Så mår Labrador Retrievern – läs en sammanfattning av Agrias statistik över vanliga diagnoser som drabbar rasen. Här får du även reda på vilka sjukdomar och skador som mer ovanliga hos Labrador Retriever. Statistiken bygger på Agrias skadestatistik mellan åren 2016-2021, Agria Breed Profiles.
Labrador Retrievern besöker veterinären oftare än jämförelsegruppen Alla Raser. De vanligaste orsakerna till besöket är symtom från rörelseapparaten, mag- och tarmsymtom, hudsjukdomar samt skada. Skada, som är nummer tre på listan, kan exempelvis handla om förgiftning, hudskador, sårskador och kloskador.
Jämfört med gruppen Alla Raser så har Labrador Retrievern fler veterinärvårdsbesök för mag- och tarmsymtom, öroninflammation och smärtsymtom från rörelseapparaten. Indelningen Alla Raser är en hopslagning av Alla Rasers samlade statistik jämfört mot Labrador Retriever.
Frekvensen av veterinärbesök mellan åren 2016-2021 för Labrador Retriever jämfört med gruppen Alla Raser:
Många raser har diagnoser som är vanligare i rasen, men också diagnoser som är mindre vanliga. Jämfört med gruppen Alla Raser så besöker Labrador Retrievern veterinären mer sällan för diagnoser som är relaterade till hjärta, ögon och problem kring analområdet så som fistlar, bråck eller analsäcksinflammation.
Labrador Retrievern är en populär hundras och många labradorer är försäkrade i Agria, det innebär att statistiken är omfattande och tillförlitlig.
Är du intresserad av att läsa mer om Labrador Retriever? I vår artikel om labrador retriever hittar du mer information om rasen. Där får du bland annat koll på rasens egenskaper, sjukdomar och skador.
Antal veterinärbesök för varje hundras jämförs med hur vanlig diagnosen är för gruppen ”Alla Raser”. Underlaget bygger på de hundar som besökt veterinär och använt sin djurförsäkring under perioden 2016-2021.
Frekvensen är beräknad på hund-År-under-Risk (ÅUR) vilket avser den tid som varje hund varit försäkrad under perioden 2016–2021. En hund som varit försäkrad i ett år genererar 1,0 ÅUR, en hund försäkrad i ett halvår genererar 0,5 ÅUR. Frekvenser anges som antal hundar som registrerat en händelse (veterinärvård eller dödsfall) per 10 000 ÅUR. En hund som har fler än en händelse inom en diagnoskategori räknas endast en gång per kategori, men räknas separat inom varje ny diagnoskategori. Kategorier där färre än 8 hundar råkat ut för en ersättningsbar skada (veterinärvård eller dödsfall) redovisas inte. En ras kan innehålla flera pälsslag- eller storleksvarianter.
Agria Breed Profiles är baserad på data från Agria Djurförsäkring som speglar hälsostatusen hos våra svenska hundar. Det primära målet avseende Breed Profiles är att tillhandahålla underlag för svenska rasklubbar i deras hälsoarbete inom sina raser. De första profilerna överlämnades till Svenska kennelklubben och de olika rasklubbarna 2002 och omfattade åren 1995–2002. Därefter har Agria presenterat fyra uppdateringar; 1995–2006 (cirka 100 raser), 2006–2011 (cirka 130 raser), 2011–2016 (cirka 180 raser) och denna version 2016-2021 (cirka 180 raser).
