Vad är orsaken till utbrott av kennelhosta och har hundägandet en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar hos människan? Det är några av de frågor som ska studeras i forskningsprojekt som fått medel ur Agrias och Svenska Kennelklubbens gemensamma forskningsfond.
Ett av projekten handlar om huruvida hundägandet främjar bättre hälsa hos människan. Det finns bevis för att hundägare lever ett mer aktivt liv än icke-hundägare. Hur detta påverkar hundägarens hälsa i ett längre perspektiv är ändå okänt. Detta unika projekt syftar till att undersöka om hundägandet kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. Ett annat forskningsprojekt i hjärtgenren är studiet kring kronisk hjärtklaffsjukdom som leder till ökad sjuk- och dödlighet hos drabbade hundar.
Kennelhosta är en välkänd sjukdom och är lätt att känna igen. Eftersom diagnosen vanligen ställs klinisk utan att smittan är påvisad finns därför begränsad kunskap om orsakerna bakom sjukdomsutbrott. Studien syftar till att ge en bild av smittläget i Sverige, information som är viktig för att kunna förebygga sjukdom och förhindra smittspridning.
Eftersom Agria även försäkrar andra djur finns det ett antal forskningsprojekt som rör katt. Bland annat ska ett treårigt forskningsprojekt utreda den genetiske bakgrunden till diabetes hos katter. Målet är att få ökad kunskap om sjukdomsförloppet och nya möjligheter att förebygga och behandla sjukdomen.
Fonden beslutade dessutom om medel till tre speciella satsningar. Det ena är ett utvecklingsarbete som rör hundars mentalitet, det andra syftar till att ta fram Breed Profiles för hundar i Norge och det tredje ska ta fram Breed Profiles för katt i Sverige. Sammantaget delas medel ut till 25 forskningsprojekt och tre speciella satsningar till ett sammanlagt värde av nästan 5 miljoner kronor.
– Agria Djurförsäkring har en tradition sedan mer än 80 år att stimulera forskning. Tillsammans med Svenska Kennelklubben kan vi genom forskningsfonden se till att sjukdomar aldrig behöver uppstå. Om det gör det ska det finnas bra vård, menar Pekka Olson, som är veterinär på Agria Djurförsäkring.
Omkring hälften av de projekt som fått medel för 2013 är pågående forskning som ansökt om fortsatt stöd. Övriga är nya projekt som väntas löpa från ett till tre år. De största mottagarna av medel är Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Även veterinärhögskolorna i Danmark och Norge har fått medel ur fonden eftersom Agria bedriver verksamhet också i dessa länder.
