När vinterkylan biter sig fast med låga temperaturer är det viktig att hålla ett extra öga på våra fyrbenta vänner under promenaden. Förutom risk för köldskador innebär vintern också saltade gångbanor och ökad användning av glykol.
Det är främst små hundar, nakenhundar och hundar med tunn päls som kan få problem i kylan. Håll koll på utstickande kroppsdelar som tassar, öron och svanstipp och tveka inte att sätta på hunden ett täcke.
När det är riktigt kallt ute kan hundar drabbas av köldkramp ute på promenaderna. Köldkramp innebär att blodcirkulationen till tassarna hämmas till följd av kylan och hunden kan få svårt att stödja sig på benen.
Det bästa man kan göra om hunden får köldkramp är att omedelbart värma hundens tassar i sina händer, undvik att gnugga/massera. Är hunden liten kan man lyfta upp hunden, stoppa den innanför jackan och bära den. Har man en hund som drabbas av köldkramp upprepade gånger är det bra att nöja sig med korta promenader när det är riktigt kallt – och istället aktivera hunden inomhus.
Medan kommunerna jobbar hårt med att salta och grusa vägarna bör hundägare se upp. För att hundar, precis som människor, mår inte bra av att få i sig för mycket salt. Om hunden fått i sig vägsalt kan den visa symtom som kräkningar, diarré och minskad aptit.
Vägsaltet kan irritera hundens tassar som blir torra och till slut spricker. Ännu värre blir det om de slickar på tassarna och får i sig giftiga kemikalier.
Hjälp hunden genom att tvätta och torka tassarna efter promenaden på saltade gångvägar, och smörj in tassen med fet tassalva som skyddar tassen mot sprickor.
Det är inte så vanligt att hundar förfryser sig, men när det är ordentligt kallt ute kan hundar drabbas precis som vi. Störst risk att drabbas har utstickande kroppsdelar som tassar, öron och svanstipp. Även hanhundarnas pung är i farozonen när temperaturen går ned. Var extra uppmärksam om du har en valp, sjuk eller äldre hund då de kan ha svårare att anpassa sig till den låga temperaturen.
Huttrar din hund och lyfter på tassarna? Då är ett täcke förmodligen är en bra investering. En del hundar behöver ha täcke så snart det är minusgrader ute, andra klarar sig fint utan året runt. Förmågan att hålla värmen varierar stort beroende på vilken ras det är. Polarhundar har sällan några problem medan små hundar, nakenhundar och tunnpälsade hundar kan behöva täcke under hela höst- och vintersäsongen.
Läs också Behöver hundar ha kläder?
Gemensamt för alla raser är dock att hundens förmåga att hålla värmen är mycket bättre om den tillåts hålla sig i rörelse. En hund som klarar promenader i -15°C utan problem kan därför få problem snabbt om den av någon anledning tvingas stå stilla i några minuter.
Försök att undvika frekventa bad och schamponeringar under den kalla vintertiden då en torr päls och hudens fettlager ger ett naturligt skydd mot kylan.
En annan återkommande vinterrisk är glykol som används i kylarvätska till våra bilar. Det är sött och gott för hunden att slicka i sig från pölar på marken eller spill på golvet i garaget. Symptomen är illamående, kräkningar, kraftigt ökad törst och vinglighet. Glykolförgiftning kan ge bestående njurskador och leda till döden.
Den bitande kylan påverkar även våra hundar, framför allt korthåriga hundar som saknar underull då de inte kan hålla värmen lika bra och ofta behöver ett extra täcke som ger värme. De utstickande kroppsdelarna är särskilt drabbade, exempelvis öron, svanstipp och pungen hos hanhundar.
Begränsa tiden hunden spenderar utomhus i extrem kyla, undvik att stå still för länge i kylan, använda skyddande hundkläder och håll tassarna torra.
Kontakta en veterinär omedelbart om du misstänker köldskador, särskilt om huden är mycket blek, har ett svullet område eller visar tecken på smärta vid beröring.
