Forskningsanslag 2014

Forskningsprojekt för häst 2014

Se beviljade hästprojekt här

Forskningsprojekt för sällskapsdjur 2014

Agria Djurförsäkrings och Svenska Kennelklubbens forskningsfond delar ut medel till 22 forskningsprojekt för 2014. Till detta har i ett särskilt avtal Agrias och SKKs forskningsfond beslutat stödja en infrastruktursatsning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, genom att delfinansiera ett IonProton system i enlighet med ansökan ”Helgenomsekvensering av Hundar” med 250 000 kr per år i tre år.

Miriam Kjörk Granström, SLU. Skadeprevention för den växande hundens rygg samt för arbetande/tävlande hundar; 3år.

Hos barn ses en tillväxtperiod där tung belastning av ryggen ger tidig diskdegeneration, varför humanforskning fokuseras på primär skadeprevention. Likheten mellan hundens och människans diskdegeneration är väl belagd. Många unghundar slås ut på grund av ryggproblem. Hypotesen är att hunden har motsvarande känslig period vilket ska studeras med magnetresonanskamera, datortomografi och patologi. Objektiv rörelseanalys visar belastningen på ryggen och utgör grund för utbildning i förberedelse av den unga hunden till en hållbar vuxen hund.

Annika Bergström, SLU. Stamcellsbehandling vid kronisk degenerativ ledsjukdom hos hund; 3 år.

Kronisk osteoartros är vanligt hos hundar. Hundar med kronisk osteoartros kan erbjudas stamcellsterapi om de har smärta trots rehabilitering & medicinering. Hundarna utvärderas av ortoped, sjukgymnast, radiologiskt samt med kinematik & kinetik. Utvärdering sker innan terapin samt 2 och 6 månader efteråt. Stamcellerna utvinns från hundens eget fett och injiceras därefter i den sjuka leden. Målet är att utvärdera om hundar med kronisk smärta kan få ett mindre smärtsamt och därmed längre liv.

Cecilia Ley, SLU. Osteoartrit hos katt – morfologi, diagnostik och inverkan av fetma; 3 år.

Osteoartrit (OA) är en vanlig ledåkomma hos katt. Bakomliggande faktorer är ofta okända och sjukdomsutvecklingen oklar. Studierna syftar till att utveckla kliniska, immunologiska och bild-diagnostiska metoder för förbättrad diagnostik, samt att karaktärisera förändringar i ledvävnaden. Associationer mellan övervikt/fetma, rörelsemönster, beteende, inflammation och förekomst av osteoartrit kommer att undersökas. På sikt kan resultaten leda till förbättrad behandling och förebyggande av osteoartrit hos katt.

Linda Toresson, Regiondjursjukhuset Helsingborg. Vitamin B12-brist hos hund med kronisk enterit; 3 år

Vitamin B12-brist hos hund med kronisk enterit medför sämre prognos än om B12-brist inte föreligger. I en prospektiv studie kommer vi att jämföra rekommenderad parenteral B12-supplementering med per oral, som i en pilotstudie visat sig ge lika bra resultat och är avsevärt billigare. Projektet kommer att analysera serumkobalamin och biomarkörer för B12-brist före och efter behandling samt karaktärisera tarmfloran med genetiska metoder för att öka kunskapen om de bakomliggande mekanismerna.

Camilla Sichlau Bruun, Köpenhamns universitet. Diskusprolaps hos tax; 1 år.

Diskbråck är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom hos taxar. Sjukdomen har hög ärftlighet och det skulle vara värdefullt att identifiera en eller flera mutationer och att kunna utveckla ett DNA test. En kandidatregion på kromosom 12 har nyligen identifierats. Detta projekt syftar till att genomföra en utökad associationsstudie för att närmare kartlägga denna region. Det kan möjliggöra ett kvalificerat sökande för eventuell mutation och utveckling av gentest för sjukdomen.

Lisbeth Olsen Hoier, Köpenhamns universitet. Cirkulerande biomarkörer för oxidativ stress hos hundar med hjärtklaffsproblem; 1 år.

Degenerativ hjärtklaffssjukdom är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna hos hund, men den bakomliggande sjukdomsmekanismen är fortfarande okänd. Forskning behövs för att finna ny behandling och prognostiska möjligheter. Oxidativ stress har föreslagits vara associerat med sjukdomen. Målsättningen med denna studie är att mäta koncentrationer av markörer för oxidativ stress i blodet och se hur dessa varierar med svårighetsgraden av sjukdomen och sjukdomens fortskridande.

Tomas Bergström, SLU. Helgenomsekvensering av hundar för hundar; 3 år.   

