Vad avgör om hästen trivs med oss och går det att fördjupa relationen häst–människa? Vi frågar Elke Hartmann, docent i tillämpad etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som forskar på hästars behov och beteenden.
Många hästägare strävar efter att optimera relationen med sin häst. Men hur hästen ser på oss och hur den fäster sig vid specifika människor är inte helt enkelt att beforska.
– Det har gjorts enstaka studier på hästars beteende och stressnivå när de har hanterats av ägaren/tränaren jämfört med en okänd, men hästvan och lugn, person. Där har man inte sett signifikanta skillnader som tyder på att hästen väljer, blir tryggare eller presterar bättre med någon den känner. Men mer forskning behövs för att kunna dra generella slutsatser om anknytning, säger Elke Hartmann vid SLU.
Att likställa relationen till hästen med den vi exempelvis får med en hund kan vara vanskligt. Hunden är en helt annan art och skapar på ett synligare sätt nära band till ”sin” människa. Dessutom bor hundar i huset och lever därmed närmare oss.
– Alla säger att de vill ha en nära relation med hästen, men vetenskapligt vet vi inte riktigt hur hästar visar att relationen till en enskild människa är bra, säger Elke Hartmann (Foto: Tina Hedlund) och ger ett exempel:
– Forskning har visat att en häst som tränas med positiv förstärkning söker mer kontakt med människor än vad andra hästar gör. Men är det för att relationen till människan är extra god eller för att hästen är matmotiverad och letar efter sin belöning?
Ett annat exempel är en häst som kommer springande när du ska hämta den i hagen, eller som gnäggar när du kommer in i stallet på morgonen. Det är något många av oss tolkar som tecken på en fördjupad relation.
– Frågan är dock vad det kan betyda. Är det att hästen tycker om oss, eller gnäggar den för att vi är en resurs som förknippas med utfodring eller med att få komma till kompisarna?
Hästar är individer. Många av dem är nyfikna, de kommer gärna fram till oss människor. När de inte vill komma gäller det att vara lyhörd och försöka förstå varför. Är det för att vi förknippas med obehag, till exempel träning som framkallar stress, eller finns det andra skäl?
– Om hästen väljer att vara med mig kan jag tolka det positivt, som att den tycker om min närvaro. Men jag kan också bli glad av att den väljer att vara med sina vänner i hagen. Det tyder på att jag ger den ett bra hästliv, påpekar Elke Hartmann.
Själv fokuserar hon inte så mycket på relationen i sig när hon umgås med sin häst, utan mer på vad hon behöver göra för att vara en person den kan lita på. Detta så att hästen blir trygg, förstår vad ägaren förväntar sig och för att den ska känna sig motiverad att träna.
– Innan vi ens börjar tänka på att träna hästarna behöver de må bra och få sina behov uppfyllda när det kommer till hästhållningen, poängterar Elke Hartmann.
Börja med att utvärdera den generella välfärden för din häst. Är den frisk och får den full social kontakt med artfränder, anpassat foder, tillräcklig ättid, rörelsefrihet och så vidare?
Försök ständigt bli bättre på att ”läsa av” din häst. Om den exempelvis vänder rumpan till när du kommer, analysera varför. Hur mår den idag? Är den motiverad eller förknippas den stundande träningen med obehag? Kan den ha ont någonstans?
Ett annat exempel är en häst som blir exalterad. Betyder det att den är glad eller kan det vara ett tecken på stress?
– Många ser det som bus och glädje när en häst bockar och behöver springa av sig inför ett träningspass. Men överskottsenergi kan även tolkas som att något i hästhållningen inte fungerar. Får hästen tillräckligt med utevistelse tillsammans med kompisar, på ytor där den får utlopp för sitt rörelsebehov, funderar Elke Hartmann.
Tänk igenom hur du kan motivera hästen att vilja samarbeta med dig, vi vill ge den så positiva upplevelser som möjligt när den tränas.
– Här gäller det att skaffa kunskap om hästars inlärning, så att vi förstår hur vi ska förstärka ett önskat beteende. Hästen motiveras av att jobba för något. Men vad? Om motivationen brister gäller det att vara uppfinningsrik och att bygga upp sitt träningssystem efter vad som passar individen, säger Elke Hartmann.
Själv tränar hon sin egen häst mycket med positiv förstärkning, alltså med klicker/belöningsord och olika foderbelöningar, vid sidan av träningen med tryck– eftergift. Vissa hästar motiveras främst av foder, andra av smekningar eller att få en paus. Medan monoton träning utan pauser och omväxling sänker motivationen.
Många traditionellt skolade hästmänniskor är inte vana vid att tänka att hästen ska få ett val. Men Elke Hartmann anser att vi bör ta hänsyn till hästarnas känslor och dagshumör, att vi inte tvingar oss på dem. Har din häst ”en dålig dag” kanske ni kan byta ut träningen mot en promenad?
När det kommer till träningen är det enligt Elke Hartmann avgörande att du är konsekvent och bygger upp ett tydligt signalsystem som hästen förstår. Många konflikter grundar sig i missförstånd, att djuret blir förvirrat och stressat.
– Vi får inte blanda ihop signaler så att det blir olika språk för hästen olika dagar. Och det gäller att ha rätt tajming med eftergifter och belöningar.
Hästen förstår sällan instinktivt vad vi människor vill, det gäller att ha en träningsplan och att jobba med det man kallar ”shaping”. Alltså att vi steg för steg formar ett beteende, exempelvis en dressyrrörelse.
– Det gör vi genom att förstärka beteenden som leder hästen i rätt riktning, så att den gradvis närmar sig det vi är ute efter. Bryt ner övningen i delar som sedan sätts ihop. Det ska vara lätt för hästen att lyckas, säger Elke Hartmann.
Ibland hör man uppmaningar om att vi borde ”leka” mer med våra hästar. Kanske är det egentligen en omskrivning för att vi människor ska våga slappna av och ställa rimligare krav på oss själva? Regelrätt lek mellan häst och människa är däremot inte något etologen rekommenderar.
– Det är lätt att jämföra relationen vi har med hundar med den vi har med hästar. Men varför skulle den vuxna hästen vilja leka med mig som människa, när den kan umgås med artfränder i stället? Här kommer även säkerhetsaspekten in. Ett föl kanske vill leka med oss, men vi kommer att behöva sätta gränser eftersom situationen kan bli farlig.
I stället tycker Elke Hartmann att vi ska fokusera på de vetenskapligt grundande träningsprinciper som ISES, The International Society for Equitation Science, har sammanställt. De syftar till ett positivt, säkert, tydligt och tryggt samspel – läs om dem här.
Elke Hartmann ingår i en rad spännande forskningsprojekt, ett av dem har fått medel från Stiftelsen Hästforskning och Agrias forskningsfond. Studien heter "Förstärka ridskolors kunskapsbas för att förbättra hästvälfärd och kommunikation mellan människa och häst".
Målet med ridskolestudien är att kartlägga kunskaper och attityder avseende hästens beteende, hästvälfärd och ryttar-/hästkommunikation inom den svenska ridskolan. Baserat på insamlade data kommer Elke Hartmann och hennes kollegor att analysera hur aktuell forskning kan komplettera ridskolornas praktiska undervisning och pedagogik.
