Agria och SKK:s forskningsfond ger 7,5 miljoner kronor till sex nya och sju pågående forskningsprojekt för 2026. Sex nya forskningsprojekt om hästar tilldelas medel av Stiftelsen Hästforskning där 2 MSEK kommer från Agria forskningsfond. Agrias avsättning till Stiftelsen Lantbruksforskning är 480 000 kronor.
- Det är viktigt att investera i mer kunskap om sällskapsdjurens hälsa och därmed kunna bidra till ökad djurvälfärd. Årets forskningsprojekt undersöker flera intressanta områden, och jag ser fram emot resultat som på sikt kan göra livet bättre för många hundar, säger David Haak, vd i Agria.
Ortopediska sjukdomar som artros ger smärta, men upptäcks ofta för sent. Nu ska Marie Rhodin vid Sveriges lantbruksuniversitet utveckla en datormetod som kan mäta hälta hos katter och hundar. Med hjälp av videor, 3D-skanning och AI vill forskarna hitta hälta tidigt och följa djurens rörelser noggrant. Det kan göra att diagnos och behandling blir bättre, och att djuren mår bättre.
Cavalier King Charles Spaniel är en hundras som ofta drabbas av en vanlig hjärtsjukdom som kallas myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD). Vid Köpenhamns universitet ska Lisbeth Høier Olsen undersöka om nya genvarianter kan visa vilka hundar som riskerar att dö i hjärtsjukdomen, och hur vanliga dessa genvarianter är hos unga avelshundar. Målet är att ta fram en säker gentest som kan minska sjukdomen hos rasen.
Hur vanligt är det med beteendeproblem hos olika hundraser i Sverige? Det ska Per Jensen vid Linköpings universitet undersöka med hjälp av opartisk statistik om hur ofta olika problem förekommer och varför. Forskarteamet kommer att undersöka många olika raser och fråga deras ägare med hjälp av enkäter. Resultaten ska hjälpa uppfödare och skapa en viktig databas om hundars beteendeproblem.
Det finns fler hundar än någonsin och hunden är en viktig del av både hem och samhälle. För att förstå hundens roll i framtiden vill Patrik Öhberg vid Göteborgs universitet undersöka hur synen på hundar har förändrats över tid och hur hundägande hänger ihop med ett hållbart samhälle.
Agility kan vara påfrestande för hundar och risken för skador ökar samtidigt som oro kring djurvälfärden växer. Den finska agilitystudien, som leds av Anna Boström, Veterinary Teaching Hospital i Helsingfors, vill ta reda på vilka fysiska krav som agility ställer på hundar för att öka deras säkerhet och välmående.
Peter Savolainen vid Kungliga Tekniska Högskola i Sverige ska undersöka hur avel har påverkat jämthundens och svensk lapphunds gener och hälsa, jämfört med äldre hundar utan ras genom att analysera DNA från 100–200 år gamla hundskinn från gamla kläder. Sedan jämförs detta med blodprover från dagens hundar för att se skillnader i genetisk mångfald, inavel och skadliga gener.
Årets ämnen fokuserar bland annat på att förbättrad hästvälfärd inom dressyren samt hur tystnadskulturen inom ridsporten kan minska men också förbättrade metoder för diagnostisering av vanliga sjukdomar och skador.
Elke Hartmann, Sveriges lantbruksuniversitet
Ett nytt bedömningsprotokoll ska förändra fokus vid dressyrtävlingar. I stället för att identifiera brister ska projektet bidra till att hjälpa sporten att uppmärksamma och belöna harmoni i linje med god hästvälfärd. I nära samarbete med ridsportförbundet, sportens aktiva och forskare ska ett bedömningsprotokoll utvecklas med hästvälfärd och harmoni i fokus.
Hans Erik Næss, Høyskolen Kristiania
Susanne Johansson, Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH
Varför är det svårt att säga ifrån när hästvälfärden brister? Genom att undersöka sociala och psykologiska barriärer hoppas forskarna kunna minska tystnadskulturen och därmed bidra till att skapa en större gemenskap inom ryttarvärlden och öka hästsportens legitimitet inför omvärlden.
Thomas Bergström, SLU
Undersöka förbättrad diagnostisering med fokus på hästar med EMS (Ekvint metabolt syndrom), vilket är förknippat med höga insulinnivåer. Den nya diagnosmetoden bygger på hästspecifika analyser av C-peptid och förväntas ge en mer tillförlitlig bild av om förhöjda insulinnivåer beror på ökad produktion eller på nedsatt förmåga att omsätta insulin hos den enskilda hästen.
Emma Persson-Sjödin, SLU
Fokuserar på att förbättra diagnostiseringen av hälta genom att titta på effekten av longering, böjprov och lokalbedövning på hästens grad av hälta. Objektiva analysmetoder har avslöjat brister i traditionella hältutredningar som kan leda till felaktiga diagnoser och nu ska metoderna för diagnostisering undersökas.