Ansökan avser helgenomsekvensering av hundar. Syftet är att använda denna kraftfulla teknik för att identifiera sjukdomsorsakande mutationer och att utvärdera konsekvenserna av att helgenomsekvensering inom en nära framtid sannolikt kommer att vara allmänt tillgänglig för hundägare på samma vis som dagens DNA-tester för enskilda sjukdomar. En central resurs för helgenomsekvensering vid Veterinärmedicinsk och Husdjursvetenskapligt Centrum (VHC) byggs med nära koppling till Hundbiobanken.

Katja Höglund, SLU. Fruktosamin hos friska belgian shepherd - skyddande anlag mot diabetes mellitus; 2 år.

Vissa raser drabbas hårt av diabetes mellitus (DM), andra har låg risk. Forskargruppen har undersökt ämnesomsättningen hos >500 friska hundar av 9 raser och hos Belgian Shepherds funnit ett locus associerat till fruktosamin, ett ämne som speglar glukosnivån. Fynden kan vara kopplade till ett skyddande anlag mot DM. Projektet avser nu att med helgenomsekvensering identifiera bakomliggande gener. Målsättningen är att öka förståelsen för glukosomsättningens reglering och förbättra diagnostik och behandling.

Sofia Hanås, Evidensia Djurkliniken Västerås. Cirkulerande biomarkörer för hjärtsjukdom hos katt; 3 år.

Hjärtmuskelförstoring (Hypertrofisk kardiomyopati, HCM) är kattens vanligaste hjärtsjukdom, och är en utmaning både diagnostiskt och prognostiskt. I projektet studeras värdet av analys av olika hjärtbiomarkörer i blod. Målet är att undersöka variationer hos friska katter och användbarhet för diagnos och prognos av HCM. Tillämpningsområdet är kontroll av kattpatienter när möjlighet till hjärtultraljud saknas och för att få en säkrare bedömning av kattens diagnos och prognos.

Erik Ropstad, Norges veterinärhögskola. Mekanismer för juvertumörutveckling hos hund; 3 år.

Denna studie avser att etablera en experimentell modell för studier av juvertumörer hos hund. Hypotesen är att exponering för kroppsegna hormoner och/eller kemiska ämnen som påverkar hormoner via olika mekanismer kan bidra till juvertumörutvecklingen. Projektet kommer att använda ett flertal olika tekniker bland annat helgenomsekvensering och morfologiska studier.

Camilla Spångberg, SLU. En klinisk utvärdering av behovet av gips efter artrodes av karpalleden hos hund; 3 år.

Gips efter steloperation av karpalleden (handloven) har länge ansetts nödvändigt. Komplikationer som hudinfektioner, skav- och trycksår är vanligt vid användning av gips. Syftet med studien är att objektivt utvärdera behovet av gips efter steloperation. Hundar som inkommer för steloperation delas in i två grupper. Grupp 1 gipsas postoperativt, medan grupp 2 inte gipsas. Vid återbesök utvärderas resultatet genom ortopedisk undersökning och röntgen. Visar studien att gips inte behövs kan komplikationer efter steloperationer minskas.

Jens Karlsson, SLU. Användning av MH och BPH i syfte att utveckla individbaserad träning; 3 år.    

Målsättningen är att utifrån mentalbeskrivning hund (MH), beteende och personlighetsbeskrivning hund (BPH) och självrapporterade uppgifter om hundens ålder, träning, med mera avgöra till exempel vilken träningstyp och stegringshastighet som ger bättre respektive sämre resultat på genomförda tävlingar och prov. För uppföljning utvecklas en applikation till mobiltelefoner där efterfrågade uppgifter matas in. I Sverige har vi en unik möjlighet via SKK hunddata med resultat från MH, BPH och tävlingsresultat. Resultaten är användbara för alla som tränar hundar för arbete eller tävling.

Helene Ehriander, Linnéuniversitetet. Bokhunden och Astrid Lindgren; 1 år.   

Projektet avser att undersöka vad en bokhund behöver kunna för att på bästa sätt fungera i lässituationer med svenska elever/barn. Vad behöver hundföraren kunna för att ge det läsande barnet (även barn med AST-diagnos) stöd i lässituationen? Ingen forskning har tidigare gjorts. Detta är viktigt för att uppnå kvalitet och säkerhet när intresset för "läshundar" nu vaknar.

Björn Ekesten, SLU. Är chorioretinopati hos flat coated retriever en immunmedierad retinopati?; 1 år.

