Hältor är den vanligaste diagnosen hos hästar och hos Agria står de för ungefär hälften av alla skador. Många gånger är orsaken till hältan relaterad till hur hästen rids, tränas och tävlas. Här kan du läsa mer om vanliga symtom, orsaker, hur du förebygger hälta och vad du ska göra om du märker att din häst blir halt.
“Hälta är den vanligaste orsaken att till att hästar besöker veterinär”
En hälta hos häst uppstår för att det finns en smärta någonstans i hästens röreslesapparat. Smärta är kroppens sätt att signalera att det är en vävnad eller en struktur som håller på att skadas. Hästen försöker då avlasta området som gör ont och förändrar därför sitt rörelsemönstret. Det kan vara allt från en lätt rörelsestörning till blockhälta, när hästen inte vill stödja alls. Hältan kan komma plötsligt eller smygande och drabba både fram- och bakben.
Hältor kan visa sig på olika sätt. En frambenshälta är lättare att upptäcka, medan bakbenshältorna kan vara knepiga. Vid frambenshältor nickar hästen med huvudet när den sätter ner det friska benet i marken, på samma sätt kan man kika på hästens kors vid misstanke om bakbenshälta. Här är vanliga tecken att vara uppmärksam på:
Hästar är lojala djur som ofta gör sitt bästa för att utföra det vi ber dem om, även om de har ont. Det innebär att vissa hästar kan fortsätta prestera trots smärta.
Eftersom hästen är ett bytesdjur har den genom evolutionen utvecklat en förmåga att dölja smärta, ett beteende som ökar chansen att överleva i det vilda. Forskning visar att hästar inte alltid visar tydliga smärtsignaler i närvaro av människor, men att de kan slappna av och visa mer smärta när de övervakas med dold kamera.Samtidigt finns det hästar som i stället blir mer kontaktsökande när de har ont, och visar tydligt för sin ägare att något inte står rätt till. Det är därför viktigt att känna sin häst och vara uppmärksam på även små förändringar i beteende eller rörelsemönster.
Risken för hästar att drabbas av hälta minskar i takt med hästens ålder. Efter peaken runt 9-10 ålder för hästar dalar kurvan för hältor ganska rejält, visar statistik från Agria Djurförsäkring. En äldre häst som har klarat av den mest kritiska perioden för att drabbas av hältor, mellan 3 till 10 år, klarar sig ofta bättre längre fram i livet också.
Många hästar drabbas av hältor i unga år när de rids in, tränas och kanske tävlas intensivt. Kortfattat kan man säga att unga hästar oftare rids för prestation, medan äldre hästar får ett mer emotionellt värde hos ägaren. Dessa två bitar har stor inverkan på hästens hållbarhet och livslängd.De hästar som klarar sig undan hältor under den intensiva tiden fram till 10 års ålder är ofta i grunden starkare och mer hållbara, men har också tränats och tävlats på ett mer långsiktigt hållbart sätt.
Om du dagligen visiterar din häst kan du upptäcka tidiga tecken på hälta hos hästen. Genom att känna igenom och titta på hästen varje dag lär du dig hur hästen normalt känns och rör sig, vilket gör det lättare att upptäcka om något avviker. Några saker som bör ingå i din dagliga visitation för att hitta tidiga tecken på hälta är:
Lär dig hur du visiterar din häst
Undersöka och utvärdera hästens rörelsemönster regelbundet för att lära känna din häst, så att du tidigt hittar förändringar i rörelserna. Något som kan göras genom att longera hästen på volt, samt genom att trava med den för hand på rakt spår. Ta hjälp av någon som kan filma med mobilen i slowmotion, det underlättar för ögat att upptäcka förändringar.
För att hålla sin häst frisk och hållbar är det viktigt att variera träningen. Gör en veckoplanering för att få till en varierad och allsidig träning. Hur ett veckoupplägg bör se ut beror helt på hästen, det är svårt att säga att ett upplägg passar för alla hästar. Det viktiga är variationen, att inte fastna på ridbanan eller i ridhuset utan att varva träning med skrittpass eller promenader, uteritter, konditionsjobb och en vilodag i veckan.
Att skritta på hårt underlag är bra träning som stärker och bygger upp skelettets stödvävnader och genom att successivt vänja hästen under en längre period går det på sikt att trava på både asfalt och frusen mark. Men det är viktigt att vänja hästen över tid och att hästen rids i balans i ett anpassat tempo. Var sparsam med att träna på för mjuka och hala underlag, detta ökar risken för bland annat senskador och ledinflammationer. Var sparsam med att träna på för mjuka och hala underlag, detta ökar risken för bland annat senskador och ledinflammationer
Om underlaget är fruset men jämnt så fungerar det som andra hårda stumma underlag, till exempel asfalt. Om underlaget är fruset och ojämnt ökar risken för feltramp och vrickningar om man inte är försiktig och väljer var och hur man rider. När vädret växlar snabbt och temperaturen åker upp och ned runt nollan gäller det att varje dag utvärdera underlaget och anpassa träningen för att undvika hältor.
Rid varierat och anpassa underlaget
Om orsaken till hältan inte är uppenbar kan veterinären genomföra en hältautredning. Det görs oftast på klinik, där det finns plant underlag och goda hygieniska förutsättningar för undersökningar och behandling.
Utredningen inleds med att veterinären samlar in hästens sjukdomshistoria. När började problemen, hur yttrar de sig och har hästen haft skador tidigare.
Därefter följer en noggrann genomgång av hästens ben och rygg, där man letar efter svullnad, ömhet eller värme.
Vid rörelsekontroll visas hästen i skritt och trav på rakt och böjt spår, ibland även under ryttare.
Böjprov är en vanlig del av hältutredningen och används för att lokalisera smärta eller inflammation i leder. Testet går ut på att veterinären böjer ett av hästens ben, helt eller delvis, med ett visst tryck i cirka en minut. Direkt därefter får hästen trava, och man bedömer om hältan förvärras. Ett positivt böjprov kan ge en indikation på var problemet sitter. Högt böjprov påverkar exempelvis bog-, armbågs- eller knäleder, medan lågt böjprov belastar kot-, kron- och hovled. I vissa fall används även andra provokationstester, som hakar och grepp, för att ytterligare lokalisera smärta i hoven.
Vid behov läggs bedövningar i specifika leder för att bekräfta var smärtan sitter. Om hältan försvinner efter bedövning vet man att problemet sitter just där.
Veterinären kan också använda röntgen, ultraljud eller andra bilddiagnostiska metoder för att hitta skador i skelett, leder eller mjukdelar.
Behandlingen av en halt häst beror på vad orsaken till hältan är. När orsaken är fastställd sätts rätt behandling in. Ofta i form av ledinjektioner, smärtstillande och ett noggrant schema för vila och successiv igångsättning. Rehabiliteringen efter en hälta är avgörande för ett hållbart resultat av behandlingen. Veterinären följer sedan hästens framsteg under uppföljande återbesök. Här är några exempel på hur olika orsaker till hälta behandlas.
När bölden lokaliserats öppnas den upp för att släppa ut varet och minska trycket. Det är viktigt att dräneringen hålls öppen och att hoven hålls ren och skyddas med omslag eller hovgips. I vissa fall ges även smärtstillande.
Hovböld hos häst – vanlig orsak till plötslig hälta
Mindre senskador kan läka konservativt efter den akuta behandlingen med kyla, stödbandage och vila. Men många gånger kan läkningen underlättas med hjälp av läkemedel både allmänt och direkt i senan, samt med hjälp av bland annat stötvågsbehandling. I vissa fall kan senan behöva klyvas för att främja läkningen.
Typiska symtom på hovbensfrakut är hälta; från måttlig till blockhälta. Hästen stöder ofta enbart på tån mot marken. Symtomen kan variera beroende på brottytans beskaffenhet. I många fall är symtomen likartade dem vid hovböld. Låt hästen vila i boxen och tillkalla veterinär. Behandling av hovbensfrakturer innefattar ofta olika typer av stabilisering i form av gips och specialskor samt vila
Vid en inflammation i leden måste hästen vila från träning och många gånger behandlas leden lokalt. Idag finns det flera olika typer av ledbehandlingar, som även kan komplementeras med antiinflammatorisk medicin i munnen. Om ledinflammationen inte får läka ut ordentligt så finns det risk för djupare skador på både ledbrosk och underliggande skelett.
Hovsprickor uppstår ibland och det finns olika typer av hovsprickor, de mer harmlösa sprickorna börjar längst ner på hoven. De försvinner som regel vid nästa skoning och är oftast ofarliga. Men håll ögonen på sprickor som börjar längst upp på hoven och sträcker sig neråt. Om dom blöder är det en uppenbar skada på hoven. Men även om sprickorna inte blöder ska de tas på allvar. Om du är orolig kan du kontakta Agria Sjukvårdsrådgivning och visa sprickorna för att få en första bedömning.
Efter behandlad hälta följer en period av igångsättning. Den sker stegvis och i samråd med veterinär. Ofta börjar man med skritt för hand, sedan skritt under ryttare och därefter trav – innan full träning kan återupptas. Rehabiliteringsplanen anpassas efter skadans typ och omfattning.
Prognosen beror på vad som orsakat hältan, hur snabbt diagnos ställs och vilken behandling som sätts in. Många hästar blir helt återställda, men vissa kan få återkommande besvär. Tidig upptäckt och rätt åtgärder ökar chansen till ett bra resultat.
Precis som andra hästraser drabbas islandshästar av hälta och behöver då söka hjälp hos veterinär. Här kan det bli problem att hitta orsaken till hältan eftersom det saknas vissa grundläggande kunskaper om hur islandshästar rör sig i olika gångarter. I ett av de projekt som tilldelats medel från Stiftelsen Hästforskning, där Agrias forskningsbidrag ingår, har Marie Rhodin och hennes team utvecklat metoder för att lättare upptäcka hälta hos islandshästar i olika gångarter.
Vid akut sjukdom eller vid svår skada ska du alltid uppsöka veterinär direkt.
Vanliga symtom att titta efter är ojämn gång, nickande huvudrörelser eller om hästen avlastar ett ben.
Låt hästen vila, ta tempen och håll koll på symtom. Kontakta veterinär om hältan inte förbättras inom några dagar, eller om den är kraftig.
Det varierar beroende på orsak, från några dagar vid lindrig hälta till flera månader vid allvarliga skador. Veterinärbedömning är viktig för rätt behandling.
Hälta diagnostiseras genom en hältutredning där veterinären bedömer hästens rörelsemönster, gör böjprov och undersöker benen. Vid behov används bedövningar och bilddiagnostik som röntgen eller ultraljud för att hitta orsaken.
Förebygg att din häst blir halt genom varierad träning på olika underlag, bra hovvård, vila och utrustning anpassad för din häst.
Ja, lindriga hältor, särskilt i bakben, kan vara svåra att upptäcka. Kontakta Agria sjukvårdsrådgivning om du känner oro för din häst.
