Taxen är idag en av våra populäraste hundraser. Här kan du läsa mer om taxens hälsostatus. Få koll på vad rasen besöker veterinären för och vilka diagnoser som är mer ovanliga för taxar. Statistiken bygger på Agrias skadestatistik mellan åren 2016-2021, Agria Breed Profiles.
Kräkningar och diarré är vanliga orsaker till veterinärbesök för tax, precis som för många andra raser. När det kommer till rörelseapparaten kan vi se att smärta från ryggen och diskbråck är bland de vanligare orsakerna till veterinärbesöket. Skada, som är nummer tre på listan kan exempelvis handla om hudskador, sårskador, kloskador eller orm/insektsbett.
Taxen besöker veterinären mer sällan än jämförelsegruppen Alla Raser. Däremot söker man oftare för symtom på smärta från disk, kota och rygg eller symtom från hjärtat, exempelvis blåsljud och hjärtmuskelsjukdomar. Indelningen Alla Raser är en hopslagning av Alla Rasers samlade statistik jämfört mot tax.
Frekvensen av veterinärbesök mellan åren 2016-2021 för tax jämfört med gruppen Alla Raser:
Statistiken visar att besök för immunologiska sjukdomar så som exempelvis allergier och att besvär med både ögon och öron är mindre vanligt för taxen jämfört mot alla raser.
Våra små taxar, är inte bara mindre i storlek utan även färre till antalet. Statistiken i sin helhet för dvärg och kanintaxar kan du ta del av som medlem i Agria Breeders Club. Däremot har vi valt att lyfta fram några skillnader mot standardtaxen.
Dvärg- och kanintaxar besöker veterinären oftare än standarstaxen för symtom från mage/tarm och övre luftvägarna - de besöker också veterinären något oftare än både standardtaxen och jämförelsegruppen Alla Raser överlag.
Statistiken utgår från standardtaxen som är den storlek på tax som är vanligast. Alla hårlag; långhårig, korthårig och strävhårig ingår. Är du intresserad av våra mindre taxar, hittar du även skillnader mellan standardtaxen och dvärg- och kanintaxar ovanför.
Taxens vanligaste (och mindre vanliga) sjukdomar och skador 2011-2016
Antal veterinärbesök för varje hundras jämförs med hur vanlig diagnosen är för gruppen ”Alla Raser”. Underlaget bygger på de hundar som besökt veterinär och använt sin djurförsäkring under perioden 2016-2021.
Frekvensen är beräknad på hund-År-under-Risk (ÅUR) vilket avser den tid som varje hund varit försäkrad under perioden 2016–2021. En hund som varit försäkrad i ett år genererar 1,0 ÅUR, en hund försäkrad i ett halvår genererar 0,5 ÅUR. Frekvenser anges som antal hundar som registrerat en händelse (veterinärvård eller dödsfall) per 10 000 ÅUR. En hund som har fler än en händelse inom en diagnoskategori räknas endast en gång per kategori, men räknas separat inom varje ny diagnoskategori. Kategorier där färre än 8 hundar råkat ut för en ersättningsbar skada (veterinärvård eller dödsfall) redovisas inte. En ras kan innehålla flera pälsslag- eller storleksvarianter.
Agria Breed Profiles är baserad på data från Agria Djurförsäkring som speglar hälsostatusen hos våra svenska hundar. Det primära målet avseende Breed Profiles är att tillhandahålla underlag för svenska rasklubbar i deras hälsoarbete inom sina raser. De första profilerna överlämnades till Svenska kennelklubben och de olika rasklubbarna 2002 och omfattade åren 1995–2002. Därefter har Agria presenterat fyra uppdateringar; 1995–2006 (cirka 100 raser), 2006–2011 (cirka 130 raser), 2011–2016 (cirka 180 raser) och denna version 2016-2021 (cirka 180 raser).
