Mjältbrand hos häst och lantbruksdjur

Hur sprids mjältbrand?

Infektionssjukdomen mjältbrand, även kallad antrax, orsakas av en sporbildande bakterie. En av de vanligaste smittorsakerna är att djur får i sig sporerna på exempelvis betet, i fodret eller via vattnet. Bakterien, Bacillus anthracis, kan överleva under en mycket lång tid i jorden.

Vilka kan drabbas?

Alla däggdjur kan drabbas av mjältbrand, särskilt känsliga för bakterien är bland annat nötkreatur, får, hästar och getter.

Var finns mjältbrand?

Sjukdomen förekommer sporadiskt i Sverige med ett antal sjukdomsfall de senaste åren. Smittan finns världen över men fall förekommer normalt sett inom begränsade områden. Bakteriernas förmåga att bilda sporer påverkas bland annat av klimat och årstid.

Symptom på mjältbrand

Symptomen kan variera mellan djurslagen. Plötsliga dödsfall utan tecken på tidigare sjukdom är vanligt hos nötkreatur och idisslare men förekommer även bland hästar.

Exempel på symptom hos nötkreatur/idisslare

• Plötsliga dödsfall
• Ofullständig likstelhet
• Mörkt okoagulerat blod som rinner ur kroppsöppningar
• Snabb förruttnelse

- Vid plötsliga dödsfall med något av ovanstående symtom bör man inte flytta djuret, utan täcka över det med tex en presenning och kontakta veterinär, säger Madeleine Agneborg, lantbruksveterinär

Vad gör jag om jag misstänker mjältbrand?

Tillkalla veterinär. Mjältbrand lyder under Epizootilagen, misstanke om mjältbrand måste rapporteras. Förhindra smittspridningen i väntan på veterinär genom att exempelvis isolera djuret om det fortfarande är vid liv eller täcka över djuret om det är dött.

Läs mer om mjältbrand och vad du gör vid misstanke om sjukdomen hos Jordbruksverket