Agria och SKK forskningsfond fördelar 8,3 miljoner kronor till fem nya forskningsprojekt samt åtta förlängda projekt för 2025. Agria forskningsfonds bidrag till Stiftelsen Hästforskning för 6 nya forskningsprojekt. Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde den 12 december 2024 att bevilja 14 nya projekt finansiering för 2025.
Viktiga områden som virus som orsakar hjärninflammation hos hundar och människor, antibiotikaresistens samt smärtlindring vid katters kejsarsnitt kommer att belysas. Av de nya projekten kommer tre att utföras vid Sveriges lantbruksuniversitet medan två av forskarna hör hemma vid Köpenhamns universitetet
- Att motarbeta risken att människor smittas med allvarliga sjukdomar via sina husdjur och antibiotikaresistens står högt på samhällets agenda. Jag är stolt över att vi kan bidra till att skapa mer kunskap om viktiga områden för fler friska djur och som samtidigt gynnar humanhälsan, säger David Haak, vd i Agria.
Agria och SKK forskningsfond ska främja forskning om sällskapsdjur inom områden som veterinärmedicin, genetik och etologi. Den kan även stötta projekt relaterade till sällskapsdjurens psykiska, sociala och ekonomiska betydelse för människan och samhället.
- Vi är stolta över att kunna göra en insats för forskningen kring hundhälsa och hundvälfärd i Sverige i samarbete med Agria. Att utveckla kunskapen kring hundars hälsa och mentalitet är något som alltid står högt upp på vår agenda, säger Kees de Jong, vd för Svenska Kennelklubben.
Syftet är att kartlägga vilka bakterier som orsakar smärtsam och synhotande infektiös ulcerativ keratit (infektion i hornhinnesår) hos hund, katt och kanin.
Projekttid: 3 år
Sökande: Lena Ström, SLU, Sverige
Syftet med projektet är att utöka vår kunskap om virusinducerade sjukdomar i centrala nervsystemet (CNS) hos hundar och att identifiera vanliga sjukdomsmönster vid encefalit (hjärninflammation) hos hundar och människor.
Projekttid: 3 år
Sökande: Cecilia Ley, SLU, Sverige
Projektet syftar till att förbättra djurvälfärden för honkatter vid kejsarsnitt och laktation genom att identifiera effektiva och säkra smärtlindringsmetoder till kattmamman som i låg grad påverkar kattungarna.
Projekttid: 3 år
Sökande: Anneli Rydén, SLU, Sverige
Forskningsprojekt syftar till att utföra en djupgående analys av genetiska riskfaktorer associerade med utvecklingen av höftledsdysplasi hos hundar.
Projekttid: 2 år
Sökande: Maja Arendt, Köpenhamns universitet, Danmark,
Projektet syftar till att undersöka hur hundägare drar nytta av hundens mentalitetsbedömningar. Först studeras hur väl ägare förutsäger sin hunds beteende, och identifiera områden där ägare behöver mer information.
Projekttid: 1 år
Sökande: Roi Mandel Biefer, Köpenhamns universitetet, Danmark
Johan Lundblad, Swedish University of Agricultural Sciences
Detta projekt syftar till att undersöka implementeringen av videoövervakning som ett verktyg för smärtövervakning i kliniken och hemma i stallet. Ortopedisk smärta kommer att vara modell för studien och vi kommer att ha en unik möjlighet att samla data från en pågående klinisk studie. Jämförelser mellan etogram från videoövervakning, objektiv rörelseanalys och traditionella smärtmarkörer kommer att göras för att dra analytiska och praktiska slutsatser angående effektiva metoder för att analysera smärta hos hästar. Detta projekt syftar till att brygga avståndet mellan de teknologiska framstegen hos modern videoövervakning och de tydliga utmaningarna som smärtövervakning hos hästar innebär. Användningen av video kommer att bidra till att öka hästägarens kunskap om smärtbeteenden, vilket är aktuellt eftersom automatiserade verktyg för igenkänning av sjukdomar är vanliga idag och behovet av implementering baserad på vetenskapliga resultat är därför av yttersta vikt.
Morten Tofastrud, Inland Norway University of Applied Sciences
Fri bevegelse på sommerbeite anses som viktig for unghesters utvikling. Denne studien vil sammenlikne atferd, stressnivåer og vekst hos åringer på tvers av de tre sommerbeite systemene: Fritt beitende i fjellet, på inngjerdede beitemarker og i staller med tilgang til luftegård. Over to somre skal 60 hingster av norsk-svenske kaldblodstraverhingster overvåkes ved hjelp av GNSS og akselerometre. Data fra disse enhetene vil med hjelp av videoanalyse og kunstig intelligens (AI) bli brukt til å kvantifisere daglige tidsbudsjett for ulike atferder. Kortisolnivåer i avføringsprøver vil benyttes for å bestemme stressnivået hos hestene i de ulike gruppene. Hestene vil bli fulgt opp med holdvurderinger og vektmålinger før og etter beiteslipp. Studien vil bli utført i samarbeid med hesteorganisasjoner og vil publisere funnene i både populære og vitenskapelige tidsskrifter.