Chorioretinopati är en ögonbottensjukdom som kan leda till blindhet. Den har främst setts hos flat coated retriever och sporadiskt hos andra raser. Orsaken är okänd, men infektion med tarmparasiter har föreslagits som utlösande orsak. Vår hypotes är att sjukdomen är immunmedierad i likhet med paraneoplastiska retinopatier hos människa. Vi vill undersöka om anti-retinala antikroppar kan påvisas hos drabbade hundar. Kunskap om orsaken leder till råd om profylax och relevanta avelsrekommendationer.

Frode Lingaas, Norges veterinärhögskola. Identifering av gener som är associerade med ärftlig njursvikt hos Norsk Elghund; 1 år.

Hos norsk älghund finns det en hög förekomst av allvarlig kronisk njursvikt. Sjukdomen har en komplex arvsgång med varierande symtomdebut. Målet är att identifiera gener som är associerade med sjukdomen och utveckla ett gentest som kan bidra till att reducera genen och ge ett bättre hälsotillstånd i rasen. Projektet kommer att göra en så kallad Genome Wide Association study och en finmappning/sekvensering av kandidatgener i regionen, och/eller en sekvensering av kandidatregionen hos utvalda fall/kontroller.     

Pågående projekt:

Kerstin Bergvall, SLU, Juvenil demodikos hos hund; År 3 av 3

Juvenil demodikos är en vanlig hudsjukdom hos hund orsakad av parasiten Demodex canis med inflammation och bristning av hårsäckar samt sekundära bakterieinfektioner som följd. En genetisk bakgrund har ansetts föreligga och vissa raser har dokumenterats vara tydligt predisponerade. Syftet med studien är att kartlägga förändringar i arvsmassan associerade med sjukdomen, utreda samband mellan sjukdomen och olika typer av genetiska risk- och skyddande faktorer.

Ingrid Ljungvall, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU - Kardiellt genuttryck och proteomik hos hund med kronisk hjärtklaffsdegeneration; år 2 av 2.

Kronisk hjärtklaffssjukdom leder till ökad sjuk- och dödlighet hos drabbade hundar. I den planerade studien skall olika metoder användas för att studera gen- och proteinuttryck i hjärtvävnad från hundar med kronisk hjärtklaffssjukdom. Resultat skall jämföras med fynd från hjärtfriska hundar och hundar med annan hjärtsjukdom. Målet är att identifiera sjukdomsmekanismer, tidiga sjukdomsmarkörer, samt nya behandlingsmetoder som kan fördröja sjukdomsutvecklingen.

Emma Ivansson, Uppsala universitet - En heltäckande studie av sjukdom och dödlighet i Flatcoated retriever; År 3 av 3

Varannan Flatcoated retriever dör före 10 års ålder och cancerfrekvensen är hög. Denna unika och heltäckande studie innehåller registrering av samtliga dödsfall och cancerdiagnoser i rasen under ett år, en framåtsyftande studie där en årskull valpar följs genom livet, samt insamling av prover från årskullen och hundar med cancer för att möjliggöra genetiska studier. Förhoppningen är att ökad kunskap på sikt ger en friskare ras. Metoder framtagna inom detta pilotprojekt kan användas i andra raser.

Gerli Rosengren Pielberg, Uppsala universitet - Karaktärisering av genetiska riskfaktorer för lymfocytär thyroidit hos hund; År 3 av 3

Lymfocytär thyroidit är en av de vanligaste hormonsjukdomarna hos hund. Det är en autoimmun sjukdom som inte kan botas och som allvarligt påverkar hundens livskvalitet om den inte behandlas. Projektet syftar till att karakterisera och identifiera genetiska riskfaktorer med mål att kunna utveckla möjlighet för genetisk testning och behandling.

Eva Sandberg, SLU. Fysiologiska mätvärden som indikatorer på hundars beteende och personlighet; År 3 av 3.

Hundar skiljer sig från varandra beteendemässigt och fysiologiskt och ärftliga faktorer har sannolikt stor betydelse. Syftet med projektet är att bättre förstå sambanden mellan hundens beteende och förändringar i hjärtfrekvens och hormonkoncentrationer under olika testsituationer, t ex BPH. Detta forskningsprojekt kan förhoppningsvis leda till resultat som har betydelse i avelsarbetet för bättre mentalitet hos flera hundraser och dessutom öka kunskapen om BPH:s avelsutvärderande funktion.

Tove Fall, Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet - Hundägare och kardiovaskulär risk; År 2 av 3.

Det finns bevis för att hundägare lever ett mer aktivt liv än icke-hundägare. Hur detta påverkar hälsa i ett längre perspektiv är ändå okänt. Detta är ett unikt multidisciplinärt projekt som syftar till att undersöka om hundägande kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Forskarna ska genomföra projektet genom att koppla det nationella hundägarregistret med folkhälsoregister.