Total handlar det om 10 nya och 9 pågående forskningsprojekt som delar på 9,6 miljoner kronor. Med fokus på hund, katt och kanin. Agria forskningsfonds bidrag till Stiftelsen Hästforskning blir i år två miljoner kronor – som långsiktigt ska främja förbättrad djurhälsa och hästvälfärd. Genom Stiftelsen Lantbruksforskning går Agria forskningsfond in med totalt 420 000 kronor 2024 till forskning om lantbrukets djur och grödor.
Smärta och stress orsakar liknande fysiologiska och beteendemässiga förändringar, vilket kan försvåra upptäckt av smärttillstånd hos djur. Projektet inkluderar studier av 360 hundar och hundägare med validerade frågeformulär, kliniska studier och mentaltest. Målet med projektet är att öka kunskapen om hur personlighet påverkar stress- och smärtuttryck. Ökad kunskap om stress- respektive smärtbeteende förväntas resultera i förbättrad smärtdiagnostik hos hundar och därmed förbättrad djurvälfärd.
Projekttid: 3 år
Sökande: Eva Sandberg, SLU
Syftet med denna studie är att karakterisera hundens sköldkörtel i samband med olika hormonsjukdomar (hypotyreos, sjukdom i binjurar, tumörer i sköldkörtel med flera). Detta kommer att göras med hjälp av datortomografi (CT) och med jodkartor. CT-jodtäthetsbilder har till exempel potential att förbättra visualiseringen av hela sköldkörteln, dess genomblödning och därigenom hjälpa till att skilja mellan en inflammerad sköldkörtel vid autoimmun sköldkörtelinflammation och tillbakabildning av sköldkörteln i slutskedet av hypotyreos.
Projekttid: 2 år
Sökande: Marion Schmicke, Tierärztliche Hochschule, Hannover, Tyskland
Projektet undersöker sociala mediers roll för att främja ansvarsfullt katt- och hundägande. Målen inkluderar att förstå sociala mediers råd i linje med veterinära riktlinjer, dess inverkan på husdjursvård och dess roll i djurägares hälsokompetens. Studien kombinerar Netnografi av sociala medier och intervjuer med katt- och hundägare. Förväntade resultat: tidskriftsartiklar, rapporter och samutformade kommunikationsriktlinjer för ansvarsfullt katt-/hundägande på sociala medier.
Projekttid: 3 år
Sökande: Maria Fuentes, Lunds universitet
Den djupa känslomässiga kopplingen mellan människor och deras husdjur har en enorm potential för ömsesidigt välbefinnande. Liknande psykologisk ångest som finns i mänskliga relationer kan också manifestera sig i band mellan människor och husdjur. Vårt undersökningsprojekt kretsar kring två primära mål: att utforska samspelet mellan ägare-husdjurs personlighetskongruens och anknytningsstilar och att fördjupa sig i kopplingen mellan vårdgivarens valpblues och vårdgivarens beteende, såväl som dess inverkan på hundens senare beteendeutveckling.
Projekttid: 1 år
Sökande: Lohi Hannes, Helsingfors universitet
Artrossmärta hos kaniner har tidigare inte studerats. Denna forskning syftar till att studera förändringar i rörlighet, aktivitet och beteende hos kaniner utan och med höft- eller knäartrit. Passiv och aktiv ledrörelseomfång i knä- och höftleder mäts med hjälp av en vinkelmätare och tvådimensionell rörelseanalys. Allmän aktivitet registreras med en aktivitetsmonitor som fästs i en sele på kaninen och aktivitet mäts under 30 minuter två gånger per dag. Rörelseomfång och aktivitetsresultaten för kaniner med och utan artrit jämförs med hypotesen att kaniner med artrit är mycket mindre mobila och aktiva än andra kaniner.
Projekttid: 3 år
Sökande: Johanna Mäkitaipale, Helsingfors universitet
Syftet med projektet är att ta fram en etnografisk studie av intimitet mellan människor och hundar i livet för danska äldre människor som bor ensamma. Projektet uppmärksammar åldrande som ett tillstånd som påverkar både hunden och dess ägare och utforskar hur det påverkar relationen. Rekommendationer kommer att tas fram för aktörer som arbetar för att främja äldre vuxnas och sällskapshundars sociala välbefinnande. Uppmärksamhet kommer att ägnas åt etiska frågor i relation till både hundens och ägarens välbefinnande.
