliga problem som kräver veterinärvård. Kräkningar är det vanligaste tecknet, men även aptitlöshet, buksmärta och trötthet kan förekomma. Här får du veta allt om orsaker, symtom, behandling och när du bör kontakta veterinären.
Magkatarr innebär att magsäckens slemhinna är inflammerad. Tillståndet kan vara akut (plötsligt uppkommet och ofta övergående) eller kroniskt (pågår längre än tre veckor). Magkatarr kan också delas in i primär eller sekundär, utifrån var orsaken till inflammationen finns. Primär om orsaken sitter i magsäcken och sekundär om orsaken finns i andra organ eller system.
Kronisk och sekundär magkatarr är ofta svårare att behandla, eftersom de ofta beror på underliggande sjukdomar.
Akut magkatarr uppstår plötsligt och är ofta övergående. Den kan orsakas av att katten har ätit något olämpligt, fått en infektion eller reagerat på ett läkemedel. Akuta besvär går ofta över inom några dagar till någon vecka om katten får rätt behandling.
Om inflammationen i magsäcken pågår längre än tre veckor räknas tillståndet som kroniskt. Kronisk magkatarr kan vara svårbehandlad och kräver ofta en noggrann utredning för att hitta den bakomliggande orsaken. Katter med kronisk magkatarr kan ha återkommande eller långvariga symtom.
Vid primär magkatarr sitter orsaken direkt i magsäcken, till exempel på grund av att katten har ätit något som irriterar slemhinnan eller fått en inflammation i magsäcken.
Sekundär magkatarr innebär att inflammationen i magsäcken är en följd av en sjukdom, behandling med vissa läkemedel eller ett problem i ett annat organ, till exempel njursvikt, leversjukdom eller hormonella rubbningar. Sekundär magkatarr är ofta kronisk och kan vara svårare att behandla, eftersom det krävs att man även behandlar den bakomliggande sjukdomen.
Magkatarr kan ge olika symtom beroende på orsak och om tillståndet är akut eller kroniskt. Vanliga tecken är:
Du bör alltid kontakta veterinär om din katt:
Om katten bara kräks någon enstaka gång, är pigg och du vet att den inte fått i sig något olämpligt, kan du prova följande:
Om katten kräks igen, blir sämre eller får andra symtom – kontakta veterinär direkt.
Vid svårare eller långvariga besvär gör veterinären en noggrann utredning för att hitta orsaken till kattens problem. Först går veterinären igenom kattens sjukdomshistoria och gör en grundlig klinisk undersökning. Blodprover tas för att kontrollera om det finns tecken på andra sjukdomar, till exempel njur- eller leversjukdom. Ofta kompletteras undersökningen med ultraljud eller röntgen av buken för att utesluta tumörer, främmande föremål eller andra förändringar.
Om veterinären misstänker parasiter eller infektion kan även avföringsprov analyseras.
I vissa fall används gastroskopi, där en liten kamera förs ner i magsäcken för att undersöka slemhinnan och ta vävnadsprover (biopsier) om det behövs. Ibland behöver katten opereras via buken för att ta vävnadsprover. Vid gastroskopi måste katten vara i narkos.
Behandlingen anpassas efter vad utredningen visar. Ofta rekommenderas skonkost och särskilda dietråd, läkemedel som skyddar magslemhinnan och medel mot illamående. Om katten är uttorkad eller allvarligt sjuk kan den behöva dropp och understödjande vård. Upptäcks en bakomliggande sjukdom, behandlas även den.
Prognosen för katter med magkatarr varierar beroende på orsak och hur snabbt katten får rätt behandling. Akut magkatarr som beror på tillfälliga orsaker, som att katten ätit något olämpligt, har ofta en god prognos och de flesta katter återhämtar sig helt med skonkost och vila.
Om magkatarren är kronisk eller sekundär till en annan sjukdom, till exempel njurproblem eller inflammatorisk tarmsjukdom, kan behandlingen bli mer långvarig och prognosen beror på hur väl den bakomliggande orsaken svarar på behandlingen. Vissa katter kan behöva specialfoder eller medicinering under längre tid för att må bra.
Läs också: Magsår
Magkatarr är en inflammation i magsäckens slemhinna, medan magsår innebär att det bildats sår i slemhinnan, ofta som en följd av långvarig inflammation.
Milda fall kan läka ut med skonsam kost och vila, men om symtomen kvarstår eller förvärras krävs veterinärvård.
Ja, stress är en vanlig bidragande faktor till magbesvär hos katt, särskilt vid miljöombyten eller förändringar i hemmet.
Lättsmält, skonsam mat (skonkost) i små portioner. I vissa fall kan katten även behöva ett specialfoder under en längre period efter att magkatarren har gått över, rådgör alltid med din veterinär om vilket foder som passar just din katt.
Om katten kräks blod, har svart avföring, är slö eller inte kan behålla mat och vatten är tillståndet allvarligt och kräver omedelbar veterinärvård.
Ja, om inflammationen pågår längre än tre veckor eller om det finns en bakomliggande sjukdom kan magkatarren bli kronisk.