Sofia Mikko, Swedish University of Agricultural Sciences
Mikroftalmi avser onormalt små ögon (uni- eller bilateralt). Preliminära data från våra senaste studier av Ekvin Microftalmi (EqMi) indikerar ett atypiskt arvsmönster och en prevalens på 1/464 levande föl. Vi har samlat ≈250 EqMi-fall i Sverige, Belgien och Tyskland och har etablerat ett konsortium för att accelerera vår forskning. Vi kommer kliniskt att beskriva fall av EqMi; utföra djup WGS för att detektera germinal mosaikism, RNA-sekv för att upptäcka förändrade transkriptom och ”long-read” WGS för att identifiera strukturell variation. Dessa nya data kommer att analyseras och integreras med befintliga data mha en kombination av bioinformatik och maskininlärning och därigenom upptäcka förmodade sjukdomsorsakande varianter och atypiska arvsmönster av EqMi. Det övergripande syftet med vårt projekt är att förbättra hästars hälsa och välbefinnande, och för att hjälpa uppfödare i välgrundade avelsbeslut kommer vi att utveckla en plan för avelsrådgivning i enlighet med aktuell arvsgång.
Lena Ström, SLU
Sår på ögats hornhinna är ett vanligt och smärtsamt sjukdomstillstånd hos häst som kan leda till synnedsättning och blindhet om det inte behandlas korrekt. I syfte att förebygga infektion och komplikationer förskrivs ofta bredspektrumantibiotika i det akuta skedet, då svar på mikrobiell analys och resistensbestämning vanligen tar dagar att erhålla. I dagsläget saknas kunskap om vilka mikrober som är involverade i hornhinneinfektioner hos svenska hästar. Det råder även brist på kunskap om deras resistensmönster, Detta leder sannolikt till onödigt bruk av bredspektrumantibiotika vilket driver resistensutveckling. Studien syftar till att identifiera mikrober som orsakar hornhinneinfektioner hos svenska hästar, bedöma deras resistensprofiler och utvärdera faktorer som påverkar läkning. Resultaten kommer att bidra till förbättrade behandlingsstrategier, samt vägleda antibiotikaanvändning för veterinärer i klinisk verksamhet genom att skapa underlag för uppdatering av svenska riktlinjer.
Johanna Lindahl, Swedish Veterinary Agency
Stefan Börjesson, Norway
Antimikrobiell resistens (AMR) utgör inte bara ett långsamt hot mot människors hälsa utan också mot hästar och dagens avelssystem för hästar. I framtiden kommer detta göra antibiotika ineffektiva och ge obotliga infektioner. För att generera mer kunskap om förekomsten av resistenta bakterier vid livmodersinflammationer och på stuterier, samt förstå de hygien- och biosäkerhetsrutiner som kan förebygga spridning och utveckling av AMR, kommer vi att genomföra ett gemensamt norsk-svenskt projekt. Projektet kommer att utvärdera resistenta bakterier retrospektivt, men också screena för AMR på stuterier och i hästpopulationen, och använda en enkät för att utvärdera hygien och antibiotikabehandlingar på gårdarna. Resultaten kommer att bidra till förbättrade riktlinjer för antibiotikabruk, förbättrade riktlinjer för biosäkerhet, och i slutändan förbättrad hälsa, avel och välfärd för hästar i framtiden. Studien kommer också öka förståelsen för hur antimikrobiell resistens utvecklas och sprids.
Grete Jørgensen, NIBIO Norwegian Institute of Bioeconomy Research
Karin Morgan, Sweden
Hestetrening kan betraktes som et samspill som involverer både menneske og hest. Dette krever en tverrfaglig tilnærming, for å undersøke sammenhengen mellom eierbevissthet og hestevelferd. Hovedmålet med prosjektet er å bidra til økt hestevelferd ved å øke bevisstheten og skape en dypere forståelse av hest. Vi vil rekruttere minst 20 hestestudenter i Norge og Sverige, som disponerer to hester hver, til studiet. De vil bli undervist i symbolmetoden der hester lærer å kommunisere om de ønsker å ha på seg et dekken eller ikke (WP1). Studenter som lykkes, vil deretter bli invitert til å delta i en studie om dekkenpreferanser hos svett hest (WP2). I WP 3 vil studentene bli intervjuet om deres holdninger, tro og syn på hest og hestetrening før de starter, under undervisningen og etter slutten av forsøket med svette hester. Informasjon samlet i WP1-3 vil inngå i en håndbok som vil bidra til å overføre symbolmetoden til profesjonelle så vel som private praktikere (WP4).
