Virusabort hos hästar

Flera fall av virusabort (EHV-1) har nyligen konstaterats i Östergötland. Herpesviruset EHV-1 kan förutom att orsaka feber och förkylning även göra att dräktiga ston kastar sina foster. Det finns också en neurologisk form av sjukdomen, som ger förlamningar. 

Herpesvirus är mycket vanliga bland hästar i Sverige och övriga världen. EHV-1 är det mest fruktade viruset, som kan förorsaka övre luftvägsinfektion, abort hos dräktiga stona eller neurologisk sjukdom. 

Symtom

EHV-1 ger förkylningssymtom som feber, nedsatt aptit och trötthet. Symtomen kan vara milda men även hög feber, näsflöde och hosta förekommer, framför allt hos unga hästar. Svullnader (ödem) i benen kan också vara ett symtom.

Ston som kastar sina foster är till synes helt friska och visar sällan andra symtom. I de fall sjukdomen leder till abort inträffar det vanligtvis i senare delen av dräktigheten, men ibland kan ett sto kasta redan i femte dräktighetsmånaden. Vissa föl kan födas fullgångna men är då oftast så svaga att de avlider efter några dagar.

EHV-1 kan också orsaka neurologisk sjukdom hos hästen. En smittad häst kan uppvisa allt från milda symtom till allvarlig sjukdom med vinglig gång och till och med förlamning. Typiskt för en häst med rörelsestörningar orsakade av EHV-1 är att symtomen kommer snabbt. Vingligheten ser man framför allt i bakdelen, med svaghet och okoordinerade muskelrörelser och slapphet i svansen. Ibland lutar sig hästen mot något för att hålla balansen, och den kan få svårt att resa sig. Urinblåsan kan påverkas, så att hästen har svårt att kontrollera när den kissar.

Överföring av smitta

EHV-1 är framförallt en luftburen smitta. Hästar med en övre luftvägsinfektion som är orsakad av herpesvirus, sprider miljoner viruspartiklar varje gång den nyser eller hostar. Partiklarna fångas upp i näsborrarna av mottagliga hästar. Även tysta smittbärare kan sprida smitta med utandingsluften utan att själva visa tecken på sjukdom.

Vid abort är foster, efterbörd och fostervätskor kraftigt infekterade med virus som kan spridas till omgivningen. Efter stoet har kastar finns inte virus kvar under någon längre tid i miljön, men flytningar från stoets första brunst kan vara smittförande. Därför ska ston som kastat sitt foster isoleras.

EHV-1 kan också spridas indirekt genom föremål som varit i kontakt med smittan, eller otvättade händer och kläder. Herpesvirus finns kvar latent i kroppen i vilostadium och kan reaktiveras vid senare tillfällen i livet. I vilofas är virus inte smittsamt.

Diagnos

Vid kastning är det säkrast att ställa diagnosen virusabort genom att obducera fostret eller ta prov från dess inre organ. 

Hos en häst med luftvägsinfektion kan man ta luftvägsprov för att påvisa sjukdom i ett akut, första skede. Det vanligast är att man tar blodprov med 10-14 dagars mellanrum, som skickas till laboratorie.

Behandling

Om hästen visar förkylningssymtom ordineras vila, och vid behov behandling. Vid den neurologiska formen kan hästen behandlas med dropp eller antiinflammatoriska läkemedel, och att hästen får hjälp att tömma urinblåsan. Det är viktigt att hästen får tid att återhämta sig ordentligt. 

Isolering

Ett stall med EHV-1-smitta bör genast isoleras för att så snabbt som möjligt begränsa smittspridning. De hästar som är drabbade bör också isoleras från andra hästar i samma stall. Dräktiga ston kan hållas i mindre, åtskilda grupper för att begränsa risken för smittspridning. Hästarna bör hållas isolerade tre-fyra veckor efter det senaste sjukdomsfallet. Dela ingen utrustning mellan grupperna och se till att byta kläder och skor.

Ta hand om den smittförande efterbörden från ston som kastar, genom att till exempel gräva ned den. Isolera det kastande stoet över sin första brunst. Risken för smittspridning anses som liten om stoet betäcks på andra brunsten efter kastning.

Stallrengöring

Efter kastning och luftvägsinfektioner är det viktigt att rengöra boxar och utrustning som kan ha kommit i kontakt med smittan. Ta bort ströbädden och bränn upp den eller gräv ner den i gödselstacken. Rengör boxen från all smuts och desinficera.

Vaccin

Vaccin mot virusabort finns tillgängligt i Sverige, och ges i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden. Vaccinet ger cirka 60-75 procent skydd mot kastning vid fullständig vaccination. Se ändå till att dräktiga ston skyddas från smitta. Det finns inget vaccin som är registrerat att skydda mot den neurologiska formen av EHV-1.

Tips för att undvika smitta

  • Stress kan aktivera en herpesinfektion. Undvik därför stressande situationer för dräktiga ston.
  • Håll dräktiga ston avskilda från unghästar och tävlingshästar.
  • Dräktiga ston bör hanteras före övriga hästar. Smitta kan spridas med kläder, grimmor, borstar etc. Det bästa är om separat personal sköter de olika enheterna tävlingsstall, karantänsstall, unghäststall respektive avelsston.
  • Ston bör föla i sin hemmiljö. Undvik att flytta stoet under sista delen av dräktigheten.
  • Undvik transporter som blandar hästar från olika besättningar.
  • Placera nytillkomna hästar i ett karantäns- eller mottagningsstall några veckor.
  • Kontrollera nytillkomna hästars temperatur varje dag och kontrollera sjukdomstecken.

Prognos

De flesta okomplicerade fall av luftvägsinfektion läker på några veckor. Avelsston som kastat kan vanligen betäckas/semineras på andra brunsten. Vid den neurologiska formen tillfrisknar en del drabbade hästar inom några dagar till månader, medan andra aldrig återhämtar sig helt och kan få så allvarliga symtom att de måste avlivas av djurskyddsskäl.

En häst som genomgått infektionen har ingen långvarig immunitet och kan smittas igen. Virus som ligger latent i kroppen kan också reaktiveras. Ett sto kastar troligen bara en gång i sitt liv med herpesvirus som orsak, men hon fungerar som en potentiell smittbärare resten av sitt liv.

Källa: SVA

Gillar? 1 av 1 gillade, 5 i betyg