Projekttid: 2 år
Sökande: Nete Schwennesen, Roskilde universitetscenter
De senaste genombrotten inom genomik har genererat en mängd komplexa data. Trots framsteg är orsakerna till de flesta ärftliga sjukdomar hos hund fortfarande svårfångade. Osäkerheten leder till uteslutning av hundar från avelspopulationen vilket resulterar i minskad genetisk variation, vilket potentiellt ökar förekomsten av andra hälsoproblem. I detta projekt kommer vi att undersöka orsaken till elva ärftliga hundsjukdomar med en kombination av experimentell validering och en ny maskininlärningsmetod.
Projekttid: 1 år
Sökande: Suvi Mäkeläinen, Uppsala universitet
Detta projekt syftar till att få mer insikt i utvärdering av funktionalitet för hundar i olika situationer, såväl brukshundar som hundar som huvudsakligen hålls som sällskap. Baserat på frågeformulär och beteendebedömningsdata kommer vi att identifiera specifika önskade egenskaper enligt olika kategorier av hundägare, undersöka i vilken utsträckning beteendebedömningar förutsäger arbetsframgång och undersöka möjliga samband mellan nuvarande och nya utvärderingsmetoder.
Projekttid: 3 år
Sökande: Therese Rehn, SLU
Detta projekt kommer att avslöja faktorer som främjar positiva sociala interaktioner och förhindrar välfärdsutmaningar bland katter som bor i ett hem, och det kommer att kommunicera resultat om dessa faktorer så att de kan gynna både katterna och deras ägare. Projektet använder en samhällsvetenskaplig metod med blandade metoder som kommer att inkludera djupgående kvalitativa intervjuer med ägare till mer än en katt, följt av en enkätstudie som skickas till ett representativt urval av danska katter.
Projekttid: 1 år
Sökande: Peter Sandøe, Köpenhamns universitet
Över arterna är det känt att höga nivåer av inavel kan leda till minskad kullstorlek. Det finns stor variation i kullstorlek mellan hundraser av liknande kroppsstorlek och vi vill undersöka om detta är korrelerat med graden av genetisk variation. Om vi påvisar en korrelation och hittar ett uppdaterat mått på "normal" kullstorlek för en given storlekskategori av hund, kan kullstorleken i framtiden användas som en enkel tidig indikator för när det är nödvändigt att vidta åtgärder.
Projekttid: 1 år
Sökande: Kim Kathrine L Bellamy, Norsk Kennel Klub
2 MSEK till ny hästforskning om hållbar avel, kartläggning av EHV-1 och säkrare hältdiagnostik. Agria forskningsfonds bidrag till Stiftelsen Hästforskning blir i år två miljoner kronor – som långsiktigt ska främja förbättrad djurhälsa och hästvälfärd. Sedan 1938 stödjer Agria forskning om hästars hälsa genom att avsätta en del av premieintäkten.
– Stiftelsen har glädjande nog kunnat bevilja ansökningar med en stor spridning som förväntas bidra signifikant till hästars förbättrade hälsa och välfärd ur ett flertal aspekter, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare på Stiftelsen Hästforskning.
Åsa Gelinder Viklund, Sveriges lantbruksuniversitet
Forskarna vill titta på optimala egenskaper för sunda och högpresterande sporthästar. Genom olika typer av analyser och modeller kommer registrerade beskrivna egenskaper hos unga SWB-hästar kopplas till hälsostatus, livslängd och tävlingsresultat. Målet med projektet är att bidra med viktig kunskap för uppfödare och avelsorganisationer, för att främja hållbar hästproduktion och god hästvälfärd.
Susanna Sternberg, Sveriges lantbruksuniversitet & Cecilia Wolff, Norwegian Veterinary Institute
Forskarna vill kartlägga förekomst och riskfaktorer för den allvarliga EHV-1-infektionen hos svenska och norska hästar. Resultaten från projektet kommer hjälpa hästnäringen att vidta åtgärder för att förebygga spridning av EHV-1 och hantera framtida utbrott.