Carl Peter Halvarsson, SLU
Utveckla fram en analysmetod för att påvisa bandmask hos häst på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt för att undvika kolik och andra hälsoproblem.
Emma Margareta Strage, SLU
Hege Brun-Hansen, Norwegian University of Life Sciences
Forskarna vill fokusera på att förstå vilka genvarianter som ökar eller minskar risken för infektionssjukdomar. Resultaten kan i framtiden användas både i avelsarbetet och för mer effektiva behandlingar.
Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde den 16 december 2025 att bevilja 14 nya projekt forskningsfinansiering för 2026. Den totala summan är 39,6 miljoner kronor. Projekten är av hög relevans för lantbruksföretagen och av hög vetenskaplig kvalitet. Agrias avsättning till Stiftelsen Lantbruksforskning är 480 000 kronor för 2026.
Eva Tydén, SLU
Inälvsparasiter hos betande idisslare orsakar hälsoproblem och ekonomiska förluster, samtidigt som ökad resistens mot anthelmintika försvårar behandlingen. Projektet syftar till att undersöka probiotikas potential som hållbart alternativ i parasitkontroll hos nötkreatur och får. Genom att använda organoider från löpmagen (in vitro-modeller) kombinerat med fältförsök i naturligt infekterade djur, studeras probiotikas effekter på epitelbarriär, immunförsvar och parasitetablering. Projektet omfattar biobanksetablering av organoider, screening av EFSA-godkända Lactobacillus-stammar samt fältvalidering av probiotisk behandling. Förväntat resultat är vetenskapligt underbyggd evidens för probiotika som komplement till läkemedel, vilket kan bromsa resistensutveckling och minska miljöpåverkan i betesmarker.
Peter Halvarsson, SLU
Lungmask (Dictyocaulus spp.) orsakar hosta, nedsatt tillväxt och lägre produktion hos nöt och får och symptom märks särskilt hos ungdjur. Dagens diagnostik har begränsad känslighet och tillförlitlighet. Projektets syfte är att förbättra diagnostiken genom att dels optimera den klassiska Baermanns metod, dels utveckla en snabb molekylär analys (LAMP). Målet är att ta fram känsliga och praktiska metoder som kan användas i rutindiagnostik. Arbetet sker i tre delar: (1) identifiera faktorer som påverkar larvdetektion i Baermanns metod, (2) utveckla och testa LAMP-metoden för lungmask, och (3) jämföra metoderna med fältprover. Resultaten kommer att ge tydliga riktlinjer för diagnostik och bidra till bättre beslut om behandling. Detta stärker djurhälsa, förbättrar djurvälfärd vilket ökar produktion och lönsamhet. Det bidrar också till korrekt användning av avmaskningsmedel. Projektet har därför direkt nytta för djurägare, veterinärer och diagnostiska laboratorier.
Ola Lundin, SLU
Skadegörare orsakar betydande ekonomiska förluster i växtproduktionen. Växtskyddsmedel har framgångsrikt kunnat begränsa sådana förluster, men granskas och regleras alltmer på grund av möjliga risker för miljö och hälsa. Dessutom begränsar bristen på upptäckter av nya verkningssätt, ökande kostnader för registreringar och resistensutveckling också utsikterna för att förlita sig på kemiska bekämpningsmedel för växtskydd. Det finns därför ett akut behov av alternativa strategier för växtskydd. I Sveriges har speciellt en snabbt minskande tillgång till kemiska insekticider identifierats som ett hot. Det här projektet är ett branschsamarbete som kommer att arbeta för att förbereda svenskt jordbruk för en snar framtid med mycket begränsad tillgång till kemiska insekticider. Vi kommer genomföra en sårbarhetsanalys för svenskt jordbruk med avseende på användning av kemiska insekticider samt identifiera och praktiskt testa alternativa metoder för kontroll av skadeinsekter.
Wiebke Mareile Heinze, SLU
Daggmaskar är viktiga ekosystemingenjörer som påverkar markprocesser och ekosystemtjänster men påverkas själva av lokala markförhållanden. Detta leder ofta till den paradoxala situationen att de saknas i de jordar där deras positiva effekter skulle vara störst. Projektet undersöker hur åtgärder på jordbruksfält kan främja daggmaskars (åter)kolonisering och bidra till växtproduktion och hälsosammare jordar. Laboratorieförsök kommer att undersöka hur tillsatser av olika typer av organiskt material påverkar daggmaskarnas grävningsaktivitet och därigenom markstrukturen Vi testar även om daggmaskar föredrar vissa material och ändrar sin rumsliga fördelning och grävningsmönster. En kompletterande fältstudie följer hur daggmaskpopulationer, markstruktur och grödornas tillväxt utvecklas under tre säsonger efter tillförsel av organiskt material eller mellangrödor. Målet är att rekommendera praktiska åtgärder som stärker markens biologiska mångfald och hälsa.