Stiftelsen Lantbruksforskning beslutade vid sitt fördelningssammanträde den 12 december 2024 att bevilja 14 nya projekt finansiering för 2025. Projekten täcker in många forskningsområden 2025. Av de sex beviljade projekten inom livsmedel - animalier är det två projekt som har erhållit forskningsfinansiering som Agria affärsområde Sverige ser är särskilt angelägna för Agria som vi även kommer kommunicera kring. Vidare ser Agrias AO Sverige att det bland de fyra beviljade projekten inom livsmedel – växtodling är ett som är särskilt angeläget för Agria. Och slutligen är det av de fyra beviljade projekten inom klimat & miljö ett som är särskilt angeläget för Agria.
De utvalda animalieprojekten strävar efter att hitta faktorer som kan stärka djurvälfärd och hållbarhet i lamm- och mjölkproduktion, och inom växtodling hitta verktyg för öka robustheten i ett alltmer utmanande klimat och slutligen det utvalda klimat & miljöprojektet som syftar till att öka kunskaperna om utsläppspåverkan vid klimatanpassad vattenhantering i odlingslandskapet.
Dinah Seligsohn, SVA
Projektet syftar till att uppskatta och minska inverkan av den fästingburna infektionen anaplasmos hos betande får, en sjukdom som orsakar stora produktionsförluster, djurlidande och sänkt djurvälfärd. Förekomst av anaplasmabakterier i fästingar insamlade från bete, lamm och får med eller utan misstänkt anaplasmos på Gotland och i södra Sverige och blod- och organprover från lamm och får med sjukdom kommer undersökas. Fårproducenternas förebyggande rutiner mot fästingangrepp och behandlingsrutiner vid sjukdom kommer kartläggas. Den nya kunskapen om vilka anaplasmaarter som fästingarna bär på, inklusive eventuella saminfektioner, samt vilka riskfaktorer som föreligger för förekomst och sjukdomsförlopp kommer ligga till grund för uppdaterade och förbättrade råd kring sjukdomen och hur den kan förebyggas. Den nya kunskapen kommer stärka konkurrenskraften inom svensk fårproduktion och minimera djurlidande, antibiotikaanvändning och produktionsförluster.
Frederik Fikse, Växa Sverige
Växthusgasutsläpp från nötkreatur är den största hållbarhetsutmaningen för svensk mjölk- och köttproduktion. Projektet skapar möjlighet för att genom avel kraftigt och bestående reducera metanutsläpp, utan att påverka kornas effektivitet. Med avelsvärden som beskriver nedärvningsförmågan till lägre metanutsläpp kan urval även baseras på minskat metanutsläpp. Detta projekt kommer att samla in mätningar av enskilda kors metanutsläpp för att kunna ta fram avelsvärden. Fem ’sniffers’ som mäter metan från kons utandningsluft kommer att installeras i besättningar som ingår i SLU Gigacow. Konstant kvalité på registreringarna säkerställs genom att utveckla ett system för kontinuerlig övervakning, som larmar när kalibrering och underhåll behövs. Vidare kommer metanregistreringarna att användas för genetiska analyser, tillsammans med registreringar tillgängliga från övriga nordiska länder. Resultat av dessa analyser utgör grunden för implementering i den nordiska avelsvärderingen.
Ortrud Jäck, SLU
Förändrade väderförhållanden som torka och höga temperaturer utgör en risk för både livsmedelsförsörjning och produktion om sorterna av lantbruksgrödor inte är anpassade till att klara dessa förhållanden. Syftet av projektet är att ta fram metoder och protokoll anpassad till svenska odlingsförhållanden som tillåter en rättvis och tillförlitlig bedömning av sorternas abiotiska stresstolerans och avkastningsstabilitet i framtidens värdeprovning. Användning av statistiska modeller som tar hänsyn till rumsliga korrelationer i försök ska öka användbarhet av stressdrabbade försök, lämpligt mått för bedömning av avkastningsstabilitet ska tas fram och genom utökade mätningar och graderingar i sortförsöken vill vi definiera abiotiska stressförhållanden och identifiera samband mellan abiotisk stresspåverkan och sortpresterande i utvalda grödor, samt identifiera indikatorsorter som möjliggör en klassificering av försöken i olika grad av stress i framtidens värdeprovning.
Magdalena Zofia Bieroza, SLU
Accelererande klimatförändringarna kräver brådskande satsningar på åtgärder för att minska de negativa effekterna av torka och översvämningar på produktionen. Intressenter testar nya åtgärder som ”retention-irrigation system” (RIS), men vi vet inte hur RIS påverkar reglering av näringsämnen i mark och deras utsläpp till luft som lustgas och till vatten som nitrat och fosfat. Därför utvärderar vårt projekt dessa effekter i tre avrinningsområden som är utrustade med toppmoderna, högfrekventa mätare av näringsämnen. Vi kommer att undersöka RIS effekter på markens kapacitet för att reglera ansamling av näringsämnen och förluster till luft och vatten i mikrokosmexperiment och fältförsök. För att skala upp dessa fynd till hela avrinningsområden kommer vi att använda hydrokemiska modeller och testa effekter av RIS i olika klimatscenarier. I projektet kommer vi att få en mekanistisk förståelse för effekterna av RIS och stödja riktlinjer för RIS-implementering som kan uppfylla flera miljömål.