Emma Persson-Sjödin, Sveriges lantbruksuniversitet & Anne Selven Kallerud, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet
Forskare har för avsikt att lägga en vetenskaplig grund för att tyda objektiv rörelseanalys vid longering av hästar. Genom kunskapen som inhämtas i projektet kan hästägare och tränare enklare upptäcka hälta och även bidra med förbättrad diagnostik vid veterinärbesök – vilket ger en snabbare och säkrare diagnostik vid hältutredningar.
Susanne Johansson, Gymnastik- & idrottshögskolan & Åse Strandbu, Norges idrottshøgskole
Maria Terese Engell, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet & Anna Byström Sveriges lantbruksuniversitet
Susanne Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet & Peer Berg, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet
Maria Ek Styvén, Luleå tekniska universitet
Förutom de nya projekten beviljas även tolv pågående projekt fortsatt finansiering. Av de pågående projekten är sex svenska, två norska och fyra samverkansprojekt mellan länderna.
Agria stöttar forskningsprojekt för stärkt djurvälfärd och klimatanpassning
Genom Stiftelsen Lantbruksforskning går Agria forskningsfond in med totalt 420 000 kronor till forskning om lantbrukets djur och grödor. Målet är att forskningsresultaten ska bidra till ökad djurvälfärd och nya vägar till ett mer klimatanpassat lantbruk.
Bland de utvalda projekten för 2024 finns två inom animalier som strävar efter att hitta faktorer som kan stärka djurvälfärden och hållbarheten inom mjölkproduktion, medan de två utvalda projekten inom klimat och miljö syftar till att öka åkerbrukets och foderförsörjningens robusthet i ett alltmer utmanande klimat.
Åsa Olsson Nyström, NBR Nordic Beet Research Foundation
Målet med projektet är att fördjupa kunskapen om hur mellangrödor kan användas för att förbättra bördighet, öka kolinlagring, få friskare grödor, ökad livsmedelsproduktion och mindre klimatpåverkan i växtodlingssystem. Fokus kommer att ligga på knäpparlarver, som ger upphov till allvarliga kvalitetsnedsättningar i matpotatis och som är ett ökande problem i Sverige och utomlands. I sockerbetor är det fokus på thrips, som ger tidiga tillväxtstörningar, och bladlöss som kan överföra virusgulsot.
Karl Mårten Alexander Hetta, SLU
Det ställs allt större krav på klimatanpassning av växtodlingen för att säkerställa en uthållig animalieproduktion. Utmaningarna omfattar bland annat perioder av torka, omfattande regn och varierande övervintring. Ett koncept för att minska riskerna - och som dessutom har lägre klimat- och miljöpåverkan - är Dual Purpose Cropping Systems (DCPS), vilket innebär kombinationer av vår- och vinterannuella grödor inom en sekvens i växtföljden för att producera både grovfoder och spannmål. I projektet är syftet att testa nya alternativa kombinationer under olika geografiska förutsättningar.
Evgenij Telezhenko, SLU
Varje år registreras och rapporteras runt 500 000 klövverkningar på mjölkkor i Sverige. Syftet med klövvård är att i tid upptäcka, behandla och förebygga smärtsamma klövskador. Målet med projektet är att vidareutveckla och verifiera koncept för bästa praxis inom klövvård. Korrekt verkade, välmående, hållbara kor innebär bättre djurvälfärd, förbättrad ekonomi och bättre konkurrenskraft för mjölkföretag.
Cecilia Maria Elisabeth Kronqvist, SLU
Projektet syftar till att vidareutveckla konceptet med förlängda kalvningsintervall för mjölkkor, genom att möjliggöra att kategorisera kor efter deras potential att passa för ett normalt (12 månader) eller förlängt (mer än 14 månader) kalvningsintervall, samt att studera effekter på besättningens nyckeltal om kalvningsintervallet förlängs för utvalda kor. Att förlänga kalvningsintervallet förbättrar fruktsamheten utan att påverka medelavkastningen, men för kor som inte har en uthållig laktation riskerar det att leda till långa sintider och därför en försämrad effektivitet och djurhälsa.
