
Så tränar du skötsel och vård
I denna lektion tar vi oss an skötsel, vård och frivillig hanteringsträning - ett sätt att ge valpen positiva erfarenheter som gör den trygg.

I denna lektion tar vi oss an skötsel, vård och frivillig hanteringsträning - ett sätt att ge valpen positiva erfarenheter som gör den trygg.
En valp som tidigt fått positiva och respektfulla erfarenheter av gos och närhet, målmedveten hantering i form av att du tar i svans, öron och tassar blir trygg med att bli tagen på. Låter du även en utomstående genomföra träningen ligger du steget före, för en vacker dag behöver en veterinär ta på din hund. Som belöning för din träning får du en lättskött hund som ser skötselmoment som en mysig stund hellre än ett onödigt och krävande måste.
Du vill påbörja hanteringsträningen så fort som möjligt och i början behöver det inte vara så avancerat. Gosa, klappa, kela och låt beröringen sakta sippra över till att bli mer konkret och rak på sak. Klia bakom ett öra och ta sedan ett lätt tag om öronbasen, beröm din hund lugnt och klappa vidare. Det behöver inte vara svårare än så till en början.
Gör samma sak med andra kroppsdelar av vikt, som nackskinnet (inför sprut-tagning), rumpan (inför tempmätning), tassar och klor (inför klovård), samt päls (inför pälsskötsel). Om din valp lutar sig ifrån din beröring, morrar, hukar sig och blir ovanligt stilla så avbryter du direkt beröringen. Du behöver inte oroa dig för att “hunden vinner”, det är ett förlegat tankesätt. Låt din hund säga “Stopp”, lyssnar du och respekterar valpen vinner du tillit på sikt.
Träningen handlar om att lära din valp att frivilligt delta i hantering, vård och skötsel. Start- och stoppknappsbeteenden är centrala för frivillig hanteringsträning. Dessa beteenden hjälper hunden att förstå när de ska börja och sluta med en viss aktivitet, vilket ger både hund och ägare känsla av kontroll och förutsägbarhet. Startknappsbeteendet innebär att hunden aktivt väljer att börja en handling, medan stoppknappsbeteendet är ett signalbeteende som hunden utför för att avsluta en aktivitet.
Att rama in vårdrutiner innebär att skapa tydliga och förutsägbara rutiner som gör det lättare för hunden att förstå vad som förväntas. Så rulla ut en handduk, ta fram klotång, borste, öronrens, bomullsrondeller och en skål med gott godis. Placera skålen på en höjd intill handduken. Scenariot signalerar för din valp att det nu är skötsel och vård på gång. Förutsägbarheten sätter hunden i rätt stämning och dämpar oro.
Invänta att din valp nyfiket kliver upp på handduken, om så säg “Bra” och belöna genom att ge valpen en godis, stående på handduken. Tittar din valp på godisskålen rättmarkerar du “Bra” och belönar igen. Kasta sedan en belöning bort från platsen så att din valp går ifrån handduken. Invänta att din valp kliver på handduken igenom och tittar på skålen, rättmarkera och belöna. Du har nu etablerat ett startknappsbeteende, din valp kliver på handduken och tittar på skålen. Detta gör att valp kan signalera att den känner sig redo och motiverad att delta.
Lika viktigt är stoppknappsbeteenden, sätt din hund kan förmedla att den inte vill mer. Ett exempel kan vara att hunden ger en signal, som att luta sig ifrån dig, kliva av handduken, smacka med munnen, gäspa, slicka sig om nosen eller morra. Om dessa beteende utförs upphör du med hanteringen, tar bort händerna och berömmer lugnt hunden. Det ska vara helt okej att säga “nej tack”. Erfarenheten ger din valp en känsla av kontroll och trygghet, då den vet att den närsomhelst kan säga stopp.
När valpen glatt kliver upp på handduken, tittar på skålen och vill sätta igång börjar du lägga till hantering. Ser valpen trygg ut och står stilla så rättmarkerar du “Bra” och belönar likt tidigare, ta godis ur skålen och leverera till din valp som står på handduken.
