Varför får hästar kolik?
Kolik är ett samlingsnamn för ”ont i magen” hos häst och kan ha flera olika orsaker. Här förklarar hästveterinären Johanna Habbe hur du upptäcker tecken på begynnande tarmsjukdom.
Kolik är ett samlingsnamn för ”ont i magen” hos häst och kan ha flera olika orsaker. Här förklarar hästveterinären Johanna Habbe hur du upptäcker tecken på begynnande tarmsjukdom.
“En häst med misstänkt kolik är ALLTID ett akutfall och veterinär ska kontaktas för bedömning.”
En kraftigt smärtpåverkad häst har uppdragna näsborrar, svettas, kastar sig och/eller rullar sig intensivt. Tänk på din egen säkerhet om hästen är väldigt smärtpåverkad.
Kontakta Agrias sjukvårdsrådgivning eller fysisk veterinär vid misstänkt kolik, för att diskutera hur ni bäst går tillväga med just din häst. Många fall kan veterinären lösa ute i fält, men ibland krävs djursjukhusvård. Därför är det bra att förbereda en transport.
Du kan själv göra en enkel bedömning av om det är kolik och hur allvarlig den är, innan du kontaktar veterinären.
Är hästen mest lite orolig, inte svettig, skrapar med framhoven då och då och kanske lägger sig ner någon gång? Då kan du ofta prova att gå en rask promenad med den i 30 minuter. Detta för att se om den lätta motionen är tillräcklig för att få igång tarmmotoriken. Om symtomen inte försvinner efter första motionen, eller om de återkommer, ta åter kontakt med din veterinär.
Om hästen visar koliksymtom ska allt foder tas bort, både grovfoder och kraftfoder. Att äta kan förvärra problemet.
När veterinären kommer ut gör den en undersökning av din häst och kontrollerar olika parametrar såsom cirkulation, tarmmotorik, smärtgrad och så vidare.
Förutom undersökning är en vanlig åtgärd att veterinären genomför en kontroll av bukhålan via ändtarmen. Detta kallas att hästen rektaliseras och görs för att undersöka hur tarmarna känns och om de befinner sig på rätt plats i bukhålan.
För att kontrollera om det är stopp i magtarmkanalen, och om magsäcken är överfylld, sondas dessutom hästen. Det innebär att en slang förs ner till magsäcken via näshålan, svalget och matstrupen. Hästar kan inte kräkas och skulle magsäcken bli överfylld, exempelvis vid ett stopp i tunntarmen, kan magsäcken spricka. Det är därför viktigt att kontrollera magsäcksöverfyllnad vid sondning.
Vid den inledande behandlingen ger veterinären oftast ett smärtstillande och kramplösande preparat. Beroende på vad undersökningen ger för diagnos kan de fortsatta åtgärderna bli antingen fortsatt behandling i stallet med vätska, laxering och motion av en häst med förstoppning – eller remittering och operation på djursjukhus när hästen har ett misstänkt felläge av tarm.
Det finns många orsaker till kolik. I regel finns problemet i magtarmkanalen, men även livmoderomvridning på ett dräktigt sto eller en brusten urinblåsa på ett nyfött föl ger upphov till koliksymtom.
Konstruktionen av hästens magtarmkanal med en lång och lättrörlig tarm, som är ända upp till 30 meter lång, ger förutsättningar för tarmomvridningar och andra fellägen. Tunntarm kan också fastna i olika spaltbildningar inne i bukhålan, till exempel i öppningen ner till pungsäcken med ett inklämt pungbråck som resultat.
Hästens matsmältningskanal är skapad för att utnyttja grovfoder. Stommen i foderstaten måste därför baseras på gräs, hö, halm och mineraler. Hästen är i sitt naturliga tillstånd van att äta under en stor del av dygnet. Börjar man konstra till utfodringsrutinerna med få utfodringstillfällen, och ger foder som avviker från det naturliga, uppstår lätt störningar i mikroorganismfloran i grovtarmen.
Kolikproblem som gaskolik, grovtarmsförstoppningar men även diarréer kan uppkomma. Daglig utevistelse i hage eller motion av annat slag är inte bara viktigt för att undvika förstoppningar, utan också nödvändig för att uppfylla hästens naturliga behov av att röra sig.
En vanlig orsak till kolik är också inälvsparasiter. Föl kan ha en så massiv invasion av spolmaskar att förstoppning uppstår i tunntarmen. Bandmaskangrepp kan resultera i tilltäppning av öppningen mellan tunntarm och blindtarm. Blodmaskens larver ger upphov till blodproppar i tarmens blodkärl, vilket ger störningar i de normala tarmrörelserna.
Beroende på vad som orsakade koliken kan olika typer av eftervård behövas. Följ de råd som din behandlande veterinär ger dig.
Generellt gäller samma rekommendationer som för att förebygga kolik, vilka nämns tidigare i denna artikel. Om din häst har varit utan foder på grund av kolik en lite längre stund, var noga med att trappa upp fodergivan försiktigt.
För en häst som har varit inskriven på djursjukhus och har svultit ett lite längre tag kan en upptrappning med 20–25 procent av grovfodret i hästens foderstat per dag vara passande. Exempelvis runt 2 kilo hö per dag för en häst som väger 500 kilo. Om din häst inte har varit utan mat så länge kan ökningen ske snabbare. Det viktigaste är att hästen äter grovfoder, så börja med att trappa upp den givan. Först när hästen äter grovfoder i normal omfattning kan kraftfoder introduceras.
Katarina Nostell från SLU bjuder på kunskap och tips om kolik, tillsammans med paradressyrryttaren Felicia Grimmenhag. Lyssna på deras intressanta samtal i Pälspodden, om hur vinterkolik kan undvikas.