Totalt har 24 ansökningar inkommit och 15 projekt har beviljats anslag för forskning om sällskapsdjur. För 2019 får åtta nya forskningsprojekt för häst ta del av medel, Agria Forskningsfond bidrar med 1,7 mkr till de utvalda forskningsprojekten. Agria har forskningsfinansierat två projekt för lantbruket år 2019.
Ann Pettersson, Sveriges Lantbruksuniversitet Sverige. År 1 av 3.
Tandlossning är hundens vanligaste och mest underdiagnosticerade sjukdom. Daglig tandborstning är väsentligt för prevention och uppbromsning av sjukdomen. Kunskapen om tandborstningens betydelse är idag för låg hos hundägare. Motiverande samtal (MI) är en kommunikationsmetod för att stimulera förändring. Målet med denna studie är att undersöka metodens användbarhet med syfte att öka hundägares efterlevnad av rekommendationer avseende hemtandvård på hund.
Susanne Cirera, Köpenhamns Universitet, Danmark. År 1 av 2.
Projektet ska undersöka om det går att etablera en test för allvarliga sjukdomar i hjärna och hjärnhinnor med mål att få tidig diagnostik och behandling. Idag ställs diagnos med hjälp av ta ut ryggmärgsvätska. Nu vill man undersöka om det går att ställa diagnos med hjälp av ett vanligt blodprov och därmed utan speciell expertis så att snabb behandling kan sättas in.
Lisbeth Rem Jessen, Köpenhamns Universitet, Danmark. År 1 av 3.
Det saknas diagnostiska metoder som inte är förenat med operativa ingrepp för att ställa diagnosen njurinflammation hos katt. Projektet vill finna en metod att med mikroRNA från urin diagnosticera njurinflammation. Projektet kommer att drivas som en fall-kontroll multicenterstudie.
Anna Boström, Veterinärfakulteten Helsingfors Universitet, Finland År 1 av 3.
Projektet är en del i en doktorandutbildning och syftar till kartlägga de fysiska krav som ställs på hundarnas muskler och skelett under utövande av agility. Syftet är att säkerställa hundvälfärd och säkerhet för agilityhundar. Man kommer att undersöka hur hundarnas fart, banunderlag träningsintensitet mm påverkar hundarna
Kim Kathrine L Bellamy, NMBU Veterinärhögskolan Norge. År 1 av 1.
Katarakt är en ögonsjukdom som karakteriseras av grumlingar i ögats lins, som kan leda till nedsatt syn och blindhet. Katarakt är en påtaglig hälsofråga i rasen bichon havanais och tycks förekomma i drygt 11% av populationen. Målet med projektet är att utveckla en DNA test för sjukdomen.
Anna Bendz, Göteborgs Universitet, Sverige. År 1 av 2.
Projektet vill bidra till kunskapen om hundens betydelse för samhället samt om hur hundar bidrar till social tillit och attityden till folkvalda. Projektet består av tre delstudier och använder enkätundersökningar samt survey-experiment. Resultaten bidrar till att förstå villkoren för hundens och människans relation i samhället och kan vara till nytta för alla organisationer och aktörer som verkar för att hunden ska kunna fylla sin funktion som människans bästa vän i dagens Sverige.
Janne Graarup Lyngby, Köpenhamns Universitet, Danmark. År 1 av 3.
Cancer i magtarmkanalen ses hos 14% av alla katter med cancer. Eftersom de kliniska symtomen hos katter med cancer i magtarmkanalen inte skiljer sig mycket från symptom på andra magtarmsjukdomar, krävs det ofta många olika diagnostiska tester. Genom kartläggning av olika gallsyror hoppas projektet kunna validera användningen av gallsyraprofiler i avföringen som en biomarkör för magtarmsjukdomar.
Emma Strage, Sveriges Lantbruksuniversitet Sverige. År 1 av 1.
Diabetes är en allt vanligare sjukdom hos katter men relativt lite är känt både om sjukdomsmekanismer och lämplig behandling. I detta projekt kommer isolerade Langerhanska öar från katter att undersökas. Bland annat kommer insulinsekretion som svar på glukos och antidiabetiska läkemedel att mätas, liksom effekten av odling i närvaro av höga glukos- och fettsyrenivåer. Resultaten kan leda till ny kunskap om diabetespatofysiologi och förbättrad behandling av sjukdomen hos katter.
Peter Karlskov-Mortensen, Köpenhamns Universitet, Danmark. År 1 av 1.
Många hundar lider av epilepsi och Petit Basset Griffon Vendeen (PBGV) är en av de raserna där över 10 % har denna sjukdom. Forskarna har i tidigare undersökningar upptäckt två gener som är länkade till epilepsi hos PBGV och i projektet ”Ingen mer epilepsi i Petit Basset Griffon Vendeen” vill de undersöka dessa två gener for att hitta de mutationer som orsaker sjukdomen. Avsikten är att ytterligare utveckla en genetisk test som vill vara andvändbar för avelsplanering, så att sjukdomen med tiden kan utrotas.
Hannah Harjen, NMBU Veterinärhögskolan Norge. År 1 av 2.
