I september förra året påvisades det första svenska fallen av blåtunga serotyp 3 (BTV3), sjukdomen sprider sig relativt kraftigt från södra Sverige – inte minst Skåne och Västkusten – och uppåt. Inför årets betessäsong är det därför viktigt att ha en genomtänkt vaccinationsstrategi för gårdens nötkreatur och får.
Blåtunga är en virussjukdom som drabbar idisslare och som sprids med svidknott, den kan orsaka stort lidande hos drabbade djur. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tror på fortsatt smittspridning under 2025, därför bör man överväga att vaccinera djuren om man bor i eller nära ett riskområde.
Även i år förväntas smittoppen komma under september, men troligtvis kommer smittspridningen i gång tidigare än 2024. Många faktorer påverkar såsom hur varmt det blir, mängden knott, hur vindarna blåser, om det sker förflyttning av viruspositiva djur, samt vaccinationsgrad i grannländer som påverkar hur mycket smittade svidknott som blåser in.
Störst risk för blåtunga är det i sydvästra Sverige, men det anses vara stor risk även i sydöstra. Norrut kan fall inte uteslutas, det beror bland annat på hur mycket knott som blåser uppåt med vinden. Det finns alltså inte någon säker gräns mot norr.
Viktigt är att hålla sig informerad om smittläget. Vaccinera i god tid, minst sex veckor, innan kliniska fall med blåtunga närmar sig geografiskt.
Försäkringen hos Agria gäller enligt försäkringsvillkoren som vanligt, exempelvis om djur avlider eller blir så sjuka att de enligt veterinär måste avlivas.
Beroende på vilken försäkring eller kombination av försäkring man tecknat kan det exempelvis handla om livförsäkring mot årssjälvrisk, större djurförlust under 30 dagar utan självrisk, kalvförlust under 12 månader utan självrisk, mjölkavbrottsförsäkring, veterinärvårdsförsäkring, eller fruktsamhet tjur (enskild försäkring).
Distriktsveterinärerna, Gård & Djurhälsan och Växa har i samråd med SVA och Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram vaccinationsrekommendationer för får och nöt. Dessa kan dock komma att ändras, så ta för vana att hålla dig uppdaterad.
Fåren blir värst drabbade av blåtunga, även om andelen vuxna djur med synliga symtom varierar kraftigt. Bland ovaccinerade får med symtom är dödligheten hög. Djur som insjuknar kan få starka smärtor, ätsvårigheter, andnöd, viktförlust, hälta med mera. Klarar de sig behöver de lång tid för återhämtning.
Baggar kan få nedsatt fertilitet, så det kan vara klokt att ha reservbaggar till hösten och att undersöka testiklarna noga innan betäckning.
Även nötkreatur kan få allvarliga symtom och kor kan drabbas av aborter eller för tidigt födda kalvar. Kalvarna kan födas viruspositiva och kan få missbildningar. På avelstjurar finns rapporter om nedsatt spermieproduktion och sämre fertilitet, vilket gör det extra viktigt med ”tjurcheck” inför betäckningssäsongen.
Enligt Växa har majoriteten av mjölkbesättningarna i Nederländerna och Danmark inte rapporterat individer med symtom, men i drabbade besättningar är variationen stor vad gäller andelen sjuka djur (kliniska fall).
Även påverkan på mjölkproduktionen varierar stort och det rapporteras kunna ta 8–10 veckor innan mjölkproduktionen har återhämtat sig efter sjukdomsfall.
Fotnot: I dagsläget finns ingen rekommendation om att vaccinera getter och vilda idisslare, de verkar inte bli inte lika sjuka och verkar svara sämre på vaccin.
Håll dig uppdaterad via: SVA, Jordbruksverket, LRF, Distriktsveterinärerna, Gård & Djurhälsan och Växa.