Addera gradvis att du lägger handen på hunden, petar runt i pälsen, tar lätt tag om ett ben, undersöker svansen, håller varsamt om ett öra eller tar lite lätt i nackskinnet. Det är smart att variera lättare och svårare hantering - då upplever inte din valp att ju längre ni håller på desto värre blir det.
Ha klotång, borstar, sax, bomull och öronrens framme. Låt din valp nosa på sakerna och rättmarkera och belöna när valpen sedan struntar i dem. Börja sedan att peta på föremålet, lyft dem och lägg ner dem, för dem mot valpens kropp. Rättmarkera och belöna valpen när den är stilla och ser trygg och nöjd ut.
Nu är det läge att lägga till olika vårdmoment, som att klippa eller borsta pälsen, ta en fästing, ta spruta, klippa klor, ge ögon- eller örondroppar, smörja trampdynor, lägga ett tassbandage eller ta tempen. Bryt upp varje moment i små delsteg och öva på ett delsteg i taget, utspritt på flera pass.
Gå inte för fort fram, så slipper du bakslag. Om målet exempelvis är att kunna klippa pälsen i hundens öron börjar du med att klappa kring öronen, hålla lätt i öronbasen, klappa på öronlappen, hålla upp öronlappen medan den andra handen är i området kring örats öppning. Lyft upp saxen och lägg ner den igen, för den mot hundens sida, klipp i luften, toppa några pälsstrån och så vidare. På samma sätt kan du dela upp all annan skötsel.
Din valp kommer behöva besöka veterinären, för vaccination, med tiden även röntgen av höfter och armbågar, eller om olyckan varit framme. Så förbered din valp redan nu genom miljöträning på kliniken och öva på sådant veterinärbesök innefattar. Din valp kommer få möjlighet till säkrare och bättre vård, om du gjort jobbet.
Ta det varligt, i din valps takt och belöna avslappning och stillhet. Gör veterinärförberedelserna till en mysig stund. Och som vanligt avslutar du och pausar om din valp visar tecken på oro eller frustration.
Frivillig hanteringsträning handlar om att bygga ett starkt och tillitsfullt band mellan dig och din valp. För vissa hundar går det snabbt, medan andra med större integritet eller erfarenheter av negativ hantering behöver mer tid.
Du kan absolut strössla in hantering av lättare slag under vardagens mysstunder. Men var försiktig med mer utmanande hantering. Blir det för mycket för din valp utanför ramen för hanteringsträning är risken att du och era goa stunder blir en så kallad förgiftad signal. Vilket innebär att valpen kommer hålla sig ifrån dig, vilket i sin tur kan påverka anknytningen och relationen negativt.
Träna gärna systematiska, korta men återkommande pass, cirka tre pass i veckan brukar räcka. Ett pass kan innehålla 4-6 repetitioner innan en paus på några minuter ges. Sedan tränar man i 3-4 repetitioner två gånger till, med en paus emellan. Anpassa antalet repetitioner och pausens längd efter din valps behov och svar på träningen. En valp som visar stoppknappsbeteenden ofta behöver exempelvis färre repetitioner, enklare träningsupplägg och längre pauser. I pauserna får du gärna leka lättsamt eller promenera din valp, då studier visat att hundar befäster kunskap snabbare om pauserna innehåller en positiv aktivitet.
Det finns ingenting som stödjer att valpar utvecklas bättre eller snabbare om de övar dagligen. Däremot finns det en risk för att valpen överbelastas av träningen och man får bakslag. En valp behöver få bearbeta och befästa det den lärt sig, och därför är det klokt med cirka tre pass i veckan.
Det finns risker i att lämna ifrån sig en valp till någon okänd (risk för rädsla för främlingar), på en okänd plats (risk för rädsla för nya ställen), gå därifrån (risk för separationsproblem) och låta någon annan tvångshantera valpen (risk för rädsla för hantering). Det blir oftast bara värre och det gäller även om valpen är “tyst” och “lugn” hos hundfrisören, vilket lika gärna kan innebära att den stänger av på grund av stressen. Så har du skaffat hund får du göra jobbet, det är en del av ansvaret. Kontakta en hundbeteendeutredare/etolog för hjälp i hur du ska gå tillväga.