I början av våren funderar många lantbrukare på lämplig tidpunkt för att så respektive gröda, givetvis är valet beroende av geografi och jordmån. Här resonerar Agrias lantbruksexpert kring för- och nackdelar med olika strategier.
Redan i början på mars drog ljumma vindar in över landet och i de sydligaste delarna har man i skrivande stund börjat sådden på de lättare eller kustnära jordarna. Där är även utkörning av stallgödsel och gödsling av höstgrödor påbörjad.
Att komma fram till när det är lämpligt att så är ett årligt bryderi, vi frågar Agrias lantbruksexpert Rasmus Troedson hur han resonerar.
– Det enkla svaret är att så när det är vår, med tjänliga förhållanden och att jorden reder sig. Hur man ska förhålla sig till det beror bland annat på geografi, jordart och grödor. Sedan får man fundera på hur många och kraftiga bakslag det eventuellt hinner komma innan det är stabil vår, säger han.
Vid väldigt tidig sådd ökar till exempel risken för packningsskador eller att det är så blött och kallt i såbädden att utsäde ruttnar i stället för att gro.
– Om man å andra sidan sår för sent kan jorden ha torkat upp för mycket och groningen försvåras, liksom att skörden senareläggs och avkastningspotential går förlorad, säger Rasmus Troedson.
Såtidpunkten och vädret styr om och när skador uppträder – historiskt har maj varit den vanligaste skademånaden hos Agria. Vår grödastatistik från de senaste 20 åren visar till exempel att det var mycket skorpa under åren 2005, 2010, 2012, 2014, 2018, 2021 och 2022. När det gäller vindskador var 2007, 2012 och 2017–2019 hårt drabbade.
– Ett råd är att ha beredskap för skorpbrytning, bevattning eller gödselkörning under den känsliga perioden i grödans start. Det kan rädda stora belopp innan grödan själv klarar påfrestningarna, menar Rasmus Troedson.
För att få veta mer om hur det kan se ut för en viss gröda besöker vi Nordic Beet Research i Borgeby. Här gör man bland annat tester med tidig sådd av sockerbetor.
Med bortåt 10 000 försöksrutor årligen, samt ett antal gemensamma sortförsöksresultat med Danmark, finns det gedigen odlingskunskap hos Nordic Beet Research.
Vi gör ett besök på fältet den 3 mars för att titta på ett av de stocklöpningsförsök* alla betsorter ska passera för att bli godkända. Här gallrar man bort de sorter som presterar sämst, alltså ger flest stocklöpare vid tidig sådd, men får även underlag till sort- och odlingsrekommendationer.
På Borgebys svagt leriga sandjord blev årets första såtillfälle den 11 februari, följt av besöksdagens sådd. Därefter är målet att hitta ytterligare två såtidpunkter fram till ungefär den 25 mars.
– Vid tidig sådd ökar risken för exempelvis skorpa och insektsangrepp genom den längre perioden som den lilla grodden är exponerad under markytan, säger Rikard Andersson på Nordic Beet Research (bilden).
Åren 2014, 2015 men framför allt 2022 ledde stora regn innan uppkomst till skorpa och igenslamning, varpå arealer fick sås om.
– Bladverket är solfångaren och själva betan batteriet, det gäller att samla soltimmar till skörd. Det kan skilja 3 ton socker per hektar i skördepotential på sådd i början eller i slutet av april. Vid bra förhållanden betyder det att sådd kan rekommenderas så snart som möjligt efter den 20 till 25 mars om sortvalet är det rätta, enligt Rikard Andersson.
Vi skrapar i såraden och hittar några frön från den tidigaste såtidpunkten som har börjat gro och spricka upp, men anar sortskillnader även här. Försöket kommer sedan visa sorternas skillnad i stocklöpning och därmed vilka som tål respektive inte tål att sås riktigt tidigt.
– För betor på lätt jord behöver man ofta även tackla utmaningar med vind som skapar jord- och sandflykt. Vilket vanligtvis görs med fastgödsel, insådd av korn eller möjligen bevattning, säger Rikard Andersson.
Vi på Agria önskar alla odlare lycka till med vårbruket!
* Stocklöpare kallas de plantor som går upp i fröställning och måste bekämpas genom att ryckas upp för att inte fröa av sig och ge upphov till vildbetor under många år framöver.
Genom att försäkra din gröda kan du bland annat få:
