Kronisk luftrörsinflammation (RAO – recurrent airway obstruction) hos häst, tidigare även kallat COPD eller kvickdrag, har vissa likheter med människans astma och påverkar hästens prestationsförmåga. Här kan du läsa om vanliga symtom och vad du kan göra för en häst som drabbats. Ekvin astma och kronisk bronkit är andra benämningar som används för samma sjukdom.
Det tidigaste tecknet på luftrörsinflammation är nedsatt prestationsförmåga. Hästen kan verka helt frisk i övrigt och om den inte utsätts för ansträngning är det lätt att missa det här stadiet. Senare kommer hosta, andningsbesvär och ibland näsflöde.
Till en början hostar hästen när man precis har börjat rida/köra ett pass, alternativt när man börjar trava eller galoppera. Vid långt gångna fall hostar hästen hela tiden. Hästen kan bli andfådd redan efter en kort stund. Vissa hästar får en förhöjd andningsfrekvens även i vila.
Sjukdomen beror på en utvecklad överkänslighet mot partiklar, damm och mögelsporer, som finns i hästens miljö. Även hästar som vistas i en dåligt ventilerad miljö eller får undermåligt foder kan få övergående symtom på luftvägsinflammation – precis som hästar som drabbats av luftvägsinfektioner orsakat av virus, bakterier eller migrerande spolmasklarver.
Hos vissa individer leder detta till kronisk sjukdom. Exakt varför det är så forskas det på, men det finns bland annat genetiska faktorer som gör en del hästar mer benägna att utveckla astma. Hos en mindre grupp hästar orsakas astman av allergi (exempelvis mot pollen eller kvalster) och är då ofta säsongsberoende.
Det som hästen är känslig mot leder till en återkommande inflammation i luftvägarna – slemproduktionen ökar, de små luftrören i lungorna drar ihop sig och det ansamlas slem. För att kompensera den minskade förmågan att ta upp syre ökar hästen andningsfrekvensen. Ansamlingen av slem gör att hästen kan börja hosta.
Väderomslag kan vara en annan utlösande faktor. Har hästen pollenallergi är våren och sommaren oftast som jobbigast. Medan andra hästar vanligtvis mår bättre eller är symtomfria under den varma årstiden och blir sjuka igen under hösten när det blir fuktigare ute. Hästar med luftrörsinflammation mår oftast bra av att spendera så mycket tid som möjligt utomhus. Bra alternativ kan vara att ha hästen i utebox eller låta den gå på lösdrift.
Anamnes, det vill säga hästägarens beskrivning – samt klinisk undersökning, såsom undersökning med hjälp av stetoskop och arbetsprov, ger en första indikation om ett luftvägsbekymmer. Vidare kan veterinären använda sig av endoskopi för att undersöka luftvägarna och ta blodprov.
För att fastställa typen av inflammation kan veterinären göra ett lungsköljprov. Det är även viktigt att undersöka hästens hemmiljö för att se om det går att göra förändringar som underlättar för den.
Det är viktigt att snabbt sätta in åtgärder för att minska risken för kroniska lungförändringar. Ju snabbare man lyckas få bukt med symtomen och vidtar miljöåtgärder, desto större är chansen att få kontroll på sjukdomen.
Medicin som motverkar inflammation, löser slem och vidgar luftrören kan behöva ges – men det viktigaste är att få till en så dammfri miljö som möjligt. Hästar med konstaterad allergi kan genomgå immunoterapi genom så kallad hyposensibilisering.
Om hästens lungor skadats kommer syreupptagningsförmågan att förbli nedsatt, vilket innebär att hästens prestationsförmåga försämras.
Vid akut sjukdom eller vid svår skada ska du alltid uppsöka veterinär direkt.
