Mörby Gård, belägen utanför Odensbacken i sydöstra Närke, drivs av familjen Gilbertsson och är en av regionens större äggproducenter med både ekologisk och konventionell värphönsproduktion. Under hösten upptäcktes salmonella i en av företagets besättningar, vilket satte smittskydds- och krishanteringsrutiner på prov.
Salmonellan hittades vid ett rutinprov inför slakt.
– Det är naturligtvis alltid tråkigt – första känslan var bara "fan". Men sedan är det bara att gå in i företagarrollen och börja lösa situationen, säger Billy Gilbertsson, som tillsammans med sin bror driver verksamheten.
Omkring 18 000 ekologiska höns berördes av utbrottet. Ett av de första samtalen gick till en saneringsfirma, han kontaktade även uppfödaren som förser verksamheten med värphöns.
– Både jag och min bror är rätt snabba i tankarna på hur man ska göra saker och ting, så vi drog igång direkt, berättar Billy.
I samråd med Jordbruksverket och veterinär gjordes det upp en saneringsplan.
– Jordbruksverket tar ju alla beslut. När de väl beslutat något, då är det bara att följa deras linje.
Kontakten med Agria skedde genom skaderegleringen, där Billy Gilbertsson beskriver att det har ”gått fort och smidigt”.
– När beslutet från Jordbruksverket har kommit har utbetalningen från Agria också gått snabbt. Det är den lilla kontakten vi haft, men den har fungerat bra, konstaterar han.
Billy Gilbertsson lyfter särskilt utmaningarna kring likviditet. Saneringskostnader, slakt och produktionsbortfall skapar snabbt stora utgifter.
– Det blir en ekonomisk smäll. Man får ersättning, absolut, men pengarna från Jordbruksverket kommer ofta många veckor efter de stora kostnaderna. Då vore det värdefullt att ha möjlighet till någon form av a conto-utbetalning för att hålla likviditeten uppe, särskilt för mindre producenter, funderar han.
Smittvägen för salmonellan är oftast svår att helt eliminera, framför allt för ekologiska besättningar där hönsen mestadels vistas utomhus. I fallet på Mörby tror Billy Gilbertsson att det rör sig om en mus eller fågel som haft med sig smittan.
Han menar också att den mänskliga faktorn betyder mycket.
– Jag skulle tro att den allra vanligaste spridningen är från människor. Tankspriddhet när man tvättar händerna, tankspriddhet när man tar in ett verktyg.
Trots utmaningen känner Billy och företaget sig mer erfarna efter händelsen.
– Jag är både starkare och tryggare idag. Man lär sig att det faktiskt går att lösa – även om det kräver mycket arbete och påverkar verksamheten på flera sätt, säger han och fortsätter:
– Den största rädslan ligger i om man har fått bort smittan efter saneringen. Samtidigt får man inte stirra sig blind på det, utan den dagliga verksamheten måste ju fortfarande fortgå.
Sanerings- och återhämtningsarbete tar tid, i fallet Mörby Gård tog processen nio månader. För Billy Gilbertsson är det dock avgörande med kompetenta samarbetspartners och tydliga rutiner. Något som gett dem trygghet och möjliggjort en fortsatt utveckling av verksamheten, även under tuffa perioder.
