Sedan 1938 stödjer Agria forskning om hästars hälsa, genom att avsätta en del av premieintäkten. Agria forskningsfonds bidrag till Stiftelsen Hästforskning blir i år två miljoner kronor – som långsiktigt ska främja förbättrad djurhälsa och hästvälfärd.
Stiftelsen Hästforskning har beviljat medel till sju nya forskningsprojekt vilka Agria forskningsfond bidrar till (se hela listan nedan).
– Årets utnämningar tar sikte på viktiga framtidsfrågor för hästarnas välmående. Hur kan man med hjälp av genomtänkt avel, kartläggning av riskfaktorer och objektiv rörelseanalys förebygga skador och smittspridning? För oss är det viktigt att bidra till denna forskning, säger Agnes Fabricius som är vd på Agria.
I ett av projekten vill forskarna titta på optimala egenskaper för sunda och högpresterande sporthästar. Genom olika typer av analyser och modeller kommer registrerade beskrivna egenskaper hos unga SWB-hästar kopplas till hälsostatus, livslängd och tävlingsresultat. Målet med projektet är att bidra med viktig kunskap för uppfödare och avelsorganisationer, för att främja hållbar hästproduktion och god hästvälfärd.
I ett annat projekt vill forskarna kartlägga förekomst och riskfaktorer för den allvarliga EHV-1-infektionen hos svenska och norska hästar. Resultaten från projektet kommer hjälpa hästnäringen att vidta åtgärder för att förebygga spridning av EHV-1 och hantera framtida utbrott.
I ytterligare ett projekt har forskare för avsikt att lägga en vetenskaplig grund för att tyda objektiv rörelseanalys vid longering av hästar. Genom kunskapen som inhämtas i projektet kan hästägare och tränare enklare upptäcka hälta och även bidra med förbättrad diagnostik vid veterinärbesök – vilket ger en snabbare och säkrare diagnostik vid hältutredningar.
– Stiftelsen har glädjande nog kunnat bevilja ansökningar med en stor spridning som förväntas bidra signifikant till hästars förbättrade hälsa och välfärd ur ett flertal aspekter, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare på Stiftelsen Hästforskning.
Optimerad avel för sunda och högpresterande sporthästar genom linjärt beskrivna egenskaper (Åsa Gelinder Viklund, Sveriges lantbruksuniversitet).
”Hästfolk är vana att hugga i”: Arbetsgivares och ryttares syn på färdigheter och egenskaper som utvecklats i ridmiljön (Maria Ek Styvén, Luleå tekniska universitet).
EHV-1 i Sverige och Norge (Susanna Sternberg, Sveriges lantbruksuniversitet och Cecilia Wolff, Norwegian Veterinary Institute).
Runt och runt i cirklar – dags att komma framåt med hältdiagnostik vid longering (Emma Persson-Sjödin, Sveriges lantbruksuniversitet och Anne Selven Kallerud, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet).
Trygga idrottsmiljöer inom hästsektorn i Sverige och Norge (Susanne Johansson, Gymnastik- och idrottshögskolan och Åse Strandbu, Norges idrottshøgskole).
Kan vi forbedre rideferdigheter og hestevelferd gjennom trening av ryttere uten hest? (Maria Terese Engell, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet och Anna Byström, Sveriges lantbruksuniversitet.)
Specialutlysning kallblodig travhäst. Inavelsdepression hos kallblodstravare – kalla sanningar om en het fråga (Susanne Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet och Peer Berg, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet).
Förutom de nya projekten beviljas även tolv pågående projekt fortsatt finansiering. Av de pågående projekten är sex svenska, två norska och fyra samverkansprojekt mellan länderna.
