Det finns många faror som lurar för det nyfödda fölet. I Agrias skadestatistik är kolik den näst vanligaste diagnosen hos föl som söker veterinärvård, men de flesta fall av kolik kan undvikas genom rätt kunskap och uppmärksamma uppfödare. Anette Graf, veterinär på Agria, berättar hur fölkolik kan förebyggas.
Kolik är ett samlingsnamn för buksmärtor som kan uppkomma på grund av olika åkommor. Genom kunskapsprojektet Kolikkollen vill Agria sprida och öka kunskapen om hur kolik kan undvikas, och därmed bidra till ökad hästvälfärd. Ett minskat lidande och den smärtan som alltför många hästar drabbas av i samband med kolik kan i de flesta fall förebyggas. Alla typer av hästar kan drabbas av kolik, så även föl.
| test | test | test |
| 23 | 24 | 25 |
Orsakerna till att föl får kolik är flera. Mekoniumförstoppning är vanligt hos nyfödda föl, ett problem som uppstår om inte fölet bajsar ut sitt tarmbeck – mekonium – inom cirka tolv timmar efter födseln. Förstoppningen orsakar kolik, som är ett mycket smärtsamt tillstånd.
Vid mekoniumförstoppning går fölet oftast omkring och krystar och viftar på svansen. Det är viktigt att hålla koll på att det nyfödda fölet bajsar, annars kan det behöva hjälp i form av Microlax eller liknande. Kontakta alltid din veterinär för rådgivning innan du själv behandlar fölet.
En annan orsak till att ett föl kan få kolik är földiarrén, som kommer vid första fölbrunsten och som en del föl blir påverkade av.
– Oftast blir fölet inte särskilt dålig av diarrén, men det kan ibland påverka allmäntillståndet och i sällsynta fall ge koliksymtom, säger Anette Graf, veterinär på Agria.
När fölet har blivit ett par veckor kan det drabbas av rotavirus, som oftare ger upphov till sjukdomssymtom i form av diarré vilket kan leda till uttorkning – föl som drabbas behöver oftast veterinärbehandling. Rotavirus är mycket smittsamt och sjuka föl bör därför isoleras från andra föl.
Hos det lite äldre fölet, som är ett par månader gammalt, kan spolmasken ge stora problem – här gäller det att avmaska på rätt sätt.
– Spolmasken kan bli riktigt jobbig för fölet och faktiskt vara dödlig, säger Anette Graf.
Vid spolmask kan allmäntillståndet vara dämpat, fölet kan tappa vikt och få en tråkig päls. Om det finns en stor mängd spolmask i tarmen kan det orsaka förstoppning och i allvarliga fall leda till brusten tarm. Föl från två månader kan visa symtom – fölen blir tidigt infekterade av spolmasken, som sedan ska utvecklas till den vuxna masken innan den ger symtom.
Gaskolik kan också ses hos föl och är vanligast när fölet, utöver stoets mjölk, börjar pilla i sig gräs och annat foder. Vid gaskolik och diarré där tarmmotoriken ökar finns också en ökad risk för tarmfellägen, som i sin tur kan behöva åtgärdas kirurgiskt.
Symtomen på kolik skiljer sig en del hos föl, jämfört med hur det ser ut på vuxna hästar – fölen kan ligga i en ihopkrupen ställning med frambenen invikta, eller på rygg. De försöker hitta en ställning där det inte gör lika ont, och kan även gnissla tänder.
– Föl visar smärta på olika sätt, ibland reagerar de jättekraftigt på ingenting och ibland kan de bli apatiska när det är en mer allvarlig orsak till koliken. Har man ett föl som är sjukt ska man alltid ta kontakt med en veterinär, säger Anette Graf.
När ett nyfött föl blir sjukt ska man inte avvakta. Några timmars tidigare behandling kan betyda skillnad mellan liv och död, då det kan gå väldigt snabbt från första symtom.