Det är inte ovanligt att hundar blir bitna av huggorm under framför allt tiden mellan april och oktober. Projektet syftar till att bättre beskriva effekterna av huggormsbett hos hundar med ett särskilt fokus på njursjukdom, hjärtrytmstörningar och blodproppar. Denna forskning kan bidra till att optimera riktlinjer för behandling av dessa patienter samt potentiellt identifiera mer känsliga tester för njurskador och blodproppstendenser.
Peter Damborg, Köpenhamns Universitet, Danmark. År 1 av 3.
Urinvägsinfektioner hos hund är vanliga och överbehandlas ofta med antibiotika. I detta 3-åriga projekt rekryteras 66 hundar med urinvägsinfektion och den kliniska effekten av två olika behandlingstyper prövas. (A) amoxicillinbehandling tills klinisk tillfrisknande + 1 dag och (B) 7 dagers behandling med amoxicillin. Antagande är att den kliniska effekten kommer att vara lika i de två grupperna, men att behandlingslängden kommer att vara betydligt kortare i grupp A. Ett sådant resultat kan ha en dramatisk inverkan på framtida riktlinjer och antibiotikabruk hos hundar.
Peter Savolainen, Kungliga Tekniska Högskolan Sverige, År 1 av 1.
Vinthundarna är en av de äldsta typerna av hund, som genom människans medvetna eller omedvetna avel utvecklats till mycket snabba galoppörer. För att ta reda på den genomiska orsaken till denna extrema hundtyp ämnar forskarna utföra DNA-sekvensering av det nukleära genomet hos alla viktiga vinthundspopulationer över hela världen. Genom denna kommer de därigenom beskriva både vinthundens historiska ursprung och identifiera de gener som gett upphov till denna extrema hundtyp.
Frode Lingaas, NMBU Veterinärhögskolan Norge. År 1 av 2.
Ärftlig njursjukdom är vanlig hos många raser och leder till minskad livskvalitet och tidig död hos många hundar.
Forskargruppen kommer att studera två olika njursjukdomar, kollagenofibrotisk glomerulonephropati (CFGN) och nyreamyloidos (NA). Genom att jämföra generna hos sjuka och friska hundar med genetiska markörer och helgenomssekvensering kommer det vara möjligt att identifiera genregioner och mutationer som orsakar njursjukdom.
Målet är att utveckla genetiska tester som kan användas vid avel med hundar för att minska njursjukan hos raserna.
Peter Savolainen, Kungliga Tekniska Högskolan Sverige, År 1 av 1.
Nenets laika och Svensk lapphund har mycket snarlikt utseende. Projektet kommer att utföra DNA-sekvensering av det nukleära genomet och analys av gen-selektion för att utröna om dessa raser har ett gemensamt ursprung, eller har uppkommit genom parallell evolution, Projektet kommer också att identifiera vilka gener som gett upphov till denna hundtyp. Man kommer också att studera arktiska raser generellt, för att belysa ursprunget av en av de äldsta hundtyperna, samt den genetiska orsaken till merle hos Nenets laika.
Anna-Mariam Kiviranta, Veterinärfakulteten Helsingfors Universitet, Finland År 1 av 1.
Chihuahuas är kända för att ha kvarstående fontaneller. Fortfarande finns det inga rapporter som beskriver hur allvarligt kvarstående fontaneller är hos Chihuahuas. Huvudsyftet med studien är att beskriva förekomsten av kvarstående fontaneller hos Chihuahuas. Vidare är syftet att bedöma deras association med närvaro av neuropatiska smärtrelaterade kliniska tecken och olika strukturella abnormiteter i samband med abnormt cerebrospinalvätskeström, som syringomyelia.
För 2019 får åtta nya forskningsprojekt ta del av medel, varav fyra är samarbetsprojekt mellan universiteten i Sverige och Norge. Agria Forskningsfond bidrar med 1,7 mkr till de utvalda forskningsprojekten.
Årets åtta projekt handlar bland annat om hur fång påverkas av hästens insulinnivå, orsaker till knähälta hos sporthästar, ökad förståelse för sjukdomen polyneuropati samt kontroll av blodmask. Men också projekt om förskolebarn och ridning samt hästsektorns betydelse för miljö, ekonomi och lokalsamhället.
I år beviljas också femton pågående projekt som får fortsatt finansiering. Det totala anslaget från Stiftelsen hästforskning landar på dryga 19 miljoner.
De åtta nya projekten som tilldelas medel vid årets utlysning är:
Afrikansk svinpest hotar den svenska grisindustrin. Introduktion till svenska vildsvin och vidare spridning genom direkt eller indirekt kontakt med grisar bedöms vara den troligaste smittvägen. Förebyggande åtgärder behövs för att förhindra sådan spridning, inte minst med en allt större vildsvinsstam i åtanke.
Fortsättning av en påbörjad en studie för att öka kunskapen om hur nötkreatur rör sig på olika golvytor, hur de fungerar i praktiken och vilka de långsiktiga konsekvenserna för djurvälfärd och ekonomi är. Med hjälp av avancerade biomekaniska metoder kommer först mjölkkors rörelser vid manövrering och halkningar att analyseras under kontrollerade laboratorieförhållanden. De mest informativa variablerna från rörelselabbet kommer sedan att användas under fältförhållanden i bruksbesättningar för att utvärdera hur olika åtgärder för att förbättra golvens friktion och minska halkrisken fungerar.
