De flesta kattallergiker nöjer sig med att beundra katter på avstånd. Andra köper katt trots allergi och lever med konstant kliande ögon. Om du är allergisk kan det vara bra att veta att det finns individer som är mindre allergiframkallande, mediciner och vaccin.
Kattallergi beror oftast inte på kattens päls i sig, utan på ett protein som katten producerar, Fel d 1. Detta protein finns i kattens saliv, i mjäll och hudflagor och i kattens urin och det är även luftburet, vilket gör att det kan vara svårt att undvika helt oavsett noggrannhet med hygien och städning.
Vissa raser som t.ex. sibirisk katt, balineser, siameser, orientaliskt korthår och rex-raser brukar sägas vara mindre allergiframkallande än andra kattraser genom att t.ex. skapa mindre av det allergiframkallande proteinet eller fälla mindre mjäll. Men ingen ras är helt allergifri och generellt sett går det inte att rekommendera en specifik ras till människor som har allergi. Allergennivåerna kan variera stort också inom samma ras, vilket gör att olika individer inom samma ras kan vara mer eller mindre allergiframkallande.
Du som är allergisk men drömmer om att ha en katt gör därför bäst i att prova dig fram med olika individer. En del raskattföreningar förmedlar gladeligen kontakt med så kallade ”testhem” där du kan träffa olika katter för att se om du får någon allergisk reaktion innan du skaffar en egen katt.
Även om du är allergisk finns ingen anledning att låta vardagen förstöras av att dina ögon kliar och svullnar upp så fort du stöter på en katt. Numera finns många allergimediciner som tillfälligt kan lindra kattallergi. Receptfria antihistamintabletter samt nässpray och ögondroppar brukar fungera bra om du som kattallergiker tillfälligt ska umgås med en katt i sällskapet. Fungerar inte den receptfria allergimedicinen finns receptbelagda mediciner.
Nuförtiden kan man vaccinera sig mot kattallergi, men det tar flera år att bli av med allergin. Det kallas med ett finare ord för immunterapi och innebär att man under en längre tid regelbundet får sprutor med lite av det allergiframkallande ämnet. På så vis tränas kroppens tolerans mot katter. Den första dosen är mycket låg och sedan ökas dosen gradvis tills man nått den högsta nivån.
Sprutorna måste inledningsvis tas varje vecka. Sedan varannan månad under minst tre år. Att vaccinera sig mot kattallergi får man tyvärr oftast bara göra om man har svåra besvär – inte för att man själv drömmer om att ha en katt som husdjur.
Utöver detta kan man minska kattens allergennivåer genom att borsta och eventuellt bada katten regelbundet och byta till ett speciellt kattfoder (Purina Pro Plan LiveClear) som binder proteinet Fel d 1 i saliven för att minska förekomsten av allergener i pälsen.
Kattallergi orsakas oftast av proteiner (Fel d 1) som finns i kattens hudceller (mjäll), saliv och urin. När katten tvättar sig själv sprids dessa allergener i luften och kan orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer.
Vanliga symptom inkluderar nysningar, rinnande eller täppt näsa, kliande och röda ögon, hosta, andningssvårigheter, hudutslag eller klåda där katten har slickat eller rört vid huden.
En allergolog kan utföra hudtester eller blodprov för att fastställa om du är allergisk mot katter. Dessa tester kan hjälpa till att identifiera specifika allergener som orsakar dina symtom.
Ja, det finns flera åtgärder som kan hjälpa till att minska allergisymptomen, såsom att hålla katten utanför sovrummet, använda luftrenare med HEPA-filter, regelbundet städa och dammsuga hemmet, bada och borsta katten ofta (om katten tolererar det), och använda allergimediciner som antihistaminer eller nässprayer.
Det finns inga helt hypoallergena katter, men vissa raser producerar färre allergener än andra. Exempel på sådana raser inkluderar Sibirisk katt och Devon Rex. Det är dock viktigt att komma ihåg att individuella reaktioner kan variera, och det är bäst att spendera tid med en katt av den specifika rasen för att se hur du reagerar innan du skaffar en.
